Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg under juli 2014

Av D - 17 juli 2014 22:50

Tänkte jag lägger ut det i ett inlägg också. Då jag inte BARA vill ha det i sidomenyn här på bloggen. Eftersom att där kommer bilden att bytas ut typ en gång i veckan. Och jag vill ha alla kommande vikt-bilder samlade ;)

 

Hmm... Den får hamna under kategorin "loggbok-matkampen". Så slipper jag göra en ny kategori ;)

ANNONS
Av D - 17 juli 2014 21:49

Idag har varit en dag med krig och jobbiga känslor. En dag av tröttnad och tvivel. Missnöjdhet och panik. Självförtroendet har fått sig en käftsmäll... och jag känner att hjärnan har fått jobba, kanske lite föör mycket...

 

Jag är lite smått trött på att tänka, nu. Jag vill inte behöva lägga ner så mycket tankemöda på onödiga saker... Och jag vill inte behöva alltid se åt det perfekta hållet. Söka efter det bästa i allt... Jag vill inte behöva älta sådant som jag inte kan göra någonting åt. Inte heller de saker som jag KAN göra någonting åt men tvivlar på ifall jag VILL.

... Jag vill bara kunna vara tillfreds med det jag har. Strunta i hur det är. Bara acceptera saker som de blir, och leva livet, utan rädsla för ifall det SKULLE kunna vara bättre...

 

Men vidare.

Jag vaknade tidigt imorse. Klockan var halv fyra, och jag klev upp för att hämta vatten. Drack en halv 33cl-flaska, och la mig sedan för att somna om. Låg där nerbäddad, och funderade på ifall jag kanske skulle kliva upp vid halv åtta för att äta frukost. Och sedan börja träna vid halv nio. Jag var ju ändå pigg...

Men jag somnade om, och vaknade när klockan ringde. Var väl i och för sig, klockan halv åtta. Men inte hade jag lust att kliva upp för att äta och TRÄNA!

 

Så jag låg kvar, och klev sedan upp när klockan ringde igen, vid halv nio. Åt frukost, och... Ja-a. Vad gjorde jag timmen som var? Jag tror att jag kanske satte mig vid datorn... Nej, jag rakade nog mina ben... Och satt vid datorn(?)...

 

Minns inte. Men när klockan blev halv tio, skakade jag iallafall iordning min proteinshake, och drog igång med träningen.

Jag hade INGEN lust alls att träna. Oron låg mot bröstet, och jag hade nya bekymmer att älta. Nya saker att vara orolig och nervös för. Nya saker att tvivla på... Ännu en sak som gav mig svettningar...

 

Jag var nära på att lägga av efter bara uppvärmningen, men jag VISSTE vad jag skulle känna då! Att jag hade svikit mig själv. Då jag vet att det kommer att bli svårt att komma igång igen då. Och träningen är väldigt viktig för mig. Då jag känner att jag GÖR någonting av mitt liv. Någonting nyttigt och hälsosamt. Någonting som är bra för MIG.

 

Så trots att det kändes tungt, då jag hade inombordsliga problem som jag bara blir mer och mer less på, så var jag fast bestämd att klara även detta pass! Och då stressen inombords, idag var extra påtaglig, bestämde jag mig för att jag behövde jogga. Inte powerwalka.

Så ut for jag. Joggade BRA mycket längre än vad jag trodde, innan jag ens blev andfådd! Vilket måste betyda att min träning ger resultat! För att när jag precis flyttat hit, orkade jag inte ens powerwalka utan att det kändes som om jag skulle dö efter bara några meter! Men idag joggade jag säkert 200 meter innan andfåddheten ens BÖRJADE titta fram!

 

Så det var jag nöjd över. Men det var ju klart. När den första riktiga uppförsbacken kom, kom med den, även andfåddheten hand i hand! Det var nätt(nett?) och jämt att jag tog mig upp för backen! Och så några meter till, så slutade grusvägen, och jag bestämde mig för att powerwalka en bit. För att jag behöver ju inte överdriva ;) Bara jag tar mig framåt med pulsen i behåll.

