Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Djur & Natur

Av D - Söndag 25 juni 22:06

... Hmm... Sedan sist...


... Jag var väldigt nära att köpa hund.

Jag har ansökt om boendestöd.. igen.

Jag har varit sjuk.

Och vårdcentralen ville inte hjälpa mig.


...


Ja, det var väl det.. Tror jag.


...


För någon vecka sedan, bestämde jag mig för att köpa en vovve som jag hade hittat på Blocket. Valpar. Det var Pudelvalpar, - och passade mig bra, eftersom att jag inte vill ha en hund vars päls fastnar precis överallt. Jag messade 24åringen, eftersom att hon får mig att känna mig tryggare, - och jag var ju allt annat än trygg i mitt beslut! - Hon peppade mig till att skicka iväg mailet till uppfödaren. Det mail som jag redan hade skrivit iordning, med detaljerad precision.


... Under hela den här processen och kontakten med ägaren, mådde jag väldigt dåligt. Drömde konstigt, sov oroligt, och kände mig alldeles överväldigad och gråtfärdig om dagarna.. -24åringen var mer exalterad än vad jag var! - Och precis när jag skulle tinga en av valparna, - bestämde jag mig, istället, för att jag inte var redo. - Jag skulle inte orka ta hand om en liten hund, ett helt liv, när jag inte orkade med mig själv och min egen vardag "Jag behöver mer trygghet i mig själv, för att orka och våga. Annars hamnar jag, med största sannolikhet, på sjukhus, igen"...


... Så. Inget hundköp.


...


I samma veva som jag planerade att köpa hund, -kände jag också att det skulle vara en ren omöjlighet, om jag inte hade något stöd i vardagen.. - Så att, jag ansökte om boendestöd...

För, typ, femtioelfte gången, ansökte jag om boendestöd. Eller ja. Ansökte och ansökte. Hon är ju inte riktigt nöjd med mina "ansökningar", då jag inte kan svara på de två frågor som hon alltid ställer "Vad ska vi göra på träffarna? Och hur många gånger i veckan, ska vi träffas?".. -Ja, inte hon och jag, alltså. Utan, boendestöd och jag.

... Men hon nöjde sig med svaret som hon fick, och nu väntar jag bara på beslutet.


...


28åringen och jag, - skulle träffas, förra helgen. Jag hade nämligen messat henne och frågat om hon hade lust att träffas. Och när vi sedan hade bestämt träff, - att hon skulle komma hit och sova, under en helg, - började jag diska och städa, så gott jag orkade. Dock så kände jag mig, som vanligt, sliten, - så att jag ville prioritera att orka duscha...


På torsdagen, sedan, fick jag höra någonting(eller, se på mess) som gav mig ångest och gjorde mig stressad. - Min värld gick under och väggarna kom bara närmre och närmre.. -Så att jag gick iväg och köpte mig propparmat(som iochförsig, kanske inte får kallas så, - när dagsintaget, ändå, blir lägre än normalt), och så åt jag. Jag åt en hel mikromat, på en gång, - och blev sedan, väldigt sjuk...


Här började helvetet..!

Jag fick frossa, ont i magen, jag började må illa... - Och hela natten, sprang jag mellan toaletten och sängen, - då kräkreflexen satte igång, av smärtan. Det gjorde mycket mer ont, när jag låg ner, - och jag kände mig för svag för att sitta upp...


På morgonen, där, på fredagen, - lyckades jag, trots oro att spy på vägen dit, ta mig till affären och köpa mig vitpepparkorn... - Dessa hjälper mot magsjuka och... - Ja, det både förebygger och "behandlar"...

Jag svalde dessa, två gånger, under den förmiddagen, - och slapp, sedan, alla symtom som hade med illamående att göra...


... Men nästa natt, var ännu värre!

När illamåendet försvann, blev magknipet mer än vad jag orkade hantera. Det var, liksom, inte som attacker i magen. Utan det var långa och utdragna smärtor, - som gjorde att jag varken kunde stå raklång, ligga ner, peta på magen, - eller sitta upp, mer än på ett visst sätt...


