Klivit upp, vid sju, som vanligt...

Tagit bussen, till stan, vid åtta...

Köpt mig en färdig baguette, -och tagit en extra lång(jobbigt stressig) promenad till skogen, i värmen...

Suttit på mitt berg och ätit min baguette, medans jag frustrerade mig över att...

... Nej, jag orkar inte prata om det...

Gick sedan tillbaka till busstationen...

Åkte hem, vid 11.40

... Gråtit, för att jag känt mig handfallen, menlös, missförstådd, falsk, stark, svag, förvirrad, vilsen... och uppgiven...

Suttit vid tv:n. Ätit, lite grann...

Gått till affären, en vända... Köpt mig lite cashewnötter och äpplen...

Skrivit av mig, i min känslobok, -och fått svar från försäkringskassan, om hur inskrivningen på arbetsförmedlingen, går till...

...

Jag vet inte hur jag ska hantera morgondagen. Känner mig desperat till en förändring, -men vet inte vad jag ska ta mig till, för att få det att ske... -Jag orkar inte mer...

Jag vill bara låsa in mig. Svälta. Men samtidigt, är det inte vad jag vill.. och kommer inte att ske...

...

Nu. Dygnets höjdpunkt... -Natten...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...