Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Ett steg framåt

Av D - Lördag 22 juli 00:41

... Livssituationen..


...


Vad händer nu?


... Sedan sist jag skrev en riktig uppdatering, har jag fått en ny kompis. -Min enda kompis, för stunden. Den enda, förutom familjen, som jag umgås med och pratar med...

HanSomInteHarEttNamn, har kommit närmare mig. Vi har träffats några gånger. Promenerat i timmar i streck(sträck?)... Suttit och pratat. Vi har fiskat. Jag har sett hans lägenhet, en gång... Vi har varit i både hans stad och min stad... -Ja, och så har vi grillat tillsammans med 24åringen och hennes sambo.


... Jag har skjutit på att bjuda hem 28åringen över helgen, i många helger nu, -och det blir bara jobbigare och jobbigare att ta tag i städning, disk och tvätt...

Soppåsen skulle ha burits ut, för länge(länge) sedan... -Och jag känner bara att jag sviker och sårar, när jag inte kan ta tag i städningen och diskningen... I tvätt, och allt det där.. -ens för andras skull...


Jag har dock börjat lämna hemmet mer, nu. Antagligen har jag upptäckt att jag mår bättre av att träffa folk, -än av att lida i min ensamhet och utsätta mig själv för min kaotiska lägenhet och tillvaro, hela dagarna... -Det blir inte lika många ensamma promenader, längre, -och jag och HanSomInteHarEttNamn, har träffats en gång i veckan, sedan vi träffades första gången. Även några besök hos mamma och pappa, har det blivit för mig...

Jag märker ju att jag får en hel del ångest av att livet blir så stort.. -Men eftersom att jag fortsätter utsätta mig för det, kan jag nog konstatera att det är värt det.


... Jag har även fått beviljat boendestöd, för.. Ja, hur många gånger jag nu har fått det beviljat... -Men nu har det pågått ett stort krig inom mig själv, eftersom att det har känts allt annat än rätt...

Jag har haft en del mailkontakt med MinGamlaBiståndsHandläggareFrånHvetetsStad, de senaste veckorna. Och även om hon inte längre har någonting med mig att göra, svarar hon på mina mail och försöker stötta och vägleda.. -Helt underbar, -och jag önskar jag orkade åka till HvetetsStad, så att jag kunde träffa henne för en promenad... -Behöver prata...


... Boendestöd ska komma på onsdag nästa vecka... -Vet inte om jag klarar det...

... Det känns ju dumt att säga upp det igen. Men...

Ja-a... Allra helst eftersom att jag har en del som jag vill få hjälp med, som bara ligger och har legat länge och inte blivit gjort.. -Men det är något som tar emot... som jag inte kan sätta ord på, just nu i skrivandet stund, -men som jag har satt ord på, flera gånger, de senaste dagarna...


Arbetsförmedlingen har inte, ännu, hört av sig...


...


Ja-a... Det kanske var det, för idag.

Funderar på att göra en kort uppdatering, om dagen.. men får se hur det blir med det... Det är ju vad jag hoppas på, -men orken måste ju finnas, också...


...


Idag har varit en dag, full av ångest, -och jag känner mig ensam, trots HanSomInteHarEttNamn:s stöd via mess...


...


Nu ska jag sova.

ANNONS
Av D - Söndag 25 juni 22:06

... Hmm... Sedan sist...


... Jag var väldigt nära att köpa hund.

Jag har ansökt om boendestöd.. igen.

Jag har varit sjuk.

Och vårdcentralen ville inte hjälpa mig.


...


Ja, det var väl det.. Tror jag.


...


För någon vecka sedan, bestämde jag mig för att köpa en vovve som jag hade hittat på Blocket. Valpar. Det var Pudelvalpar, - och passade mig bra, eftersom att jag inte vill ha en hund vars päls fastnar precis överallt. Jag messade 24åringen, eftersom att hon får mig att känna mig tryggare, - och jag var ju allt annat än trygg i mitt beslut! - Hon peppade mig till att skicka iväg mailet till uppfödaren. Det mail som jag redan hade skrivit iordning, med detaljerad precision.