Natten blev lång, - och eftersom att jag inte kunde lämna lägenheten, - då jag inte kunde gå, mer än dubbelvikt, - hade jag inte haft möjlighet att få tag i smärtstillande... Så jag funderade, hela natten, på att bara ringa ambulans istället... - Men har jag en tillräcklig anledning?


... Natten spenderades med att, förflytta mig mellan soffan och sängen, varannan timme...

... Ingen ambulans. Inga smärtstillande, och ett par dagar senare, var jag smärtfri och kry. - Ja, förutom den lilla detaljen, att jag inte hade ätit eller druckit någonting(mer än vatten), på fyra dygn.. - Och ätstörningen var, mer än vaken, nu!


...


Sedan, var det ju, det där kurartorssamtalet på vårdcentralen, också.


Jag träffade PersonligtOmbud, för att hon skulle försöka hjälpa mig boka ett möte på vårdcentralen. Och trots att jag nästan bara satt och stirrade rakt ut och inte visste vad jag skulle svara när PersonligtOmbud ställde sina frågor.. - lyckades hon boka en tid åt mig, till bara en vecka senare.


... Men nu hade jag ju, lagom tills det här mötet, precis blivit sjuk och lyckats bli frisk från en hemskt smärtsam tarmsmärta.. och åt dessutom ingenting alls! - Så att, jag var ju inte så jättepepp på att åka, längre...

Men PersonligtOmbud hade gått på semester, och MinKontaktPåKommunen, trodde sig inte kunna hjälpa mig "Det behöver de höra ifrån dig"... - Så att jag bestämde mig för att försöka pallra mig dit, ändå.. -Trots en total brist på ork!


... Jag pratade med kuratorn, och hon kändes trygg... För första gången, på länge(länge, länge), - fanns det någon myndighet, vård eller liknande person, - som jag faktiskt lyckades prata med, - och inte bara stirra i väggen, inför, och säga "jag vet inte"..! - Jag visste, liksom, vad jag ville! Jag visste vad jag var ute efter.. - Bara det att hon inte, trots det, tycktes kunna förstå vad jag.. efterfrågade...


... Jag var väldigt tydlig med att säga att jag "bara ville prata". Att jag bara ville ha någon att diskutera livet, med, - och få lite stöd och någon annans syn på det hela... - Men ändå så gick hon på, väldigt, om att hon ville skicka remiss till psykiatrin "och/ eller" ätstörningsenheten.. - Fastän jag sa att jag inte var intresserad av att ta tag i just "ätstörningen" just nu, och att jag inte litar på psykiatrin... - Hur kan vårdcentralens samtalsteam inte ha tillräckliga resurser till att låta mig "bara prata"? - Det är ju det enda jag vill!


... Jag fick iallafall ett brev om, en dag senare, att det var bättre att jag vände mig till öppenvårdspsykiatrin, "då de har betydligt fler resurser". - Och att jag eller PersonligtOmud, skulle ringa henne, om jag ville ha en remiss skickad till psykiatrin eller ätstörningsenheten... - Och så skickade hon en ny tid, för att följa upp vad jag hade bestämt mig för!


... Nej, det känns onödigt. Vill de ändå inte hjälpa mig med samtal, - behöver jag inte, heller, träffa henne en gång till.. -Förstår jag inte meningen med...


...


Ja-a.. Det var väl det.


Ja har kommit igång med ätandet, men har en plan för -från och med imorgon...

Firade midsommar, hos mina föräldrar, men de var bara pappa, jag och mamma, i princip. - Inget firande, men trevligt ändå.


...


Jag tror att det får räcka så, för idag. 

Nu kommer jag att försöka skriva, bara, några korta punkter, varje dag... - Väldigt kort. Det ska nog funka.

ANNONS
Av D - Onsdag 24 maj 23:41

... Idag, en lång dag...


...


Jag har mått dåligt, idag. Det har jag verkligen...

Jag har känt mig som en tvångsmässig självsvikare. Och jag har spenderat halva dagen, -på att försöka komma på, hur jag ska ta mig vidare...


... I början av dagen, åt jag rätt så lite. Jag hade ju kommit fram till, att jag måste börja inta enbart drickbara saker, för att... Ja, ytterligare en strategi för att få kontroll över ätandet och sluta häva i mig onödig och tom energi...