 

Promenaden/joggingrundan, resulterade(kan man säga så?) i att jag gick och joggade, om vartannat. Och kom hem svettig som en gris. Drack min proteinshake, och stretchade ut mina muskler. Sedan blev det till att ta en dusch.

 

Ja-a. Efter det. Vad har jag gjort?

Jag har iallafall suttit här vid datorn. Kollat allt det som jag brukar kolla. Skrivit ett inlägg i word dokument, när allt var som allra mest panikartat inombords.

Jag har redigerat ett foto, och jag har i oron och ältandets stund, skrivit ihop en plan som nu pryder min skrivbordsbakgrund här på datorn.

 

Suttit ute på stentrappan när skuggan var framme. Solen var waaay too warm! Jag har druckit en hel del vatten. Ätit mellanmål och mellanmålsbars för första gången sedan jag bestämde mig för att börja med det...

 

... Jag har klippt mitt hår. Vilket resulterade i stress, missnöje, panik och ångest... Men som visade sig bli bra till sist. Ja, jag gjorde det själv. Brukade alltid göra det när jag bodde med Xsambon. Men då var jag varm i kläderna.

 

Annars. Har jag inte glömt något, så har jag iallafall ätit tacos tillsammans med familjens hemmaboende. Och vi har sett på två ansnitt till, av serien "True Blood". Vrickad serie. Men den gör mig glad. Och den är spännande att se. Tycker om den. ÄLSKAR karaktärerna!

 

Japp. Jag är på bra humör. Men orken börjar ta slut. Orken att tänka, fundera, älta och oroa sig över precis allt, hela tiden. Men samtidigt är jag så mycket starkare nu än någonsin förr. Och jag tar mig FRAMÅT BRA mycket bättre än vad jag trodde att jag någonsin skulle klara! Eller framåt och framåt. Egentligen står ju det mesta helt stilla. Men jag gör ju iallafall NÅGONTING för att få ett bättre liv, nu!  ... Och det får duga :) Den meningsfulla framtiden är svart. Men den kanske ljusnar när jag kommit tillräckligt nära ;) Tålamod kära D =)

 

God natt med er <3 

 

 

ANNONS
Av D - 16 juli 2014 21:50

Nu är jag trött, och jag ska blogga innan jag lägger mig.

 

Jag klev upp imorse vid halv nio, när klockan ringde. Väckte 13åringen, och gick ner på nedervåningen för lite frukost. Och då jag löste mitt bekymmer igår natt, mådde jag idag MYCKET bättre, när jag vaknade!

 

Efter frukosten, fanns det inte tid för mycket.

Jag gick upp på mitt rum och bytte om till vardagskläder. Borstade mina tänder, och gick sedan ner igen för en snabb kopp kaffe tillsammans med mamma och pappa...

Sedan bar det av mot zoo-t... Eller hur skriver man det?

 

Fortsättning följer...

Måste bara flika in med att jag vägde mig imorse när jag vaknade. Och vågen visade att jag har gått ner ett kilo sedan jag vägde mig sist. Ja, mer eller mindre. Det är ju många faktorer som spelar in när det gäller vikten. Och även morgonvikten.

Men idag visade vågen 49.2 och för någon vecka sedan, visade den typ 50.1 eller något sådant.

Men jag tänkte att det kan ju vara så att jag gått ner i vikt för att jag nu tränar rätt så hårt, närmare en timme varannan dag. Och så äter jag alltid bara tills jag precis blir mätt...

Men jag är inte orolig. Jag menar. Det kan ju bara vara en tillfällig viktnedgång också. För att kroppen inte har hunnit vänja sig vid träningen ännu. Och så har jag ju precis börjat ta proteintillskottet efter träning. Jag har inte hunnit börja med varken mellanmålet efter lunch eller mellanmålsbarsen på kvällen. Så vikten kommer säkert att börja öka bra, i takt med att jag har fått ordning på kosten.

