Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg den 2 november 2014

Av D - 2 november 2014 20:50

... Hoppas att jag går till rätt ställe imorgon, nu då. För att, det är så mycket möten och sådant, just nu. Tider att passa och komma ihåg.. Att min hjärna HELT har blandat ihop saker och ting.. Jag har haft för mig, hela tiden, att jag ska till hunddagiset imorgon, på studiebesök. Men i självaste verket, så är det kontraktskrivning imorgon. Och om DESSA två blir fel... Ja, det vore ju inte så bra.

 

Jag försöker påminna mig själv, ständigt. Att det är KONTRAKTET imorgon... Och hunddagiset på fredag.. Men kommer lika ofta på mig själv med att fundera över hur det kommer att gå på HUNDDAGISET imorgon..

 

... Men iallafall.

Dagen idag, då.. Om jag nu har någonting intressant att skriva om den.. Just nu, känns det som om jag varken har några minnen om mina känslor ELLER tankar.. Men vad jag har gjort, kan jag nog iallafall få ner ;)

 

Igår natt, låg jag vaken och tittade på StandUp, hela... Ja, halva natten. Fram tills klockan ett eller så..

Vaken en stund till...

Tills jag någon gång därefter, somnade... Och vaknade vid kvart i åtta när klockan ringde.. Ja, vad jag minns. Kan ju ha vaknat till någon gång innan det också. För att jag minns jag sov oroligt.. Kanske(?)...

 

Klev iallafall upp.. Och åt frukost. Var pappa vaken(?)...

Jag tror att jag hann bli klar och börja diska iordning efter mig, innan han hann komma till att äta frukost iallafall.. Men han var nog allt vaken där, när jag åt.

 

Ointressant såklart :P

Upp och lägga sig igen. Sätta klockan på tio.. Och så slumra till, en stund till. Skiftade mellan halvvaken och sömn, tror jag..

Larmet ringde. Och jag stängde av det.. Men ville INTE kliva upp. Jag kände ingen större lust. Vilja eller motivation. Det är ju bara så stressigt när man kliver upp. Och det är inte precis några ROLIGA saker som man ska göra...

 

Det är ju klart att det är kul att flytta... Men det är också krävande.. Och eftersom att inte jag VET hur det kommer att gå för mig i det nya hemmet. Hur vardagen kommer att se ut... Eller hur jag ska få livet att gå ihop... Ja, så HAR jag inte heller riktigt någonting att se FRAM emot..

Men det kan nog bli jättebra och helt underbart ;D Vågar bara inte lita på det fullt ut, än.

 

Jag låg iallafall kvar, och lät halva hjärnan försöka peppa mig till att kliva upp, rätt så förjäves.. Och den andra halvan, tillåta mig att ligga kvar.. "Äsch. Det blir ändå klart tids nog..." ..

 

Klockan... Ja, nu minns jag inte vad den var.. Men jag tror att jag klev upp när det började bli dags för lunch. När jag hörde skåpen öppnas och stängas, därnere på nedervåningen..

Klädde på mig mina kläder.. Och trappade ner till de andra..

Allt var redan framdukat. Så jag satte mig bara på stolen och stirrade blint ut genom fönstret, och väntade på att alla andra skulle slå sig till ro...

 

Åt.. Och sedan upp hit. Det var ju ändå dags att börja jobba på rummet, med kartongerna. Idag skulle ju alla byrålådor och sådant, plockas ur och sorteras. Sakerna skulle packas ner i kartonger... Och allt som jag inte ville eller behövde ha kvar, skulle slängas..

 

Så. Det var ju bara att börja.

Det var intressant att gå igenom alla gamla saker. Saker som man inte rört på flera, flera år.. Saker som man HELT hade glömt bort.. Där de låg gömda under resten av alla bortglömda saker...

Jag slängde en hel del... Men sparade desto mer..

 

Tiden gick. Tiden gick... Och tiden gick.. Arbetet gick långsamt.. och jag blev trött i huvudet av alla småsaker. Av att fundera över varenda liten sak, innan jag valde vad jag skulle göra med den..

Och att sedan bara hitta någonstans att göra AV allting. Att besluta sig för ifall jag skulle låta byrålådorna FÖRBLI tomma nu... Och att försöka hitta en lösning på bekymret med dessa JÄTTEVIKTIGA papper som jag råkade hitta idag... "Vart skulle jag lägga DEM under flytten, så att jag inte glömde bort dem eller TAPPADE bort dem?!" ...

 

Men jag hittade en lösning...

STRUNTADE i att börja packa alla saker, och slängde istället bara ner alla tusen småsaker och papper som låg utexploderat på sängen, i min osorterade kartong.. Och avslutade för dagen. Helt enkelt.. De JÄTTEVIKTIGA papprena, hamnade i min sparbössa. Då har jag dem i säkert förvar, sålänge som jag har koll på vart jag har sparbössan ;)

 

Jag blev som sagt, inte klar. Men jag jobbade på, intensivt. Under den korta tid som jag ändå höll igång. Vilket var närmare två... Eller kanske två timmar... Har en byrålåda... Och sedan, den osorterade kartongen, och sakerna som jag fortfarande använder, kvar. Sedan är det klart i MITT rum. Och då är det bara resten av övervåningen kvar.