... Under hela den här processen och kontakten med ägaren, mådde jag väldigt dåligt. Drömde konstigt, sov oroligt, och kände mig alldeles överväldigad och gråtfärdig om dagarna.. -24åringen var mer exalterad än vad jag var! - Och precis när jag skulle tinga en av valparna, - bestämde jag mig, istället, för att jag inte var redo. - Jag skulle inte orka ta hand om en liten hund, ett helt liv, när jag inte orkade med mig själv och min egen vardag "Jag behöver mer trygghet i mig själv, för att orka och våga. Annars hamnar jag, med största sannolikhet, på sjukhus, igen"...


... Så. Inget hundköp.


...


I samma veva som jag planerade att köpa hund, -kände jag också att det skulle vara en ren omöjlighet, om jag inte hade något stöd i vardagen.. - Så att, jag ansökte om boendestöd...

För, typ, femtioelfte gången, ansökte jag om boendestöd. Eller ja. Ansökte och ansökte. Hon är ju inte riktigt nöjd med mina "ansökningar", då jag inte kan svara på de två frågor som hon alltid ställer "Vad ska vi göra på träffarna? Och hur många gånger i veckan, ska vi träffas?".. -Ja, inte hon och jag, alltså. Utan, boendestöd och jag.

... Men hon nöjde sig med svaret som hon fick, och nu väntar jag bara på beslutet.


...


28åringen och jag, - skulle träffas, förra helgen. Jag hade nämligen messat henne och frågat om hon hade lust att träffas. Och när vi sedan hade bestämt träff, - att hon skulle komma hit och sova, under en helg, - började jag diska och städa, så gott jag orkade. Dock så kände jag mig, som vanligt, sliten, - så att jag ville prioritera att orka duscha...


På torsdagen, sedan, fick jag höra någonting(eller, se på mess) som gav mig ångest och gjorde mig stressad. - Min värld gick under och väggarna kom bara närmre och närmre.. -Så att jag gick iväg och köpte mig propparmat(som iochförsig, kanske inte får kallas så, - när dagsintaget, ändå, blir lägre än normalt), och så åt jag. Jag åt en hel mikromat, på en gång, - och blev sedan, väldigt sjuk...


Här började helvetet..!

Jag fick frossa, ont i magen, jag började må illa... - Och hela natten, sprang jag mellan toaletten och sängen, - då kräkreflexen satte igång, av smärtan. Det gjorde mycket mer ont, när jag låg ner, - och jag kände mig för svag för att sitta upp...


På morgonen, där, på fredagen, - lyckades jag, trots oro att spy på vägen dit, ta mig till affären och köpa mig vitpepparkorn... - Dessa hjälper mot magsjuka och... - Ja, det både förebygger och "behandlar"...

Jag svalde dessa, två gånger, under den förmiddagen, - och slapp, sedan, alla symtom som hade med illamående att göra...


... Men nästa natt, var ännu värre!

När illamåendet försvann, blev magknipet mer än vad jag orkade hantera. Det var, liksom, inte som attacker i magen. Utan det var långa och utdragna smärtor, - som gjorde att jag varken kunde stå raklång, ligga ner, peta på magen, - eller sitta upp, mer än på ett visst sätt...


Natten blev lång, - och eftersom att jag inte kunde lämna lägenheten, - då jag inte kunde gå, mer än dubbelvikt, - hade jag inte haft möjlighet att få tag i smärtstillande... Så jag funderade, hela natten, på att bara ringa ambulans istället... - Men har jag en tillräcklig anledning?


... Natten spenderades med att, förflytta mig mellan soffan och sängen, varannan timme...

... Ingen ambulans. Inga smärtstillande, och ett par dagar senare, var jag smärtfri och kry. - Ja, förutom den lilla detaljen, att jag inte hade ätit eller druckit någonting(mer än vatten), på fyra dygn.. - Och ätstörningen var, mer än vaken, nu!


...


Sedan, var det ju, det där kurartorssamtalet på vårdcentralen, också.


