Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Härliga stunder & känslor

Av D - Tisdag 30 maj 21:31

...


Dagen, började så bra, idag. Jag minns att jag sa till mig själv, så många gånger, att "det är en bra dag, idag"...


...


.. Jag kliver upp, allt senare på mornarna, just nu. Drar ut på det, lite extra, -för att jag inte känner någon större mening att kliva upp...


... Men idag, har j...


...


Jag vet inte hur jag ska börja.

Känner ingen större lust, och vill egentligen bara sätta mig och -proppa, för kung och fosterland..! Men samtidigt, har jag klarat mig så bra, både igår och idag, -och jag vill inte förstöra dessa framgångar, -med att, onödigt, utsätta mitt psyke för påfrestningar i form av självsvek...


...


Ja.

Iallafall.


... Idag, har jag, på förmiddagen, -vattnat mina växter. Jag har ätit lagom mycket, till frukost, -och känt mig, väldigt, på gott mod, -vad gäller.. det mesta.


... Jag såg på tv, när HemTillGården gick...

Satt nog vid datorn, en stund(minns inte vad jag gjorde), -tills jag, sedan, gick iväg till bussen, -och åkte in till stan, en vända.

... Jag hade lust att promenera, -och jag mådde bra! Jag var munter, -och kände mig lättad, på något vis. -Avslappnad... Jag bara gick, där i regnet, -och kände hur fötterna, bara blev mer och mer blöta. Men jag brydde mig inte. Jag kände mig lika munter, ändå.


... Det var bara något som gnagde i mig. Något som har gnagt i mitt sinne, hela dagen, idag.. -Mamma.

... Jag messade henne, när jag stod och väntade på bussen, och sa att jag funderar på att komma över "någon dag"... För det första, tog det flera timmar, innan hon svarade.. -Vilket inte är normalt! Och för det andra, -skrev hon på ett annorlunda sätt, än vad hon brukar göra...

... Lite ångest, på det... Men jag får räkna med att allt är bra, tills någon påstår något annat.. helt enkelt. -Annars kommer jag att gå under, av allt ältande och all osäkerhet!


...


Hemma, -har det, sedan, blivit tv.

... Jag har ätit, lite grann. -Enligt mig, kanske lite för mycket. Men enligt kalorierna, än sålänge, lite mindre än vad jag.. kanske borde...


... Jag har funderat, lite. Visionerat... Önskat...

... Och jag har skrivit av mig, i min känslobok...


...


I det stora hela, -har jag varit nöjd, idag... Jag har känt mig uppåt och rätt så avslappnad, större delen av dagen.. -Och det är först nu till kvällen, som jag börjar känna mig trött i skallen, menlös, tung... och bara sådär svävande, igen...


...


... Imorgon, har jag möte på arbetsförmedlingen... -Ja. Jag har inget mer att säga, om det...


... Men nu, blir det nog tv... -Kanske äta.. ännu mer..!

ANNONS
Av D - Fredag 5 maj 22:20

... Nej, nu behöver jag gå och lägga mig. Så att jag får strunta i att se klart på filmen...


... Men först, en slarvig bloggning. -Bara för att.


...


Jobbet idag.. -Inget jobb...

Jag gick dit.. -Mår bra av att gå dit. Mer av rutinen i att lämna hemmet, åtta timmar om dagen.. och att vara utomhus, nästan uteslutande, dessa timmar... än av att det är ett "jobb"...


Jag var ju rätt så inställd på att "idag", skulle bli dagen då jag tog det första steget. Då jag tog mig över det där hindret, den där tröskeln som jag har låtit växa under så många dagar nu...

... Det blev ju inte riktigt så... Jag stod där vid skottkärran. Satt vid skottkärran, i gräset... Gick omkring, vid skottkärran... Och när jag blev pressad för hårt, tog jag mig en promenad i skogen, till det berg som jag, igår, spenderade min dag vid... Satt där en stund... och vågade mig sedan tillbaka till arbetsplatsen, fastän jag inte visste hur jag skulle hantera den. Gick omkring lite, på den stora gräsmattan, och satte mig sedan på en bänk...


... Jag gick hem idag, utan att få någonting utfört... Och eftersom att Idag, var min chans till att ta tjuren vid hornen, vet jag inte hur jag ska hantera nästa vecka... Jag menar. De ger ju inte upp om mig, men jag gör det. Det har gått alldeles för lång tid, och jag känner mig både onödig, feg och dum...


... Jag kan inte stanna hemma hela dagar. Inte längre.. För att nu är jag bortskämd med att slippa den unkna och deprimerande ångesten..

Så att, inte ens medans jag väntar på en praktikplats, kan jag avsluta den plats jag har, för att den känns jobbig att hantera... -Jag måste bara stå ut.. Onödigt som det känns, då jag ju inte har någonting där att göra, när jag inte jobbar...


...


... Hemma, har jag...

