Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg den 29 oktober 2014

Av D - 29 oktober 2014 22:03

... Det kommer att bli kul.. Det blir alltid kul. Men jag blir gråtfärdig när jag tänker på det.

Det känns bara så jobbigt. Jag orkar inte. Men jag vill inte heller dra mig undan en rolig aktivitet med familjen...

 

... Jag kan ångra mig nu... Men inte om fem minuter...

... Nej. Jag MÅSTE följa med. Känner mig taskig annars. Och det kommer att kännas bättre imorgon. Inte alls lika tufft... Och ja. Mycket. Mycket kul. Det är nog vad jag behöver :) Lite kul med familjen. Lite Bowling.

 

Inatt... Ja. Jag vet inte. Jag minns inte. Så jag börjar från morgonen istället.

... Vilken jag inte HELLER tycks kunna minnas.

Men jag minns jag klev upp till klockan imorse, iallafall. Åt frukost ensam. Då varken mamma eller pappa var vakna. 17åringen och hennes kille, satt dock redan och spelade tv-spel i allrummet utanför min dörr, vid strax innan åtta på morgonen.

 

Efter frukosten, körde jag på det gamla vanliga. Det vill säga. In i sovrummet. Och under täcket igen.

Väcktes av att pappa och 17åringen pratade utanför mitt rum. Pappa sa mitt namn två gånger. Och jag kunde inte annat än undra vad de pratade om..

Men jag låg kvar lite ytterligare. Trots att jag hade hört genom dörren, att hyresvärdarna skulle komma hit och fota delar av huset, till en ny "hyresannons" eller vad det nu kallas.

 

Klev upp runt halv tolv, kanske...

Och sedan minns jag inte vad jag gjorde. Vad som hände. För att mitt minne säger mig samma händelse som igår vid den här tiden.. Men så var det INTE.

... KAN hända att det var nu som jag började packa ner kläder i en av kartongerna. För att fylla ut denna. Och sedan ställa undan den...

 

Jo. Det låter rimligt.

För att sedan var det lunch. Vid typ tjugo i tolv. Vilket måste ha inneburit att klockan var bra mycket tidigare än halv tolv, när jag klev upp.

Iallafall. Lunch. Beredda på att de snart skulle knacka på vår dörr. Vilket jag INTE såg fram emot. Inte heller min familj, verkade det som...

 

Jag kände mig orolig och osäker. Hade lite småångest. Jag tycker inte om när främmande människor ska kolla i mitt rum och kanske fota. Att de när som helst kan börja prata med mig... Och jag riskerar att behöva svara eller ta ögonkontakt...

 

Efter lunchen. Upp hit och sätta igång datorn.

Kollade det vanliga... Tror jag. Nej, jag minns inte vad jag gjorde vid datorn...

Jo, just det. Jag satt iallafall här och försökte våga ringa och avboka vårdcentralen. Mitt läkarmöte. Samtidigt som jag försökte orka packa lite i kartonger. Eller klippa skott.

... Men jag bara satt här. Och låg. Halvt sittandes på datastolen. Halvt liggandes i sängen.. Japp. Jag SATT med rumpan på stolen och låg med ryggen och huvudet på sängen.. Försökte få någonting alls gjort. Men orken fanns inte. Och motivationen var mäkta frånvarande...

 

Och att ringa vårdcentralen var ju bara att ÖNSKA. Nej. Jag kände bara till slut, att jag betalar den där "straffavgiften" istället. För att jag ORKAR inte ringa. Då det är en röstbrevlåda att tala in på och jag inte har någon ANING om hur det kommer att gå till. Vad som kommer att hända. Och egentligen vad man ska säga... "Kommer där att finnas någon röst? ... Före? Efter?" ...

 

Ja-a... Suck..

Blev iallafall ingenting gjort. Sedan gick jag ner på nedervåningen. Varpå mamma höll på att göra kaffe...

Fika. Mamma, pappa och jag. 14åringen kom efter ett tag. Vi åt resten av äppelpajen från igår. Med vaniljsås..

 

Klockan var nu tre. Och hyresvärdarna kom. De gick omkring och gnällde lite. Tittade och kritiserade. Bubblade om vad de måste fixa till... Och fotograferade hit och dit..