Jag träffade PersonligtOmbud, för att hon skulle försöka hjälpa mig boka ett möte på vårdcentralen. Och trots att jag nästan bara satt och stirrade rakt ut och inte visste vad jag skulle svara när PersonligtOmbud ställde sina frågor.. - lyckades hon boka en tid åt mig, till bara en vecka senare.


... Men nu hade jag ju, lagom tills det här mötet, precis blivit sjuk och lyckats bli frisk från en hemskt smärtsam tarmsmärta.. och åt dessutom ingenting alls! - Så att, jag var ju inte så jättepepp på att åka, längre...

Men PersonligtOmbud hade gått på semester, och MinKontaktPåKommunen, trodde sig inte kunna hjälpa mig "Det behöver de höra ifrån dig"... - Så att jag bestämde mig för att försöka pallra mig dit, ändå.. -Trots en total brist på ork!


... Jag pratade med kuratorn, och hon kändes trygg... För första gången, på länge(länge, länge), - fanns det någon myndighet, vård eller liknande person, - som jag faktiskt lyckades prata med, - och inte bara stirra i väggen, inför, och säga "jag vet inte"..! - Jag visste, liksom, vad jag ville! Jag visste vad jag var ute efter.. - Bara det att hon inte, trots det, tycktes kunna förstå vad jag.. efterfrågade...


... Jag var väldigt tydlig med att säga att jag "bara ville prata". Att jag bara ville ha någon att diskutera livet, med, - och få lite stöd och någon annans syn på det hela... - Men ändå så gick hon på, väldigt, om att hon ville skicka remiss till psykiatrin "och/ eller" ätstörningsenheten.. - Fastän jag sa att jag inte var intresserad av att ta tag i just "ätstörningen" just nu, och att jag inte litar på psykiatrin... - Hur kan vårdcentralens samtalsteam inte ha tillräckliga resurser till att låta mig "bara prata"? - Det är ju det enda jag vill!


... Jag fick iallafall ett brev om, en dag senare, att det var bättre att jag vände mig till öppenvårdspsykiatrin, "då de har betydligt fler resurser". - Och att jag eller PersonligtOmud, skulle ringa henne, om jag ville ha en remiss skickad till psykiatrin eller ätstörningsenheten... - Och så skickade hon en ny tid, för att följa upp vad jag hade bestämt mig för!


... Nej, det känns onödigt. Vill de ändå inte hjälpa mig med samtal, - behöver jag inte, heller, träffa henne en gång till.. -Förstår jag inte meningen med...


...


Ja-a.. Det var väl det.


Ja har kommit igång med ätandet, men har en plan för -från och med imorgon...

Firade midsommar, hos mina föräldrar, men de var bara pappa, jag och mamma, i princip. - Inget firande, men trevligt ändå.


...


Jag tror att det får räcka så, för idag. 

Nu kommer jag att försöka skriva, bara, några korta punkter, varje dag... - Väldigt kort. Det ska nog funka.

ANNONS
Av D - Onsdag 31 maj 21:03

... Jag bli överväldigad, av allt jag borde göra. Av allt jag ska göra, kommer att göra, vill eller önskar att göra...

Jag blir trött, av att inte tro. Av att knappt våga hoppas... Av att... förakta mig själv, och förkasta mitt liv...

Och jag blir förvirrad och frustrerad, -av att inte kunna runda problemen, och vilja det jag vill.. eller borde vilja...

... Det här kommer aldrig ta sig till sitt slut, -för att den viljan, har inte jag... Iallafall så verkar det inte så.. efter alla dessa år...


...


Men jag orkar inte pressa. Inte idag.

Jag orkar inte, bomba mig själv, med kraftigt kramade hjärtan och explosionsfärdiga hjärnor...


... Så att, jag beskriver väl min dag...


... Likt som natten till igår, -sov jag ingenting, alls, inatt...

Jag ville bara inte somna, -när jag skulle vakna, igen, för att åka till arbetsförmedlingen... -Otrygghet.


...


Hmmm.. Jag orkar inte...


...


Iallafall...


Åkte iväg, vid halv nio, på morgonen...

