Men jag känner mig svag...

Och jag vet inte hur jag ska lyckas... Hur jag ska orka...

Hur jag ska orka att ÄN en gång satsa på någonting som aldrig fungerat...

Och den här gången, vill jag inte ens säga att "det här blir den sista chansen"...

För att. Det KOMMER det inte att bli.

Jag kommer inte att ge upp. Dö ifrån... Förrän en olycka faller in... eller det är MIN tur att lämna...

... HUR mycket jag än ÖNSKAR det.

... Ska väl ta och äta någonting nu... Antar jag...

... Disken står fortfarande på vänt...

Så jag ska väl försöka ta tag i lite av den idag...

Soporna borde ut. Men det blir INTE gjort idag...

Och jag känner mig så illa pressad till att få HemligaTomten-julklapparna avklarade.

... För att... Trots mina egna känslor om mig själv och livet, trivs jag inte med varken stank eller röra...

Och min familj... Att jag inte behöver svika DEM...

... Det är fortfarande jätteviktigt.

... Jag HAR ju såklart funderat både psykiatri och medicin, under dagens GÅNG...
... Men NÅGONSTANS känns det som om jag mår bra... och att DET snarare skulle ge mig en MASSA bekymmer och problem...

Krångligt, det här...

Men ALLT handlar om viljan...

Jag kommer att fortsätta blogga... Eller åtminstone skriva...

Vad är allt detta värt, ANNARS..? Om det inte ÅTMINSTONE finns nerskrivet?

... Och EN dag kanske tyngden ligger på det POSITIVA..

Jag ÄLTAR bara...

Och det driver mig till VANSINNE!

Det känns som om smärtan runt hjärtat, överbeträffar sig själv för var DAG som går...

Och ju mer jag hinner fundera.. Ju LÄNGRE jag hinner BEFINNA mig i den här verkligheten.. Desto MER OMÖJLIGT KÄNNS allt...

Min desperation just NU, säger mig. "Backa undan. Backa tillbaka till början.. Börja om på nytt..."...

Och jag funderar på om jag bara ska lägga NER all dokumentation om mina dagar...

"Kanske blir det LUGNARE så?"...

Kanske behöver HELA mitt fokus ligga på LIVET... Istället för på DOKUMENTATIONEN och ÄLTANDET om livet...

PLANERANDET...

... Men jag vet inte...

Just NU, är allt bara skit...

Har lust att slänga DATORN i golvet...

Banka PÅ den ORDENTLIGT...

För att.. Det är DÄR all smärta samlas. Dokumenteras... DÄR den ligger och nöter...

... Och så skriver jag bara när jag har någonting POSITIVT STARKT att skriva(?)...

*Kaboom*

... Inser att det skulle passa bättre med grönt.

Jag känner mig vilsen...

... Så jag tänker inte berätta vad jag fick mail om idag. Inte ännu...

För att jag... känner mig för tung... och out of hope... för att kunna avgöra om jag VILL eller inte...

Nu ska jag lägga mig i soffan...

Men ska väl göra iordning någonting att ÄTA, också...

Idag kan jag nog säga att det känns extra jobbigt... Inte för att jag vet om det är SANT. Då "jobbigt" nästan ALLTID är "extra jobbigt" i stundernas hetta...

Men idag beror det mycket på min helt sömnlösa natt...

Att det BRÄNNER i ögonen...

Min JOBBIGA känsla i kroppen.. Efter några dagar av näringsfattig kost... Och än sålänge för DAGEN, endast en kopp te med grädde...

... Jag har ÅNGEST...

Och idag är en dag, då flera inlägg har blivit skrivna(i min textsamling)... men ALLA har känts för tunga för att "kunna" läggas ut...

Och även DETTA(som kommer här nedan), känns nästan såpass tungt att det känns DÅLIGT.. Nästan SKULDFYLLT att lägga ut det här på bloggen...

Det känns TUNGT...

... Men jag vill dela inlägget ändå...

Jag känner mig ensam. Handfallen... DUM...

Och att ekonomikrisen... Det STORA bekymret som jag väntar nästa år, kommer alltnärmre för vart dag som går...

Ja, det gör ju inte det hela BÄTTRE... Med min självkänsla...

Men. Slutgnällt för nuet.

... Ska väl göra ett tappert försök att VÄNDA på steken... Om jag orkar kicka igång...