Jag har sett på tv... Funderat... Hoppats på svar från JobbCoach(men hon ger mig en hel helg, av funderingar.. -tackar)...

Jag har ätit lite grann... Vattnat vissa av mina växter...


... Och nu ser jag fram emot att sova.


...


Ja. Jag har skrivit i min känslobok, också...

ANNONS
Av D - Torsdag 27 april 23:12

Ett kort inlägg... Jag är trött och ska gå och lägga mig...

Mitt ansikte har fått några, rätt så smärtsamma utslag(syns inte, men känns), här och där... Mina ögon gör ont, båda två...


... Men det är inte det som jag vill skriva om idag...


...


Inte heller idag, utförde jag något arbete på.. jobbet...

Likt som igår, bestod min dag i att sitta, gå, och stirra... Jag varvade mina timmar med att sitta på stora stenar. Sitta på bänkar... Att gå runt, runt, runt, på den stora gräsmattan... Jag vågade varken titta i ansiktet på folk.. om de samtidigt tittade på mig, eller svara när de ville öppna en konversation...

Dock så gick jag och min arbetsledare, på en promenad med hennes hund, idag. Genom skogen och runt. Jag vet inte hur lång tid det tog, men det var rätt så avkopplande... Vi pratade inte så värst mycket. Jag svarade ju mest i ettordsmeningar(ja, om man nu kan kalla det "mening")...

Men annars så gjorde jag egentligen ingenting alls... Och när det började bli lite kyligare ute och jag var helt ensam, messade jag och sa att "jag går nu"... och så gick jag... Klockan var väl ett, ungefär...


... Idag har jag väl känt mycket, att det är onödigt för mig att vara där. Jag känner inte att jag passar in i gruppen, och jag tror mig verkligen kunna fungera bättre på en arbetsplats där jag får krav på mig.. -och att jag då får saker gjorda...

För att grejen är ju den att jag alltid har haft det jobbigt, socialt... och även med höga krav, då jag har tampats med prestationsångest och konflikträdsla, i hela mitt liv... Men när jag var liten, tog jag mig igenom alla de uppgifter som kom i min väg, ändå. Jag pressade mig igenom ångest, osäkerhet, nervositet och magont... -För att kravet fanns... Nu, på flera år, har ingen velat sätta upp krav.. Och enda sedan jag gick i gymnasiet, har bristen på ork, och rädsla, fått sätta sig högre än vad konflikträdslan och perfektionismen har gjort... -Jag behöver kraven!


... Ja, jag känner det. Jag behöver egentligen vara på ett ställe, där jag får tydliga krav på mig och inga valmöjligheter i huruvida jag ska jobba eller bara sitta. Ifall jag ska kratta eller ta en promenad... Ingen rätt att välja när jag ska komma på morgonen och när jag ska gå hem på dagen... Och inte heller tillåtelsen att stanna hemma de dagar jag känner för det..!

... Nej, jag vill inte att mitt "arbete" ska kännas som en fritidsgård. För att jag vet(vet) att jag backar för både ångest, rädsla, osäkerhet, nervosotet, oro, social fobi... och allt(allt!) annat obehag..! Den enda anledningen till att jag fortsätter(och kommer att fortsätta) gå dit, är att jag inte tycker om känslan som blir av att inte göra det! Jag kan inte tillåta mig själv att stanna hemma och svika mig själv. Att bara sitta framför tv:n och ha tråkigt, ensam, när jag egentligen mår så mycket bättre av rutiner och frisk luft. För att, faktum är ju, trots allt... Jag är ute mer än halva dagarna, nu.  Jag ser hundar som tränar med sina ägare. Även om jag inte hälsat på arbetsledarnas hundar ännu, finns även de vid min sida... Och jag slipper hetsätandet och den totala bristen på rutin! ... Det enda som klämmer, är ju att jag inte utför någor arbete.. på mitt "jobb", och att jag tror att jag skulle ta mig längre om folk förväntade sig det av mig...


... Jag messade JobbCoach, efter att jag hade gått därifrån. Sa att jag ville söka efter en vanlig praktikplats istället... 

Men faktum är, att jag inte vet... Jag trivs så bra i miljön som jag befinner mig i under mina dagar... Jag trivs med alla hundar som befinner sig runt omkring mig... Och jag bara älskar den frihet jag har, så att jag kan ta en lång promenad.. både dit och hem!

... Men ja-a... Hade det varit en fritidsgård. Någonstans att gå för att se lite folk och få något annat att göra än att bara sitta framför tv:n, handla godis, och äta... -Men som arbete... Nej, jag känner mig så onödig på en plats som kräver för lite av mig.. men som jag samtidigt inte vågar komma igång på...

... Men jag tänker fortsätta gå dit.. tills någonting, mer passande, dyker upp... För att rutinen i att gå hemifrån vid 07.30 på morgonen och vara hemifrån i flera timmar, känns viktig för mig...


...


Förövrigt idag, då?