 

SKULLE det hända att jag fortsätter gå ner eller inte går upp, tänkte jag byta ut mellanmålsbarsen på kvällen, till en måltidsbars istället ;) Och så FÖRSÖKER jag även lägga till ett mellanmål mellan frukosten och lunchen. Men det känns svårt, då jag redan har ett slags mellanmål där, varannan dag, efter träning. Men det skulle ju vara att lägga till något extra den tiden, även DEN dagen i så fall.

 

... Jaja, det löser sig :)

Tillbaka till dagen.

Så vi packade iallafall ihop oss i bilen. Mamma, pappa, jag och 13åringen. Körde iväg för att äta brunch hemma hos 21åringen och hennes sambo, och sedan gå på zoo tillsammans med dem.

 

Brunchen var supergó. Och något krig inombords upplevde jag inte alls. Inte på hela dagen, faktiskt ;)

Jag har haft lite funderingar fram och tillbaka. Försökt komma på olika ideér och alternativ till att gå upp i vikt om det inte börjar av sig själv. Och jag har dagdrömt lite grann. Sett framåt och föreställt mig mitt typ alternativa iv. Hur jag KUNDE ha haft det nu.

 

De bjöd iallafall på SUPERGOD mat. Hembakat bröd. Egna dressingar och röror. En massa olika pålägg, och sedan hembakade kakor.

Vi åt och pratade. Och jag kände mig helt okej med hela grejen =)

 

Sedan bar vi av mot zoo.

Det var kul att se djuren, men jag ljuger lite grann om jag säger att jag njöt av det. Jag var stressad och spänd. Lite väl lättirriterad... Japp, min perfektionisthjärna var i full fart. Det är sällan jag njuter av sådana här saker. Då jag alltid har något krav på mig. Jag ville ta foton, och fotona skulle bli bra. Jag såg djuren, men ändå inte... Och jag kände bara att det alltid var NÅGOT som förstörde för mig. Dålig kamera. Människor ivägen. Djur som var för långt bort eller rörde på sig. Vände ryggen till eller försvann precis när man skulle ta kortet...

Och även om jag VISSTE att det inte betydde särskilt mycket med foton på djur, så var jag envis.

 

Men däremot så var det GULD värt att vara på zoo med halva sin familj. Vi umgicks, pratade och busade. Jag knäppte foton på familjen, och bara NJÖT av att för en gångs skull, inte behöva kriga. Jag var fri och jag åt när de andra gjorde det. För att, idag var en dag mitt emellan. En dag med paus från verkligheten och att äta rätt. Det var en dag då jag bara kunde strunta i allt för en stund... För att detta var en dag från mängden. Något som inte händer varje dag...

 

Vi gick runt i värmen och tittade på alla djuren. De flesta visade sig faktiskt, mer eller mindre =) . Och sedan gick vi och tittade på dinosaurier, och jag kände hur glädjen och lugnet spred sig i kroppen. Då slappnade jag av. Jag behövde inte ta foton, och OM jag ville göra det, så flyttade sig inte djuren när jag försökte knäppa dem :P

 

Vi tog en glass var, och satte oss i skuggan.. Gick och tittade vid nöjesparken. Köpte lite gott att äta... Igen. Vilket jag hoppade. Då jag redan var mätt sedan brunchen och glassen. Men jag tog mig en Bon Acua(stavningen ser fel ut?). Så satt vi i skuggan och bara pratade. Länge. Om allt och ingenting. Bara njöt av att träffas ute i naturen, bland djur, bara för umgängets skull.

 

Sedan blev det till att åka hem. Det hade varit varmt de senaste timmarna. Klockan var sex eller halv sju, och vi var trötta. Hejdå till underbara glädjegivande 21åringen och hennes sambo... Som jag by the way ska köpa en systemkamera av(yeeeeey!)... och en relativt lång bilresa hem.