Tog en lång(relativt) promenad, i en omväg, till arbetsförmedlingen. Väntade på att de skulle öppna. -Blev inropad, direkt... Trevlig kvinna. Glad och lugn. Hon kändes, rätt så, trygg... Vet att jag kände mig, tillräckligt, bekväm, -för att hinna ge henne, typ, tre snabba blickar i ögonen, innan mötet var över. Men, precis vad som blev sagt, det vet jag inte riktigt...


... En snabb promenad, tillbaka till busstationen, -och ta bussen hem.

Träffade 22åringen, på bussen... Vi brukar normalt sätt, ignorera varandra, -eller säga ett snabbt "hej", och sedan gå förbi varandra. Men idag, satte han sig på sätet på andra sidan gången. Han frågade hur det var, och vi sa några meningar... -Sedan blev vi tysta, resten av bussresan.


... Hemma, -åt jag, lite grann. Såg på tv... Och något mer.. -Jag minns inte..


... Och så bestämde jag mig -för att åka in till stan, igen...

Orkade inte sitta hemma och riskera att hetsäta... "Inte när det har gått så bra"... -Och jag behövde en promenad.. till.


... Lång promenad...

Båda mina promenader, idag, tog jag mina gammelgamla skor med centimeterstora hål i.. Eftersom att dessa, kanske, -inte läcker in lika mycket vatten, som ...


...


Nej, nej, nej. Jag orkar inte.

Det får räcka, för idag. För att, jag orkar inte skriva något mer. Jag orkar inte tänka. Jag orkar inte fundera på, hur jag skriver, -och hela tiden, känna att det blir supersuperfel...


... Jag vill bara strunta i allt. Jag trodde liksom att det här kunde vara en lika kort period, som andra perioder. Att det var någon "fas" eller något, -att jag tänker så mycket på, hur jag skriver...

Men jag orkar inte. Ska jag skriva "rätt", måste jag gå på skrivkurs. Lära mig, hur man bygger sina meningar. För att, det här blir inte rätt. Och i ett liv, -där jag, ständigt, önskar att jag kunde lämna, -känns det inte värt att lägga till, ett sådant ovärdigt bekymmer...


...


Men, för att rätt ska vara rätt.


Tv. Äta. Vilja äta.. ännu mer... Skriva av mig, i min känslobok. Vattna var-dags-växterna...

... Och verkligen(verkligen) sett fram emot när det blir dags att börja svälta, -där jag satt och stirrade på min trygghetsburk.. -Funderade.


...


På onsdag, har jag möte med PersonligtOmbud... -Om samtalskontakt.

Av D - Tisdag 30 maj 21:31

...


Dagen, började så bra, idag. Jag minns att jag sa till mig själv, så många gånger, att "det är en bra dag, idag"...


...


.. Jag kliver upp, allt senare på mornarna, just nu. Drar ut på det, lite extra, -för att jag inte känner någon större mening att kliva upp...


... Men idag, har j...


...


Jag vet inte hur jag ska börja.

Känner ingen större lust, och vill egentligen bara sätta mig och -proppa, för kung och fosterland..! Men samtidigt, har jag klarat mig så bra, både igår och idag, -och jag vill inte förstöra dessa framgångar, -med att, onödigt, utsätta mitt psyke för påfrestningar i form av självsvek...


...


Ja.

Iallafall.


... Idag, har jag, på förmiddagen, -vattnat mina växter. Jag har ätit lagom mycket, till frukost, -och känt mig, väldigt, på gott mod, -vad gäller.. det mesta.


... Jag såg på tv, när HemTillGården gick...

Satt nog vid datorn, en stund(minns inte vad jag gjorde), -tills jag, sedan, gick iväg till bussen, -och åkte in till stan, en vända.

... Jag hade lust att promenera, -och jag mådde bra! Jag var munter, -och kände mig lättad, på något vis. -Avslappnad... Jag bara gick, där i regnet, -och kände hur fötterna, bara blev mer och mer blöta. Men jag brydde mig inte. Jag kände mig lika munter, ändå.


... Det var bara något som gnagde i mig. Något som har gnagt i mitt sinne, hela dagen, idag.. -Mamma.