... Jag låg halva natten och funderade på ifall det var värt att åka iväg idag... eller ifall det bara kändes onödigt... Men tidigt imorse, kom jag fram till att jag inte kunde tillåta mig själv att stanna hemma... då jag hellre känner mig misslyckad därborta, än att känna mig misslyckad härhemma...


Jag gjorde mig iordning, klädde mig i tjockare kläder(eller rättare sagt, mer kläder) än igår, och gick sedan iväg till bussen... -Idag åkte mössan på, igen(fast det var ju kallare igår)!


... Hmmm...

Min dag på jobbet, har ni ju hört en del om, redan. Så att, den hoppar jag.

Jag gick iallafall därifrån, vid ett... Då hade jag börjat frysa lite grann... Gick runt, runt, på gräsmattan.. och kände mig onödig.. Och utan folk i närheten, kändes det bara.. överflödigt, att stanna kvar...


... Jag tog mig en lång promenad tillbaka till den busshållplats som jag hade klivit av vid på ditvägen...

Och väl hemma, har jag sovit lite grann på soffan. Jag har ätit för mycket skräp... Och så har jag funderat och gnagt på det här med.. jobbet... -Möjligheter, hit och dit...

... Och ja. Ställt in min och HanSomInteHarEttNamns träff på lördag...


... Och nu... -Nu ska jag sova.

Av D - Söndag 16 april 02:58

... Jag ska blogga lite grann, innan jag lägger mig.. Med betoning på "lite"...

Jag är helt slut, och dagen har varit både stressig, problematisk, rolig, kärleksfull, och med alldeles för många intryck, på en och samma gång..!


... Jag tar det ifrån början, och borstar sedan tänderna och slänger mig pladask i sängen... -Somnar säkert på en gång.


...


Efter en natt med bara lite sömn, klev jag upp klockan 07.00 och började göra mig iordning för att gå till trafikplatsen. Jag sminkade mig lite lätt med bara mascara och lite kajal(ja, efter att ha letat(och letat) efter sminket som jag hade lyckats trolla bort), och rusade sedan iväg till trafikplatsen.

Det var solsken och vackert väder. Fåglarna kvittrade, luften var frisk och lite bitig, och de enda ljud, förutom naturens brus, var transportfordon i fjärran. Klockan var 07.30, och känslan var harmoni... -Ja, mestadels iallafall...


... När jag kom fram till trafikplatsen efter att ha placerat mina fötter väldigt noga på vägkanten, för varje steg jag tog, i hopp om att kunna undvika läckage och blöta fötter, satte jag mig på bänken och kollade när bussen skulle komma. Tanken var, förutom att jag ville veta om den skulle bli sen eller i tid, att kunna messa mamma och säga att jag kommer tidigare än tänkt. -Jag skulle ju egentligen ha kommit klockan ett, men nu skulle jag istället komma vid halv tio...

... Men det var något fel på buss-appen, så att tiden när den skulle komma, inte stod på samma som den gjorde när jag planerade resan.. -eller innan jag gick, på morgonen..! Nu stod det att den skulle komma en halvtimme tidigare(!), vilket var några minuter innan jag kom! ... Jag blev orolig och nervös, eftersom att jag inte orkade(eller hade någon större lust) att gå tillbaka hem igen... Men jag kunde, efter mycket "om" och "men", lokalisera bussen, och hamnade på busstationen i rätt tid för att ta nästa buss till föräldrarna.


Väl hos mina föräldrar, var 20åringen och hennes kille redan där... Även så, mormor, mamma och pappa(såklart), och 16åringen(inte heller någon konstighet)...

... Det blev lite prat, och efter ett tag, en lunch innan alla andra skulle komma... Jag och 20åringen hade även ett krig mot mammas dator, då jag skulle hjälpa henne att skriva ut några foton på sin lilla son... Det uppkom bara problem på problem, och inga av mammas fotoprogram kunde skriva ut fotona på rätt sätt. Jag har ju liksom aldrig haft problem med det förut, men idag tycktes allt vara mot oss.. Och för att inte vara nog, skulle inte heller det enda fotoprogram som mamma och pappa, själva kunde hantera, fungera på mammas dator..! Men till slut, efter mycket krigande, både ensam och i sällskap av 20åringen.. -i ett ögonblick, med 16åringen.. och stundvis, med mamma och pappa... lyckades pappa, på sin egen dator, få det enda program som de själva klarade av att använda, att fungera.


... Sedan, när alla syskon med sina respektive, hade kommit, åt vi snart middag. Pratade, såklart.

Och efter det, gjorde 24åringen och jag, tårtan. Vi försökte vispa en vaniljkräm som inte alls blev bra. -Kaos..! Och så skar jag jordgubbar, medans 24åringen byggde tårtan.

Det blev kaffe, tårta och kakor. Lite presentöppning, då det var några stycken födelsedagar som skulle firas(inklusive min)... Och sedan löpte 25åringen amok med att bli av med en massa av sina saker, eftersom att hon skulle flytta ifrån sin lägenhet för att bo med sin kille...