Så att, jag drack bara en jättegod hemgjord smoothie(otroligt god!) och åt ett par päron, på mer än halva dagen... Men efter ett tag, blev jag väldigt(väldigt) sugen på choklad.. -och fixeringen i hjärnan, satte vid. Det blev omöjligt att sluta tänka på det, -och varken drickbart eller annat ätbart, var någonting som jag ville ha... -Trots hunger!


... Jag skrev av mig, i min känslobok, -om bekymren som jag kände, och omöjligheten i dem... Och...


... Ja, jag minns inte riktigt, dagen, till punkt och pricka... Men jag vet att jag har suttit och försökt komma fram till en bra strategi för mig att kunna få ordning på ätandet. Ett poängsystem som skulle göra att jag kände motivation till att äta "rätt" -och inte falla för frestelser, hela tiden..!

Men problemet blev, som drev mig till tjockskalle, -att jag inte kunde komma på någonting(ingenting) som jag ville ha eller göra, som kunde kännas som en tillräckligt motiverande belöning, och som jag inte redan kände att jag kunde göra "om jag bara ville och vågade"... För att, -vågar jag inte, kommer det ju inte att vara någon vidare belöning att kämpa för...

... Men jag gjorde upp ett system. Kom aldrig på, -vad belöningen på slutet av vägen, skulle vara. Men jag ritade upp min väg genom poängen, så att jag ska kunna se hur långt jag har kommit och hur långt jag har kvar.. -och så fortsätter jag bara att räkna poäng, tills vidare.


...


Jag har sett på tv.

Jag har sprungit på toaletten...

Jag har vågat ta två tabletter(CykloF), per gång, idag, istället för en...

Jag har... ätit, såklart...

Jag har vattnat mina var-dags-växter...


... Och nu till kvällen, precis innan jag började blogga, skickade jag iväg ett mail till både PersonligtOmbud och MinKontaktPåKommunen, -och frågade vart jag borde vända mig "till en början", om jag vill ha stöttning vidare i livet...

Jag känner att jag behöver prata med någon. Och inte för att jag mår dåligt eller känner psykisk smärta på något sätt, -utan för att jag, helt klart och tydligt, sitter fast i livet.. och känner mig väldigt olycklig och menlös. Jag behöver någon att diskutera, livet och mig själv, med. Så att jag kan få stöd och rådgivning, i, -hur jag kan göra för att ta mig ur det virrvarr som jag, nu, så länge, har befunnit mig i...


... Jag har även funderat, en del, "hund"...

Jag har känt suget. Känt att det kanske kunde hjälpa mig... Men som vanligt, inte vågat, "för att "det, det eller det" kanske står ivägen"...


...


Jag borde åka iväg, imorgon, igen... Jag menar. Nu har jag varit hemma, i ett par dagar, eftersom att jag har testat ny medicin... Men jag behöver motionen, och jag behöver rutinerna...

Så att, -jag borde släpa mig ut, igen... Även om det känns meningslöst...

ANNONS
Av D - Onsdag 17 maj 23:02

... Hmmm... Idag...


... Jag har...

Klivit upp vid sjutiden, som vanligt... Tvättat ansiktet, använt hudvårdsprodukter, tagit hårtablett.. som vanligt... Gått iväg till bussen och åkt in till stan.. som vanligt...

Jag har, trots brist på ork och lust(mest på grund av vädret), promenerat bort till min skog. Gått i mina berg, fastän det var blött(så att jag aldrig satte mig ner)...


På grund av regnet, var jag inte kvar i mer än, lite drygt en halvtimme, i skogen... Sedan, gick jag tillbaka till busstationen...


... Det var inte bara vädret, idag, som gjorde mig orkeslös och vid noll lust till att vara hemifrån... Utan också det faktum att jag känner mig bekymrad, osäker och otrygg, i det här med arbetsförmedlingen och praktik... Jag vill ju så gärna, och känner att jag behöver, ta det ifrån det hållet nu... Jag måste gå via arbetsförmedlingen och ta mig ut på en riktig praktik... Men samtidigt, känns det otryggt, övermäktigt.. och jag har svårt att lita på mig själv och min egen vilja och förmåga...