 

Klockan var närmare halv tre - tre. Och jag hade "klippa skott" på schemat. Ja, från träden i allén. Dessa grenar som växer ut från stam och rot... Där dessa INTE ska vara..

Men jag orkade inte. Jag var slut i huvudet... och hade ingen som HELST lust att klippa några skott.. Ja, det är ju den starka VILJAN som felas. Jag har den inte, helt enkelt. Känner jag mig det MINSTA trött... slut i knoppen... Lite ångest kanska... Ja, då struntar jag bara i det...

 

Så. Jag la mig på sängen. Skrev lite punkter inför flytt. Ja, det där vanliga, om hur jag ska packa. Vad jag har kvar... Och även hur jag ska packa upp sedan.. Vad som ska vara kvar framme. Vad som ska läggas undan... Hur jag ska hantera det hela...

Lite funderingar hit och dit.. Lite frågetecken om hur jag skulle hantera min nya vardag... Hur jag skulle lyckas strukturera upp mitt nya liv, när det skulle innehålla såå mycket mer än vad det gör nu(!)... Hur skulle jag kombinera fritid med arbete/praktik? Hur skulle jag lyckas få plats med både intressen och måsten? Hur skulle jag hinna MED allt, när jag väl börjar leva ett LIV? ... När jag börjar uppfylla nöjen och drömmar... När jag börjar ta ansvar för mig själv, mitt liv.. och andra? ... När jag börjar uppleva, uppnå och upptäcka...

 

Ja. Det är stort. Men det kan hända att jag hanterar det.. Antingen DET, eller att jag lägger mig pladask och inte gör någonting!

 

Såg på lite standUp på mobilen... Kanske. Jag minns faktiskt inte..

Nej, just det. Jag lyssnade på musik. Musik utan sångtext... Skulle verka lugnande... Och i mitt trötta, utpumpade tillstånd, var det nog allt vad det gjorde också...

Låg som en sandsäck i sängen, när 17åringen knackade på min dörr och sa att det var mat..

 

Ner för middag.. Äta. Diska. Göra iordning.. Och sedan upp hit...

Jag minns dock...

Okej nu höll jag på att ljuga. Jag minns visst vad jag gjorde.

Jag kollade på StandUp på datorn. Komiker som jag aldrig har sett förut.. Eller iallafall inte MINNS mig känna igen..

Halvroliga. Mindre roliga... Och så helt okej.. Men de mer kända, som Johan Glans, Magnus Betnér, Henrik Dorsin, David Batra... Ja, och de här.. De är ju BRA mycket roligare, tycker jag.

 

Ner för att göra iordning lunch till imorgon. Lite problem. Då jag bara hade en överhalva av rågkuse kvar... och jag brukar nuförtiden, behöva äta en över-eller underhalva och sedan något litet annat också. Då två halvor, blir för mättande... Men nu HADE jag ju iochförsig inte två... Så det var inte problemet..

Nej, problemet var att jag inte kunde komma fram till vad jag skulle ta med mig för litet extra till imorgon... Knäcke är ju det som jag SKA ha som uppfyllnad(eller vad man nu ska kalla det)... "Men hur skulle jag veta NU, ifall jag kommer att behöva en knäcke IMORGON? Att jag fortfarande är tillräckligt hungrig för det, efter rågkusen?" ... Funderade och funderade.. Ville inte ha någonting onyttigt. Inte heller något sötat grovt bröd... Och det skulle vara tillräckligt litet för att orka ätas efter rågkusen...

 

... Det blev ett äpple.. Ångesten fanns där.. Det kändes fel. Jag tar ALDRIG frukt till lunchen(!)... Varför skulle jag göra det NU helt plötsligt?

... Jag packade ner äpplet i en påse ändå... I vetskapen om att jag kanske imorgon, hellre gick halvhungrig, efter smörgåsen, än att äta det där ÄPPLET till lunch.. Det äpple som jag ju ALDRIG kommer att äta till lunch annars! "Varför idag? ..."

 

Sedan blev det kaffe, tre kakor, och en film tillsammans med mamma, pappa och 14åringen.

Jag var hungrig. Ville ha yoghurt istället för fikabröd... Men jag äter ju yoghurt på morgonen... Så skulle jag äta det som kvällsmat IDAG, kändes det som om jag måste ha det på rutin... För att "Varför idag, men inte igår eller imorgon?"... "Hur ska jag veta när jag SKA äta det och INTE ska äta det?" ...

 

Så. Det blev kakor... Såå dumt.. Och såå onyttigt.. Bara för att jag är rädd för... Ja, vad det nu är.. Bara för att saker ibland känns fel..

Men lika glad var jag ändå =)

 

... Och nu har jag tråkigt och ska gå och lägga mig.. God natt med er <3

 

 

ANNONS

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se