... Ja, det blev mycket(mycket!) saker, till slut..! Hon hade en massa hud-och hårvårdsprodukter, och lite kläder och diverse prylar, som hon försökte pranka på oss andra..! Och förutom mina egna presenter, som bland annat var en brödrost och en stor canvastavla, skulle jag konka med mig en hel stor bärkasse med saker som min kära syster gärna såg att jag tog..! Men jag fick skjuts av henne och hennes kille, hem.. Så att det var ju inga problem... Och jag är tacksam för sakerna, även om dessa inger en aning press i mitt sinne.


...


Det blev rörigt i mitt huvud, av dagens dag. Och eftersom att jag inte vill skriva om några familjeproblem- och bekymmer, för tillfället, i respekt till de andra, hoppar jag just den punkten. Men annars, alla saker som jag fick med mig hem, och pratet och instruktionerna kring dessa.. Alla foton jag såg, och allt det pratades om... -Nu känner jag mig bara jätterörig.


... När jag kom hem, har jag iallafall proppat i mig de kakor som jag fick med mig hem efter att inte ha orkat äta några på festen... -Bara stressat i mig dessa...

Jag har försökt kolla igenom och ta reda på några av de grejer som jag hade med mig hem...

Jag har sett på tv, redigerat och sorterat de foton på 20åringens pojke, som jag tog med mig hem till min dator... Och så har jag messat lite grann med... -Ja, vad ska jag kalla honom? Jag vet inte riktigt, eftersom att jag inte känner honom.. Men det känns omständigt att alltid kalla honom för "killen som 24åringen puschade mig till att börja prata med"... -Haha.


... Och nu blir det sängen...

Det här inlägget blev mycket(mycket) längre än vad jag hade räknat med.

Av D - Tisdag 11 april 00:40

... Idag har jag fått en ny tid för planeringsmöte(om praktikplats) på brukshundklubben...

Jag har sett på tv, tagit en kort promenad, handlat, och ätit...

Jag har diskat lite grann...

Men annars har dagen varit rätt så händelselös...


...


Nu i dessa tider, när jag aldrig känner någon större ork eller inspiration till att blogga, är det enda jag kan göra för att tvinga mig själv att hålla igång bloggen, att lista allt som jag har gjort under dagen, och sedan beskriva varje sak...

Får se vad det blir av detta inlägg.. -Skrivit har jag ju iallafall gjort..!


...


Imorse vaknade jag av att jag fick ett mail. Det var ifrån JobbCoach, med en ny tid till planeringsmöte, på tisdag nästa vecka...

Har väl ingenting mer att säga om det. Jag ser fram emot att(förhoppningsvis) börja jobba. Att komma ut och fokusera lite grann på annat än bara mig själv. Att få dagarna att gå, och att(kanske) "slippa" ätstörningen och börja orka med saker i hemmet...


... Jag klev upp när klockan ringde, vid kvart i tolv. Såg på HemTillGården, även om dessa två avsnitt gick lite annorlunda tider idag...

Drack en kopp tomatsoppa som jag tog fram ur frysen igår, och stressade upp mig över att "snart" skulla gå till bussen och åka in till stan för en lång promenad... Jag menar. Jag var inte stressad, så mycket för att jag inte ville åka... Utan mer för att jag hade det framför mig... Men jag råkade till slut komma på att jag ju kunde börja med att åka in till stan, från och med "imorgon"... -Och så blev jag hemma.


... Efter att jag hade sett mitt program på tv, ätit och sådär, gick jag iväg på en 20-25minuters promenad. Skyndade mig ganska mycket, då jag ville hem till nästa tv-program...

Efter promenaden, och programmet som jag skulle se, började jag diska lite grann, under programpauserna... Och fortsatte att så göra, under ganska många pauser och även när det inte gick någonting bra på tv alls... Men jag blev inte klar... Inte idag, heller...


... När jag hade suttit en stund, och druckit två banansmoothies utöver soppan, kände jag bara så mycket för att gå iväg till affären och handla en färdigrätt från frysdisken, att det till slut blev för jobbigt att inte göra det... Så att jag gick iväg till affären, med en tanke om en ny plan för ätandet och inköpen.. och köpte mig min färdigrätt...


...


... Jag har en ny kost-och inköpsplan, nu... Men jag är för trött för att berätta om den, just idag...

Jag ska iallafall in till stan imorgon.. och jag hoppas på att ModerNatur är gladare då, så att jag kan ta en promenad utan att flyga iväg..!


På lördag ska jag sedan till mina föräldrar och träffa familjen... Det kommer att bli en tung dag, känner jag på mig... och jag vill bara blunda hårt, när jag tänker på det...


På tisdag nästa vecka, blir det möte med JobbCoach, på Brukshundklubben... Det känns än sålänge inte så tungt...


...