Så. När de hade fotat köket, diskade jag iordning och plockade undan efter fikat... Och sedan smet jag upp på övervåningen. Hämtade mobilen, hörlurarna och handskarna. Och smet från huset. Ville inte möta deras ögon. Höra deras röster. Eller behöva öppna min mun...

 

Började klippa skotten från ett träd... Klippte. Klippte. Och klippte..

Såg dem komma ut från vårt hus. Men ignorerade bara det hela. Och fortsatte, med musiken i öronen, att klippa skott efter skott.. Trots att de gick förbi på grusvägen och jag satt på vägkanten, kollade jag aldrig upp...

 

Men strax därefter fick jag en kyss av glädjen.

Japp. Det ringde i mobilen. Och på andra änden, var det en kvinna från hyresbolaget som svarade! Hon frågade lite grann. Berättade om lägenheten... och frågade sedan om jag fortfarande var intresserad!

Det pirrade i hela kroppen. Och själen tog ett extra skutt. Istället för att försöka ta sig ut, dansade den nu för första gånger på HUUUR många år som helst!

 

Ja. Sedan ringde jag mamma. Hon tjoade och hurrade. Ropade "grattis" efter "grattis"... Hon var lättad och glad... Och jag hann knappt prata mellan hennes rop.

... Med ett leende på läpparna, klippte jag nu resten av skotten..

Kände hur jag bara blev snabbare och snabbare.. Hann inte riktigt MED att vara lika perfektionistiskt noggrann som jag BRUKAR vara.. Som jag alltid ÄR...

 

In igen. För att ta en dusch.

Och sedan upp hit och sitta vid datorn en stund. Jag gjorde iordning en bild till denna bloggen. Och när mamma och pappa kom hem... Ner för att "få en käftsmäll" av mamma...

 

Ja. Mer om det, i det förra inlägget.

 

... Ledsen. Försökte se på lite StandUpKomedi... Men kunde inte koncentrera mig. Inte slappna av...

Så jag rinde Xsambon istället. Jag behövde VERKLIGEN prata med någon. Kanske få gnälla av mig. Få stöd. Och sedan få prata om någonting annat.

... VÄGRADE börja gråta! För att jag ville inte visa mig sårad, för mamma och pappa. För familjen, sedan..

För att det var inte SÅ det skulle vara. Jag skulle inte vara ledsen och må dåligt för någonting som jag har väntat på och LÄNGTAT efter i HUUUR många månader som helst.. Jag skulle inte må dåligt. Ha dåligt samvete. Känna mig SKYLDIG för att jag ÄNTLIGEN får flytta till eget och får ett eget liv. Ett VUXET liv... Vid 24 års ålder!

 

Ville egentligen inte ner och äta middag tillsammans med mamma och pappa. Då jag var orolig att jag skulle börja gråta. Må dåligt igen. För en sak som förändrar livet på ett helt UNDERBART sätt för mig..

Men stämningen var bättre vid middagen.

Spänt. Och mamma var fortfarande lite anti till min flytt... Vilket gjorde att jag blev osäker och inte riktigt kunde/vågade njuta av nyheten ändå...

 

Men. Men...

Efter middagen. Upp hit, för att blogga av mig lite...

Och sedan ner igen, för att se på film och äta fika, tillsammans med mamma och pappa. Mamma tystlåten och på väldigt dåligt humör. JAG med ångest i bröstet och osäkerhet i själen... Av just den anledningen. Spänd och stel atmosfär...

Men den lättade upp lite grann, under filmens gång... Det börjar nu kännas LITE mer rätt att flytta... Men glädjen har typ försvunnit...

 

Ja. Just det. Känner mig lite stressad i allt som behöver köpas. Allt som jag VILL köpa. Och vilka räkningar som kommer att komma in varje månad också...

Men jag kollade lite kökssaker på Fyndiq idag, iallafall... Tänker dock inte köpa någonting alls, förrän jag har min adress. Annars blir det bara ännu mer att släpa över till lägenheten sedan..

 

Efter filmen. Upp hit. Sätta mig här. Må dåligt över morgondagens Bowling. Ingen lust. Ingen ork...

... Blogga.

 

Och nu. Sova. God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 29 oktober 2014 18:47

Jaja.. Nu blir nog iallafall inlägget kortare ikväll..

 

ANNONS

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se