Jag vill gärna ha någon med mig, när jag går till arbetsförmedlingen. Någon som kan få mig att känna mig självsäker och trygg. Men då PersonligtOmbud, inte kunde träffas förrän om tre veckor, bestämde jag mig för att försöka på egen hand... Har funderat på att ta med mig mamma, som stöd...


Jag mailade MinHandledarePåFörsäkringskassan, för att få veta hur det går till, att skriva in sig på arbetsförmedlingen, -samtidigt som jag promenerade till busstationen, i tanken på att köpa mig, precis vad jag ville "bara det är ekologiskt", innan jag åkte hem.


... Satt och väntade på bussen, i ungefär en timme. Lyssnade på musik... Frös...


...


Väl hemma...


Jag har, som vanligt, tagit mina hårpiller som jag fick av 25åringen...

Jag har vattnat mina var-dags-växter, -och även fixat en större flaska, att vattna mina växter med.. -så att jag slipper fylla på den, miljoner gånger per vattning...


... Sedan, skrev jag en planeringslista, över vad som ska göras kontinuerligt, vad jag ska göra inom en viss framtid, vad jag ska köpa, och vilka mina drömmar och intressen är... -Satt denna, på skrivbordsbakgrunden.


... Jag fick för mig, att städa under vardagsrumsbordet, -då jag letade efter min rulle med resårband, som jag inte kunde hitta... -Hittade den inte, ändå...


... Sedan, skrev jag till Xsambon och frågade honom om han mindes ifall man brukade ha möte med arbetsförmedlingen, redan vid inskrivningsdagen.. eller ifall man bara bokade tid, då... -Han svarade dock inte...

... Jag skickade in mina uppgifter till arbetsförmedlingen, så gott jag kunde.. -efter att ha skrivit till mamma, att jag eventuellt ville ha med mig henne "på det första mötet"... Sedan, skickade jag ett mail till MinHandledarePåFörsäkringskassan, för att fråga om det här med "det första mötet"... -eftersom att jag behöver veta vilken gång som mamma ska med i så fall...


...


Ehmm...


Jag har känt mig osäker och vid illa mod, för det här med att "bli utsatt för arbetslivet"... Sådär otrygg... och nästan lite darrig...

Men det här är någonting som jag måste göra, -och denna gången, för en gång skull, ta mig igenom... Jag måste agera normal, frisk och stark, om jag någonsin ska ta mig ur mitt mörka, sega, och tunga träsk... Och jag vet... jag måste bara ta mig över tröskeln. Kämpa hårt, tills allt känns mer flytande... -Hur otrygg och osäker, jag än känner mig...


...


... Jag har funderat på att stanna hemma imorgon... Men jag kan inte tillåta...

Jag måste ut och promenera. Gärna en stund, i skogen, också...

Av D - Tisdag 16 maj 23:24

... Idag...


...


Jag har sovit mycket, idag... -Väldigt mycket...


Jag åkte iväg imorse, som vanligt. Promenerade omkring på bergen i skogen... Satt och stirrade utöver naturen, ner på fordonen som körde på vägen, lite längre bort...

Förflyttade mig sedan, till "mitt berg"... Satt där en stund. Ca en halvtimme, vilket är lika länge som jag satt på det andra berget...

Sedan bestämde jag mig för att börja gå tillbaka igen, -eftersom att jag inte hade någon lust att sitta kvar längre, och inte orkade gå något mer i skogen...

Jag gick en omväg. Runt, så att det tog ca en och en halv timme. Svängde in på affären och köpte mig en smoothie och lite nötter, innan jag tog mig till en hållplats och åkte hem.


...


Hemma...


Jag har sett på tv... Ätit... -Ätit alldeles för mycket. Men det var mest för att jag ville ta slut på allt(allt) godis som jag hade, -så att jag kunde sluta äta det, sedan...


Jag har mått dåligt. Känt mig deppig, ängslig.. Som om livet är helt meningslöst... Ensam... Och jag har bara känt mig dum och misslyckad... och frustrerad över vetskapen om att jag aldrig kommer att avsluta det hela... -Livet.


... Jag har skrivit av mig, i min känslobok... Sovit i soffan... Sovit på sängen...