Jag behöver får ordning på resten av disken. Jag behöver tvätta kläder och övriga textilier... Städa, och röja klart i sovrummet... Och jag skulle behöva börja äta rätt och träna, så att jag kan få en hälsosammare kroppsform och ett gladare psyke..


... Men nu vill jag bara sova...

Jag orkar inte tänka på.. allt...

Av D - Onsdag 5 april 23:43

... Jag är hungrig... Men det är väl mindre av ett problem just nu, känns det som...


...


Idag har det egentligen inte hänt så mycket. Inte som jag kommer ihåg, iallafall...

Jag har avsagt mig boendestödet.. -innan hon skrev beslutet, den här gången...

Jag har fått ett mess från JobbCoach, som sa att hon är sjuk "så att mötet blir inställt imorgon"...

Jag har ätit lite grann, duschat, och sett på tv...

... Och så har jag skrivit av mig i min känslobok, och funderat resan till och från 24åringen på fredag...


...


Imorse när jag fortfarande låg och sov(eller iallafall halvsov), fick jag ett svar från MinKontaktPåKommunen, på min fråga om hon kunde maila mig när beslutet var klart "så att jag vet när det är påväg"... Hon svarade att hon kunde göra det, men att det kunde ta två till tre veckor tills det var klart...


... Jag klev upp klockan tolv, efter att ha legat och dragit mig en stund, och funderat och ältat det faktum att jag är så himla osäker på boendestöd alls... -Uppgiven och handfallen i frågan... Och vad jag än skulle besluta, skulle det bli fel.. Tungt, jobbig och svårt...


... Satte igång tv:n och såg på HemTillGården, samtidigt som jag fortsatte fundera och försöka komma fram till vad som vore bäst.. eller mindre sämst...

Och så värmde jag upp lite soppa, i den första reklampausen...


... Efter att ha ältat och verkligen inte kunnat tänka klart.. När jag hade skrivit av mig, och beslutet fortfarande såg ut som ett dödläge och vägen fortfarande inte syntes framför mina fötter... så skrev jag till MinKontaktPåKommunen och sa att hon kunde strunta i min ansökan istället "jag orkar inte"...


... Jag klev in i duschen, mer på egentvång än något annat, där vid tretiden någon gång... Tog ett varmt bad, och blev ren för första gången på minst två till tre veckor... -Usch.


JobbCoach messade mig vid sextiden och sa att mötet imorgon, inte blir av...

Det förstörde lite grann, hur jag hade föreställt mig min morgondag. Det förstörde mitt upplägg, mina planer... Och nu känns den dagen rätt så... blurrig.

Jag vet inte vad jag ska göra imorgon. Om jag ändå ska åka in till stan en vända. Om jag ändå ska tillåta mig själv att handla någon färdigmat... Jag vet inte om jag ska åka in för en lång promenad istället.. eller ifall jag borde stanna hemma och koka soppa och diska, eller något...

... Men jag funderar. Och jag funderar på att åka in till stan ändå. Möjligtvis, beroende på energinivå, ta en lång promenad, handla någonting att äta, och sedan åka hem igen... Men grejen är ju att, eftersom dagen imorgon, inte blir som jag hade tänkt och räknat med, slår min hjärna direkt om till att vilja hetsäta. Att vilja tillåta en massa skitmat... Och eftersom att jag har varit så stark nu i några dagar, känns det jättedumt att gå till affären och förstöra för min självkänsla ännu(ännu) en gång...


... Jag messade 24åringen på kvällen, och vi bestämde lite närmre, vilken tid vi skulle träffas på fredag och hur jag skulle ta mig hem igen... Och det känns bra. Jag tänker strunta fullständigt i hur jag ska resa som billigast och allt det där, och bara kliva på bussarna, ta mig dit, och sedan ha en trevlig dag med min syster... Och när vi eller de, känner oss eller sig, redo att skiljas åt, skjutsar de hem mig igen... -Så att det känns ju skönt! Då slipper jag rätta mig efter bussar, och de långa vänttiderna, på hemvägen iallafall.

Och det ska bli kul att träffas. Vi ska äta lunch på stan.. Vi ska baka, äta och se på film... -Prata! Och ja-a... jag träffar ju nästan aldrig någon, så att det ska bli skönt att få umgås lite.


...


Ja. Och så har jag fyllt i det bortnötta delarna på mina två målade naglar, också. Så att nu är de ännu fläckigare i olika färger :P


Jag gick även en kort vända till affären, då jag inte orkade med att både känna mig energilös på grund av näringsbrist, spänd för att jag hade nymålade naglar, och upprörd psykiskt på grund av tillvaron, på en och samma gång. Så att jag gick iväg till affären och köpte mig en 250grams kesoburk, som jag åt som kvällsmål.

Ut i regnet, med sandalerna på... -Så blir det när sandalerna är de skor som läcker in minst av de skor man har, och man inte(ännu) orkar börja använda sina nya skor.