... Jag messade henne, när jag stod och väntade på bussen, och sa att jag funderar på att komma över "någon dag"... För det första, tog det flera timmar, innan hon svarade.. -Vilket inte är normalt! Och för det andra, -skrev hon på ett annorlunda sätt, än vad hon brukar göra...

... Lite ångest, på det... Men jag får räkna med att allt är bra, tills någon påstår något annat.. helt enkelt. -Annars kommer jag att gå under, av allt ältande och all osäkerhet!


...


Hemma, -har det, sedan, blivit tv.

... Jag har ätit, lite grann. -Enligt mig, kanske lite för mycket. Men enligt kalorierna, än sålänge, lite mindre än vad jag.. kanske borde...


... Jag har funderat, lite. Visionerat... Önskat...

... Och jag har skrivit av mig, i min känslobok...


...


I det stora hela, -har jag varit nöjd, idag... Jag har känt mig uppåt och rätt så avslappnad, större delen av dagen.. -Och det är först nu till kvällen, som jag börjar känna mig trött i skallen, menlös, tung... och bara sådär svävande, igen...


...


... Imorgon, har jag möte på arbetsförmedlingen... -Ja. Jag har inget mer att säga, om det...


... Men nu, blir det nog tv... -Kanske äta.. ännu mer..!

Av D - Måndag 29 maj 01:27

... Ett väldigt kort inlägg, innan jag går och lägger mig, bara. Eftersom att jag känner behov av det.


...


Jag klev upp, -stressad för att jag skulle tvätta idag, i brist på ork. Inte på fysisk ork, utan psykisk. Att ta tag i alla dessa beslut som tvättandet innebär.. -Allra helst, efter såhär lång tid!

... Men det blev inget tvättande. Vattnet, fungerade inte, i huset, -och jag tappade, direkt, den sista lilla ork jag kände... -Så, jag gick inte ens över till grannhuset och kollade om vattnet funkade..!


... Jag gruvade ner mig i alla mina rutiner, -som jag, nu, inte kunde göra...

Skrev av mig i min känslobok. Försökte finna andra vägar till att, åtminstone, utföra "någonting"...

... Kände mig skyldig, för att jag inte tvättade idag "fastän jag skulle ha/borde ha"...


... Jag gick iväg till affären, en vända... -efter mycket ältande, ifall jag skulle eller inte. Men jag behövde någonting att dricka till min tablett för hår, hud och naglar... och jag vågade inte dricka det vatten som nu hade kommit tillbaka till kranen... -Inte än...

... Jag köpte mig en juice, då de inte hade något stilla vatten, och en påse minimorötter...


...


Förutom att jag, inte fick ansiktet tvättat och smörjt, imorse... och att växterna inte blev vattnade.. -fick jag iallafall alla piller för hår, hud och naglar, tagna, -och var-dags-växterna, vattnade...


... Jag har även börjat söka efter tvättmaskiner och torktumlare, som är tillräckligt små, för att ställa i mitt lilla(lilla) badrum...

Tror mig ha hittat en tvättmaskin som kan fungera... Men.. för en torktumlare, måste jag nog flytta härifrån..! -Vilket inte kommer att hända!


... Så...

Halva dagen(kanske mer), har gått åt till att söka efter tvättmaskiner och torktumlare... Men, -så har jag, under hopplöshet och förtvivlan, försökt skriva ett schema inför morgondagen, -så att jag får duschat, diskat och plockat, och vattnat växter... -Och även, förtydligat min tvätt-lista.


... Jag har sett på tv...

Jag har suttit på sängen... -Funderat, känt mig uppgiven...


... Ja.

Och så, har jag ätit, en hel del... -För mycket!


...


Nu utesluter jag, säkert, en hel del. Men jag orkar inte.

Nu ska jag göra mig klar, och gå och lägga mig... -Har en ny dag att hantera, imorgon...

Av D - Torsdag 25 maj 22:55

... 


... Hmmm..


Mitt första bekymmer, imorse, var CykloF-tabletterna...

Jag är nu inne på min tredje "rikliga" dag med mens... Men grejen var ju, att jag inte kan minnas -hur riklig den här dagen, egentligen brukar vara...


...


Nej, jag tänker inte skriva, något mer...