Jag har vattnat mina var-dags-växter...

Och jag har skickat min adress till PersonligtOmbud, då hon undrade vart jag bodde, -efter att ha funderat, fram och tillbaka, då jag varken känner mig bekväm i att ta hit någon... eller, med att komma till hennes kontor... -Men, men. Jag måste ju träffa henne, om hon ska ha en chans att hjälpa mig.


...


... Det får vara allt... För att, jag orkar inte fundera över ifall jag har glömt något...

Av D - Måndag 15 maj 22:25

... Jag är väldigt trött, idag. Bara somnar, och känner mig både deppig och ängslig...

Mensen är nog påväg snart, men det känns ändå inte som om det är det som är orsaken... Det är nog bara en bricka i spelet...


... Det som stör mig, är nog snarare, hela min vardagssituation just nu. Att jag inte har någonstans att vara, på dagarna... Att jag, återigen, har misslyckats med någonting som skulle ha gett mitt liv en stadga och tagit mig framåt...

Jag vet inte riktigt vart jag står, och allt känns bara så...


... Grejen är ju, att jag...

Jag vet inte ens vad jag ska skriva. Jag går ju bara omkring, om dagarna. Tvingar mig själv utanför lägenheten, in till skogen.. för att promenera i bergen... Jag får inte gå hem igen, förrän efter en viss tid.. Och för varje dag, rucklar jag ytterligare lite till, på dessa gränser...

Jag äter för mycket, och jag fortsätter äta... Och just för tillfället, känns allt såpass rörigt, att jag bara känner för att stänga av.. för alltid...


...


... Jag mailade PersonligtOmbud, idag... Bara skrev, kort och gott, att jag skulle behöva hjälp att komma i kontakt med arbetsförmedlingen och att komma igång där...

... Hon svarade, sedan på kvällen... Sa att hon ville ha mitt telefonnummer, -så att hon kunde ringa mig, för en planering av vad de kan göra för mig... -Det enda jag inte ville höra! Jag menar. Jag pratar inte gärna i telefon...

Men vi får se. Det gav mig även en tvivelkänsla, av ifall jag ens kommer att klara av att ha kontakt med henne, mer än va jag klarar av det med någon ny, på arbetsförmedlingen...


...


Annars...


... Idag, hade jag en kämpig morgon... Min mail började krångla, och jag kunde inte logga in. Och eftersom att jag mailade MinKontaktPåKommunen, igår, och frågade om PersonligtOmbud, var det väldigt frustrerande...

Fastän jag stod där, på busshållplatsen, och kände mig alldeles förtvivlad.. medans jag försökte, gång på gång, att logga in, tvingade jag mig själv att kliva på den där bussen... Jag kunde inte tillåta mig själv att vara hemma, bara för att mailen krånglade...


... Även när jag kom in till stan, efter att fortfarande inte ha fått igång mailen, kunde jag inte tillåta mig själv att åka hem igen... -Trots nära till gråten!

Men jag gav inte upp..! När jag var nästan framme vid mitt berg, messade jag JobbCoach och meddelade att jag inte skulle ha kontakt med henne mer... Att jag skulle ta kontakt med arbetsförmedlingen, istället... -Frustrerad över att allt bara går i kras för mig hela tiden... Men strax därefter, lyckades jag ta mig in på mailen, -och den stressen, kunde äntligen lägga sig.


... Jag satt på mitt berg, en stund... Men jag var rastlös. Extra rastlös, idag. Och jag kände obehag över att röra mig, omkring, där min arbetshandledare brukar promenera...

Så att, mycket tidigare än vanligt, började jag promenera nedåt igen... Jag gick in i skogen, på den andra sidan grusvägen, och hittade där, ett underbart berg.. som jag kunde hoppa och promenera på, utan att känna obehag eller stress! -Ja, eller iallafall tills jag får någon viktigare stans att vara...


...


Jag köpte mig en smoothie. Drack den, och åkte hem.


Hemma, har jag ätit.. en massa(massa)...

... Jag har sett på tv... Och sovit framför tv:n.. två gånger!

Jag har skrivit av mig, i min känslobok...

.. Ja. Jag sov en stund, i sängen, också.


... Men det kanske var allt...