... Jag har även handtvättat min bh, då jag ville använda en av just den sorten men inte har tvättat kläder ännu...


...


Jag ska se på GhostWhisperer när den börjar, och sedan MasterChefCanada(tror jag att det är) när den börjar... Och efter det, blir det sängen.

Av D - Lördag 1 april 01:28

... Idag har jag åkt in till stan och handlat den där frukten och grönsakerna som jag tidigare bara skjutit framför mig...

Jag har stämt träff med 24åringen på fredag nästa vecka...

Jag har fått svar från MinKontaktPåKommunen, om de svar jag skickade in för min ansökan om boendestöd...

Jag har ätit godis och tittat på tv. Funderat och luskat en del... Känt press. Ängslan... men också ett litet inre lugn...


...


Jag har suttit här och stirrat på min elektroniska skärm i några minuter nu, då jag inte minns så mycket om hur min dag har fortlöpt, och inte heller har några direkta klarheter om tankar och känslor, i mitt huvud, just nu... Så att jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Vad jag ska skriva om dagen...


... Det regnar ute, och jag har lite lätt ont i huvudet. Men humöret har idag, varit bättre än igår, och jag har inte känt mig precis lika tung inombords. Det har varit en del ängslan, en del ångest, och vissa problem och bekymmer att lösa... Men.. ja-a...


...


Jag tänker väl beskriva inläggets första meningar, en efter en, så att jag iallafall får ihop någon slags sammanfattning av dagen... Men sedan går jag nog och lägger mig framför tv:n igen...


... Igår natt, var jag väldigt på det klara med att jag skulle in och handla idag. Att jag nu var tvungen att få hem dessa varor som ska vara min enda näringskälla. För att jag skulle aldrig kunna acceptera att gå på helsvält just nu, när jag har levt på hetsätandet under så många månader... Ett hetsätande som i och för sig inte har kunnat ses som något överflöd i näring, på några veckor...

... Nej, jag behövde ha hem någonting. Annars skulle jag inte ha någon chans att kunna uppnå mina egna mål och lyda mina stränga regler...


... Så att så fick det bli.

Idag var jag lika på det klara med att jag skulle åka. Ta tjuren vid hornen och få hem denna frukt och dessa grönsaker som jag visste skulle innebära både ångest, oro, och inre stress och osäkerhet...

... Efter HemTillGården, ett av avsnitten, började jag göra mig klar. Packade ner ett isblock(eller vad det nu heter) i tygpåsen, och gick iväg till bussen, tjugo minuter innan den skulle gå... -Jag var otålig och spänd, idag...


... När jag kom till affären...

Jag hade inte mycket till tid. Eller det kändes inte som om jag hade mycket till tid, och jag var stressad... Tog fram mina bilder på de varor som jag skulle ha eller eventuellt skulle ha, och började söka bland hyllorna...

Jag hade redan innan, bestämt mig för och tjatat inom mig själv.. Diskuterat om att jag skulle tillåta mig själv att köpa en färdigrätt för dagen, varje gång som jag är och handlar. Och att det skulle funka bra för att jag ju bara ska handla en gång i veckan.. "Och en färdigrätt i veckan är ju inte mycket, om jag bara äter enligt reglerna för övrigt"... Jag skulle även tillåta mig själv lite godis, eftersom att det var fredag... Och det skulle bara vara en engångsföreteelse, då jag ju skulle handla enbart på måndagar hädanefter.. "Det står ju på schemat".


... Så att jag letade upp allt jag skulle ha. Lyckades inte finna bland annat en av de varor som jag hade sett mest fram emot.. Men på grund av stressen, struntade jag bara i dessa saker...

När jag hade hittat det mesta och även plockat på mig lite godis och en färdig baguette, betalade jag varorna och hann med första bussen hem igen... -Tur det, för mina frysta bärs skull!


... När jag kom hem, skulle jag ju börja försöka komma fram till hur jag skulle hantera dessa frukter och grönsaker, och hur jag skulle förvara dem... Efterföljt av ångesten och pressen i att jag nu måste få till en matlagning i någon av de närmaste dagarna... -Och för det krävs att jag orkar diska först!

... Jag bestämde mig iallafall till slut för hur jag skulle förvara dem, och bearbetade det i mitt huvud och försökte börja lita på att det kommer att bli bra.. -Är bra...


...


24åringen och jag har messat med varandra, bara några mess. Vi har bestämt att träffas på fredag nästa vecka, då jag och JobbCoach har planeringsmöte på sysselsättningsplatsen på torsdag nästa vecka, och 24åringen jobbar många andra av dagarna. -Fredagen blir bra.

Efter att det var bestämt, började jag kolla upp bussar. Vilka bussar som fanns, vad dessa skulle kosta och på vilke sätt jag skulle betala... -Hur fungerar det att åka på övergång?


Jag började kolla upp info på länstrafikens hemsida. Kolla upp, hur vilken betalning fungerar...