Det är för tungt, alltihop. Och jag orkar inte lägga till en massa blytunga bekymmer -som blir av att försöka forma dessa meningar med kommatecken och punkter, på rätt sätt... -Jag orkar inte...


...


Idag.


Klivit upp, vid niotiden.

Tvättat och smörjt ansiktet.

Tagit mitt piller för hår, hud och naglar...

.. Vattnat var-dags-växterna.

Gått en kort vända, till affären, och köpt mig salta nötter och en färdigmat, -efter noga avväganden, både hemma och på affären...

Försökt slipa, lite grann, på kost-och poängschemat, -och fylla i de luckor, som jag finner, -som kan ge problem, frågetecken och bekymmer.

... Och så har jag listat alla de bekymmer -som jag, för dagen, känner...

Och jag har funderat, funderat, och funderat -CykloF. Försökt komma fram till -ifall jag behöver ta tabletter, även den tredje dagen, eller inte...


...


Så. Även den här korta texten, -var jättejobbig att försöka få till, rätt... -Och jag tror att, här finns många fel!

... Jag blir bara så trött i huvudet, och ångesten blir jättetung att bära... -Jag orkar inte mer...

... Jag vill bara bort. Försvinna... -Jag vill ha ett avslut...


...


... Jag kanske slutar skriva, helt. För att, det blir bara tyngre och tyngre... -och inte ens, i min egen känslobok, slipper jag detta tvång att skriva rätt! ... -Eller denna omöjlighet, att lyckas göra det...


...


... Jag orkar inte... -Mitt huvud är deg...

... Nu, vill jag bara somna in...

Av D - Onsdag 24 maj 23:41

... Idag, en lång dag...


...


Jag har mått dåligt, idag. Det har jag verkligen...

Jag har känt mig som en tvångsmässig självsvikare. Och jag har spenderat halva dagen, -på att försöka komma på, hur jag ska ta mig vidare...


... I början av dagen, åt jag rätt så lite. Jag hade ju kommit fram till, att jag måste börja inta enbart drickbara saker, för att... Ja, ytterligare en strategi för att få kontroll över ätandet och sluta häva i mig onödig och tom energi...

Så att, jag drack bara en jättegod hemgjord smoothie(otroligt god!) och åt ett par päron, på mer än halva dagen... Men efter ett tag, blev jag väldigt(väldigt) sugen på choklad.. -och fixeringen i hjärnan, satte vid. Det blev omöjligt att sluta tänka på det, -och varken drickbart eller annat ätbart, var någonting som jag ville ha... -Trots hunger!


... Jag skrev av mig, i min känslobok, -om bekymren som jag kände, och omöjligheten i dem... Och...


... Ja, jag minns inte riktigt, dagen, till punkt och pricka... Men jag vet att jag har suttit och försökt komma fram till en bra strategi för mig att kunna få ordning på ätandet. Ett poängsystem som skulle göra att jag kände motivation till att äta "rätt" -och inte falla för frestelser, hela tiden..!

Men problemet blev, som drev mig till tjockskalle, -att jag inte kunde komma på någonting(ingenting) som jag ville ha eller göra, som kunde kännas som en tillräckligt motiverande belöning, och som jag inte redan kände att jag kunde göra "om jag bara ville och vågade"... För att, -vågar jag inte, kommer det ju inte att vara någon vidare belöning att kämpa för...

... Men jag gjorde upp ett system. Kom aldrig på, -vad belöningen på slutet av vägen, skulle vara. Men jag ritade upp min väg genom poängen, så att jag ska kunna se hur långt jag har kommit och hur långt jag har kvar.. -och så fortsätter jag bara att räkna poäng, tills vidare.


...


Jag har sett på tv.

Jag har sprungit på toaletten...

Jag har vågat ta två tabletter(CykloF), per gång, idag, istället för en...

Jag har... ätit, såklart...

Jag har vattnat mina var-dags-växter...


... Och nu till kvällen, precis innan jag började blogga, skickade jag iväg ett mail till både PersonligtOmbud och MinKontaktPåKommunen, -och frågade vart jag borde vända mig "till en början", om jag vill ha stöttning vidare i livet...