...


Gårdagen, kort.

Jag var hos föräldrarna. Vi åt, lite grann. Pratade, en hel del.. Och tog en promenad...

Sedan, åkte pappa och jag, och hämtade en gästsäng som jag köpt... Skjutsade hem mig, -där jag sedan började proppa i mig ätbart, för fulla muggar...


Jag försökte redigera ett jättedåligt foto, så att det skulle se bra ut.. Men lyckades aldrig...

Jag kollade upp olika sidor, där man kunde se väderprognoser... Men blev bara förvirrad... -Alla, säger olika saker..!


... Jag har säkert glömt något, men det får så vara!

Det är säkert en hel del punkter och kommatecken, placerade fel, också. Men jag blir galen på att försöka undvika det! ... Så jag läser nog bara igenom, en gång, nu... Så får det duga.

Av D - Lördag 13 maj 00:24

Idag...


...


...Åka iväg, som vanligt, vid halv åtta på morgonen. Promenera samma gamla väg, till min skog, och sätta mig på mitt berg... Sitta i en timme. Fundera och stirra... Och sedan, ge mig upp på fötterna igen, och börja promenera i bergen. Hoppa från berg till berg. Från sten till sten... Och tränga mig in bland spretiga grenar och snubbla över fallna stockar...

... Tillbaka och sätta mig på berget, efter lite drygt en halvtimmes promenad... Fundera. Stirra... Få svar från JobbCoach, som fortfarande vill vad hon vill.. och inte vad jag önskar...

Ge upp om att kunna få någon hjälp framåt, av JobbCoach... Och börja promenera, fastän det var väldigt för tidigt, från skogen.. till stan... "Kanske kan ta en fika"...


... Att äta på fik, kändes för jobbigt, idag... Så jag hoppade det. Köpte mig en massa(massa) godsaker, på Hemköp, och köpte sedan en kaffe, på Pressbyrån... Men att äta utomhus, kändes obehagligt (jag som hade blivit så bra på det)... Så det blev bara, att dricka kaffe...


...


... Jag har funderat hundar. Verkligen velat köpa en, men inte vågat...

Jag har messat 28åringen och föreslagit att vi kunde träffas snart ".. om du är beredd på "det och det och det"... Känt mig stressad och pressad, efteråt "Vad har jag gjort?!".. Och tung i själen, när jag inte har fått något svar... "Inte av henne, inte av 24åringen... och inte av JobbCoach(som by the way, satte upp en del krav, idag..(fyra hela månader, måste jag vara kvar på Brukshundklubben, innan jag kan få en praktik!).."...

Jag har vattnat mina var-dag-växter(de som vattnas varje dag)...

Jag har ätit.. alldeles(alldeles) för mycket... Har gjort upp en ny plan(eller två) för hur jag ska lösa det hela... -och tror nu att jag har funnit rätt..!

... Ja. Och så har jag kollat skor, på Webben, också. Massor(!) av skor! Försöker hitta ett par lätta och tunna promenadskor, som är mjuka för foten, lätta att ta på och av, och att gå i, och som passar för skogspromenader... De ska inte vara dyra, utan bara ett par oömma slit-och slängskor.


...


... Sedan, minns jag inte...

... Nu ska jag göra mig iordning, och gå och lägga mig...

Av D - Fredag 12 maj 00:47

... Idag har jag...

Kollat ryggsäckar, på webben.

Jag har funderat och visionerat hund...

Jag har suttit på mitt berg, i skogen. Promenerat omkring.. Hoppat från berg till berg...

Jag har köpt(och ätit) sallad och naturgodis, och en ekologisk juice...

... Och jag har skrivit till JobbCoach, att hon kan avsluta min plats på Brukshundklubben, då jag ändå inte fungerar där...

... Ja. Och så tv, såklart.


...


Jag åkte iväg imorse vid halv åtta, som vanligt... Men med enda plan, -att spendera min egentliga arbetstid, i skogen...

... Satte mig, det första jag gjorde, på mitt berg, och slappnade av efter promenaden... Satt väl i ungefär en timme. Funderade och dagdrömde.. -och började sedan promenera omkring, för motionens skull...


...