... Jag vet inte ens när jag ska åka hem, men jag tror att det blir för lång tid mellan bussarna, för att kunna åka på övergång... Tror dock att jag har hittat ett sätt som det kommer att fungera på... Så att vi får se.


... Tycker inte om att resa till, för mig okända platser... och det kommer att kosta mig en hel del... Men jag ser fram emot våran träff, även fast jag inte vet ännu, hur eller när jag ska ta mig hem igen... -Vore ju skönt med samma dag...


...


Ja, jag fick ju svar från MinKontaktPÅKommunen imorse, om mina svar till boendestödsansökan... Hon sa att hon kunde påbörja ansökan med dessa svar, men att hon kanske behövde skicka fler frågor sedan...

Ingenting jag tänker på särskilt, just nu. Eftersom att jag är mer ängslig och osäker i ifall jag ens kommer att lyckas ta emot stödet, eller ifall det är helt fel av mig att ansöka... Jag menar. Jag vet inte ifall behovet egentligen finns. Jag vet inte hur min vardagssituation kommer att se ut nu när jag antagligen börjar praktisera...

... Men samtidigt känns det som om det vore dumt att inte ge det ett försök. För att anledningen till att jag säger upp det, är ju osäkerheten i ifall jag verkligen har behov av det. Men under alla dessa år, har jag på samma gång känt att jag inte får grepp på egen hand...


... Så att jag låter ansökan stå kvar tills vidare.

Bara jag säger upp det innan hon har verkställt beslutet, denna gång! Annars får jag faktiskt ge det en bättre(längre) chans än vad jag hittills gjort... För att jag har sagt upp det alldeles för många gånger.. utan att försöka, nu, känner jag..!


...


Jag åt mitt godis, alltihop, efter att ha räknat på kalorier och haft mig. Sökt info, och räknat om igen på grund av ångest och osäkerhet i någonting som kändes som slarv...

... Jag har sett på tv... Bara suttit vid tv:n. Legat och halvsovit vid tv:n... Funderat på matlagningen, på träffen med 24åringen, på boendestödet, på sysselsättningen, på grönsakerna och på kosten.. vid tv:n...

... Och trots den inre ängslan, nervositeten, ångesten och oron, som får mig att vilja lägga mig under ett mörkt skynke och ignorera omvärlden, har det här varit en ljusare dag än gårdagen... Jag har inte haft fullt lika mycket ångest, och även fast grönsakerna, det sociala tillfället framöver, familjesituationen, vardagssysslorna(m.m. m.m m.m), gnager mig inombords i själen, har jag känt mig mindre påttagligt uppgiven idag...


... Men nu behöver jag avsluta den här dagen.

Imorgon måste jag diska, städa lite i köket... och göra iordning så att det blir möjligt att koka soppa av mina grönsaker på söndag... -Och egentligen behöver jag promenera också!

Av D - Lördag 18 mars 00:34

... 20åringen fick en son som på söndag, fyller 2 veckor... Hon har, enligt 24åringen, nu fått flytta in på ett familjehem.

Jag vet inte vilken planen är, men jag tycker att det känns tryggare och lite mer hoppfullt nu än innan... Dock så känns chansen nästan än mindre än innan, att hon kommer att resa hit i april... Fast jag har ju i och för sig tvivlat på hur hon ska klara en flera mils lång resa, ensam med en liten sex veckors bebis, redan från första början när jag hörde att hon beställt resa... Jag har tvivlat på ifall hon verkligen kommer att få myndigheternas tillit i den frågan...


... Kanske kommer de. Kanske inte. Det återstår ju att se.


... Jag har lite svårt att acceptera hela den här familjehändelsen. Jag menar. Jag älskar ju barn, och alla tillskott till familjen, är välkomna. Men samtidigt mår jag väldigt dåligt av det, vilket antagligen beror mest på avundsjuka. Det känns bara som om det nu finns någonting underbart i närheten men ändå så himla långt bort. Och förutom att jag känner att jag missar sådant som jag hade kunnat ta del av, på grund av mina svårigheter att ta initiativ(allra helst på den sociala fronten!), påminns jag också ständigt om vad jag själv aldrig tror mig kunna uppnå! Vad jag själv inte har och aldrig kommer att få. Vad jag går miste om, och hur meningslöst mitt eget liv är...

Jag menar. Just nu, känns det som om vem som helst kommer att uppnå allt som jag önskar... Och att då veta att även jag har den möjligheten men inte tar den och aldrig kommer att göra... känns tungt. Och den förändringen i familjen... kommer att kännas lika tung, varje gång som någon tar sig dit..!


... Japp, avundsjuka. Och jag borde skämmas, att innerst inne, vilja att hon inte klarar det "så att allt känns ogjort"... Men sålänge som jag håller just den delen av mina känslor, för mig själv, sårar jag ju ingen...