Jag känner att jag behöver prata med någon. Och inte för att jag mår dåligt eller känner psykisk smärta på något sätt, -utan för att jag, helt klart och tydligt, sitter fast i livet.. och känner mig väldigt olycklig och menlös. Jag behöver någon att diskutera, livet och mig själv, med. Så att jag kan få stöd och rådgivning, i, -hur jag kan göra för att ta mig ur det virrvarr som jag, nu, så länge, har befunnit mig i...


... Jag har även funderat, en del, "hund"...

Jag har känt suget. Känt att det kanske kunde hjälpa mig... Men som vanligt, inte vågat, "för att "det, det eller det" kanske står ivägen"...


...


Jag borde åka iväg, imorgon, igen... Jag menar. Nu har jag varit hemma, i ett par dagar, eftersom att jag har testat ny medicin... Men jag behöver motionen, och jag behöver rutinerna...

Så att, -jag borde släpa mig ut, igen... Även om det känns meningslöst...

Av D - Tisdag 23 maj 23:20

... Det har varit en tung dag, idag...

Så, för att orka med alls, kommer jag att strunta helt i vart jag sätter mina kommatecken och punkter, och vart dessa saknas... -Jag orkar inte...


...


Idag, testade jag Cyklo-F, för första gången. Dessa tabletter som ska minska menstruationerna, -så att man inte behöver springa på toaletten, en gång varannan timme... och(!) läcka, likt förbannat!

Grejen är väl, att jag har så mycket frågetecken inombords, vad gäller dessa... När de ska tas "Vadå, tre gånger om dagen? -Hur länge verkar pillren?" ... Och "Vadå, två tabletter per gång? -Vad händer om man tar en? Blir det mindre effekt eller verkar den kortare tid?" ... "Och, kan man, om man vill, ta en istället för två, "bara för att man ska vara hemma".. och sedan ta två, vid nästa dos?".. "Kan man ta två stycken, tre gånger dagligen, vid de rikligaste dagarna, och sedan, en tablett, tre gånger, den sista rikliga dagen?" ... "Kan man ta två, enbart till natten, och en, de övriga doserna, -eller tvärtom?"...


... Ja-a, och jag blir bara så trött...

Jag mailade, till slut, företaget som tillverkar medicinen, och frågade lite grann... Men idag, har jag kört på, -en tablett, tre gånger... Eller, ja. Än sålänge, har jag bara tagit, två gånger... eftersom att jag valde att ta, -när jag vaknar på morgonen, när jag lägger mig på kvällen.. och så, mitt emellan.


...


Annars, har bekymren varit, -bara tröttheten, ängslan och uppgivenheten, som kommer med att ha mens...

Det har varit, ätandet... ensamheten, och det meningslösa i att inte ha någonstans att ta vägen om dagarna...

... Och det har varit, att vara olycklig samtidigt som jag "mår bara bra"...


... Ja, jag har velat svälta, idag... Jag har velat svälta, samtidigt som jag har ätit lite chips, druckit juice, och ätit äpplen och päron...


Jag har skrivit av mig, i min känslobok.

Gått på toaletten, ett par gånger... -Ja, tabletterna funkar. Men jag är ändå osäker på, hur bra effekten är, och om det skulle vara mer lönt att ta hela dosen... -eller ifall det skulle vara "överdriven medicinering", från min sida...


... Jag har sett på tv...

Legat på sängen och halvsovit...


Jag svarade på 24åringens mess om midsommarfirandet... -Sa att jag inte visste om jag skulle komma, men att jag ska ha det(firandet) i åtanke...


Jag har.. såklart, vattnat mina var-dags-växter...

... Och jag har gett mig själv, poäng, för de få uppgifter som jag ändå har utfört...

Ja. Och så har jag fryst in kiwin från kylen, också, som har legat där i flera veckor...


...


Men det får vara allt. Och jag kommer ignorera de fel i texten, som jag ser, och bara spara inlägget som det är, nu. För att, jag orkar inte med ångesten jag känner när jag ska försöka rätta "det omöjliga"...

... Okej, omöjligt att ignorera. -Blir så trött i huvudet...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Sagt av er...

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se