... Min näsa rinner som fan, varje dag. Och nu börjar det svida under näsan, vilket inte blir bättre av alla dessa näsdukar..!


Förutom det, så fryser jag också, en del... Byter mellan mössan och kepsen, lite då och då... Behöver ha luvan på mig, fastän jag har mössa.. och så vidare...

Det ledde mig iallafall till att fundera på att köpa en ryggsäck. En lite större än vad jag har nu, men inte jättestor... För att då kan jag ha med mig lite mer saker, när jag är ute hela dagarna...


... Jag funderade hund. Föreställde mig min vardag med hund... Och började längta efter att köpa en. En kompis att ha med mig när jag lämnar hemmet, och att prata med...

... Men så kommer det en tid, då jag måste jobba halva dagarna... -Vad gör jag då?


...


... Sedan jag kom hem, har jag iallafall kollat en massa(massa) ryggsäckar och blivit alldeles tung i huvudet...

Alla webbsidor, är både sparade i "bokmärken".. och fortfarande framme bland mina flikar i webbläsaren... -Jag behöver välja ut en...


...


Det var tungt idag, förresten... Att stanna kvar i skogen, såpass länge som jag har som krav på mig själv att göra. Jag blir ju så rastlös.. -Vilket inte är så konstigt..!


...


Annars...


Jag känner att jag har ätit för mycket idag, då jag har frångått min plan... -Vilket har gjort, att jag känner ett stort behov av att strama tyglarna, från och med nu..!


...


Imorse, när jag stod och väntade på bussen(hemifrån), tog jag till slut, beslutet att avsluta mig själv på Brukshundklubben...

Jag mailade JobbCoach.. -men har inte fått något svar, under dagen... -Vet inte ens om hon har varit på jobbet och läst det! ... Det återstår väl att se...

Av D - Onsdag 10 maj 22:43

... Någon mening, bara. För att jag är helt slut...


...


Jag har ont i underläppen, då jag har rivit bort halvdöd hud...

Att arbeta, fungerar inte. Utan jag sitter bara i skogen... Och går jag till arbetsplatsen, sitter jag bara där och stirrar... JobbCoach, vägrar ens överväga att ge mig en chans till praktik, känns det som... Och jag fryser, hela dagarna...


... Jag känner mig bara så... vilsen. -Uppgiven...

Jag kan ju liksom inte tillåta mig själv att börja vara hemma hela dagarna igen, nu när jag vet att den större delen av mina problem med ätandet, försvinner när jag kommer hemifrån åtta timmar om dagen...

Men jag orkar inte heller gå till en arbetsplats som jag inte tror på att jag någonsin kommer att börja utföra något arbete på... Där jag känner mig otrygg och malplacerad... -Där jag blir alltmer socialt fobisk, ju längre tiden går...


...


Idag var jag i skogen. Satt på mitt berg, och promenerade omkring... Och så satt jag en stund, på bänken på gräsmattan, och väntade på min arbetsledare som skulle komma och jobba lite utomhus med mig... Men hon kom aldrig. Iallafall så visade hon sig inte för mig... -Så till slut, gick jag ut i skogen igen.. och väntade på att gå hem, istället...


... Jag har funderat på ifall jag ska säga upp min plats på Brukshundklubben. Bara fortsätta gå iväg, samma tider.. men bara vistas i skogen... -Hålla mig borta ifrån arbetsplatsen...

För att jag orkar inte mer nu. Och eftersom att jag inte ser mig själv, komma någonstans på Burkshundklubben, behöver jag en annan arbetsplats.. om jag ska ha en chans att lyckas... -Min aktivitetsesättning går ju ut, i januari...


... Det känns tungt att spendera en hel dag i skogen... Men jag behöver rutinerna... och jag behöver fly hetsätandet...


...


... Hemma.


Jag kom hem, vid halv tre.. Efter att ha gått hem utan att säga till... "men de bryr sig ju inte, längre"...

Åt lite grann... -Jag köpte även lite nötter, innan jag åkte hem...

Jag har sett på tv... Ätit en massa tomater.. Sovit lite grann...

... Ja. Och så har jag raderat en del sms. Börjat rensa bland alla tusentals...


... Och nu ska jag gå och lägga mig...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se