Jag får fortsätta uttrycka alla dessa känslor som innebär glädje och fascination(stavning?) inför det nya tillskottet, istället... Även om vi kanske aldrig får chansen att träffas... Min ångest och otillräcklighet, får jag hålla för mig själv och bara acceptera...


...


Imorse när jag satt och såg på HemTillGården(ja, så det var ju inte "imorse"), konstaterade jag för andra gången på bara några dagar, att det återigen har börjat låta konstigt i rören i köket. Sådär som det låter när det börjar proppas igen av någonting... -Och jag blir bara så.. trött!

... Jag menar. Jag förstår inte vad som händer! De har varit här för så många problem, så många gånger, på bara ett par år.. Och många av dessa gånger, har det varit på grund av igenproppade rör och översvämningar i toalett och kökssinkar! -Är det någonting gubben på övervåningen gör? För att jag själv använder ju knappt diskhoarna, för tillfället..!
... Xsambon och jag, när vi bodde tillsammans i H*vetetsStad, bodde i en och samma 2:a i fyra år(!), och vi hade inte någon hemma hos oss för att fixa fel och problem en endaste j*vla gång! Vad är det här för ett skithus?!


... Jag orkar liksom inte ta hem någon en.. gång.. till...

Jag menar. Jag ska ju försöka beta av disken i köket. Städa lite, och tvätta kläder... Men jag orkar inte stressa på någonting(även om jag vet att det får mig att kämpa för att få det klart)... Och jag orkar inte be någon att komma, igen, när både jag och han vet att de snart kommer att komma tillbaka för samma problem än en gång..!

... Dagen då jag fick hem blommorna från 25åringen och jag inte ännu visste vem som hade ringt, trodde jag först att det var hyresvärdarna som ringde... Jag bävade för att de skulle vilja komma in i lägeheten och göra någon renovering eller något... Och jag började med ens, känna mig stressad, och tung inombords... Jag ville verkligen inte ha in dem hit.. Behöva städa, plocka undan saker som kan tänkas vara i vägen... och ha lägenheten tillgänglig för dem samtidigt som jag själv inte skulle våga vara hemma..! -Och ännu värre om det skulle bli tillfälligt boende, som för mormor!! ... Men det var ju som tur var, blommogram.


...


Idag, allra helst första halvan av dagen, har jag haft magknip i små stötar, då och då...

Vet inte varför, eftersom att jag... ändå tycker att jag äter bättre nu än för några veckor sedan... Men det är ju i och för sig, samma sak med håret... Det rasar jättemycket, just nu..!


... Jag åkte iallafall iväg till stan, efter HemTillGården.

Hade tänkt ta en promenad innan jag gick och handlade. Men jag kände mig stressad, och att jag nästan lyfte från marken på grund av blåsten, gjorde väl att jag bara ville få handligen gjord och ta första bästa buss hem...


... Jag handlade. Messade ett par mess fram och tilllbaka, med 24åringen... Och så tog jag nästa buss hem igen...


... Jag har ätit en massa...

Alltså det började rätt så lugnt, och jag kände inte alls behov av att äta mer än vad jag kände för... Men vid ungefär 23-tiden, började jag ändå, på grund av ångest, ängslan och stress, att äta jordnötsringar trots att jag egentligen inte kände något behov...


... Jag har planterat... Eller ja. Inte planterat. Men jag har satt avokadokärnor i vatten, mest för att utforska vad som händer... -Och jag hoppas på grodd! Det känns spännande...

Det var ju som jag skrev, en av tre gånger, i min känslobok idag.. -Jag behöver någon eller något att ta hand om. Att rå om, att vårda och älska... Och växter ger mig en viss tillfredställelse och glädje, men jag behöver någonting mer levade på mitt eget plan. Jag behöver en hund eller bebis...

... Jag är olycklig...


... Annars har jag... nog bara sett på tv.. och väntat på mer info från 24åringen, om 20åringens situation. Jag menar. Jag skulle ju kunna kontakta 20åringen, själv, och höra efter vad som händer och hur hon mår... Men... det sitter en spärr ivägen... Antagligen för att jag aldrig har varit intresserad av att ta kontakt med henne, innan, och att det finns en risk för att hon ska dra slutsatsen att jag börjar intressera mig för henne nu "bara för att hon har en bebis"... Men jag har ju blivit rätt så socialt svag nu... och tar inte riktigt initiativ till att.. ens messa... Mer än med 24åringen..! -Känner mig nog ivägen...

Jag menar. Jag har ju aldrig varit speciellt intresserad av att ta initiativ till social kontakt, och har alltid hållit mig för mig själv tills någon annan räcker sig ut. Tyckt att det varit skönt när någon är långsint sur efter tjafs och bråk... Men även de gånger som jag har lust nu, känner jag att jag inte.. orkar... -Men jag svarar på mess, om andra messar!


... Hmm... Något mer?


... Jo, jag har målat en till nagel, också. Den blev jättefin. Så att nu har jag två målade naglar :) i olika färger och mönster.

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Sagt av er...

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se