 

Då vi inte hade ätit någon middag ännu, åkte pappa iväg och hämtade hämtmat från pizzerian, när vi hade kommit hem, vid sådär halv nio, kanske. Eller om den var halv åtta.

Jag var inte särskilt hungrig... Men det var ju klart att jag ville ha hämtmat! Än se´n. Jag ska ju ändå gå upp närmare fem kilo!

 

Jag åt. Jag jag åt upp en hel kebab med bröd. Men faktum är, att jag blev inte proppmätt. Nej, när jag hade ungefär en halv decimeter hörn av kebaben kvar, började jag känna mig mätt och skulle i vanliga fall, ha slutat äta... Men värre än så, var det inte ;) Dock kom det lite ältande funderingar och osäkerhet efter maten. "Var jag för mätt?"... Men ingen fara. Jag får helt enkelt acceptera min mättnad ;) Det är ju iallafall inte VARJE dag som blir som denna. Från och med imorgon, blir det ordning på måltider och träning igen ;D

 

Så. Nu måste jag gå på toaletten. Sedan blir det sängen för mig. Hypertrötta jag.

God natt med er <3

 

 

Av D - 15 juli 2014 21:22

Okej, jag får fortsätta försöka lösa bekymret EFTER att jag har bloggat. För att nu vill jag bara krypa ner i sängen...

 

Jag vaknade imorse och mådde nästan lika dåligt som jag gjorde igår natt. Men det kändes ändå lite bättre. Natten var hemsk, och jag hade fått klart för mig EN sak... Att jag kan bara inte slänga mig in i någon hundrastning nu. Jag varken vågar eller orkar. Det är för mycket pågång samtidigt, och jag har ALLDELES för fullt i mitt huvud. Jag känner bara att jag inte vill pressa in ÄNNU en sak som ska snurra, göra mig orolig, osäker och stressa upp mig... Allra helst inte hundar, som jag vet av erfarenhet, att tar en VÄLDIGT stor plats om jag börjar "intressera" mig av dem igen! ...

 

Ja, jag vet inte hur jag skulle få plats med en sådant stort intresse i mitt huvud just nu...

... Så det får helt enkelt vänta.. Jag måste jobba med mig själv först. Få ordning på det problemet som jag har just NU... Och SEDAN kan jag nog börja intressera mig av någonting... KANSKE till och med UTAN att det blir outhärdigt stort!

 

Klev iallafall upp. Åt frukost. Och gick sedan igenom en av alla 50 småkriser i form av osäkerhet, ångest, oro... och krig, som jag går igenom med mig själv om dagarna. Försökte komma med olika lösningar. Diskuterade med mig själv... och ältade fram och tillbaka.

 

Satt ute på stentrappan på baksidan av huset, en stund. Tyckte att det var för varmt. Gick fram och tillbaka. Nervös på grund av pågående krig...

 

Sedan blev det lunch.

Datorhäng. Typ kolla mailen. Bloggar som jag har sparat i "bokmärken". Kanske hundar på blocket...

Jag minns inte riktigt om jag har gjort något speciellt här vid datorn. Men glömt är glömt. Och glömt kommer säkert att förbli glömt.

 

Vid tvåtiden, tog jag iallafall bussen in till stan. Efter att ha trott mig lösa ett av mina bekymmer... Ja, några gånger om. Men alltid slutat med att jag tvivlat. Och behövt börja om diskussionen...

Skrev, vad jag minns, dagbok för första gången, i en buss. Skakigt, och krokigt i min bok. Men då löste jag problemet för femtioelfte gången för dagen! ... Problemet som ännu inte är löst, och som gnager hål i både själ och intellekt...

 

Hämtade ut mitt paket med mellanmålsbars i. Och även en shaker till proteinshaken.

Åkte sedan med mamma och pappa... Ja och 17åringen, hem igen.

Hjälpte till att packa upp varorna som mamma handlat... Och sedan satte jag mig(kanske) vid datorn en stund... Minns inte nu heller. Men dagen idag, har ju typ gått ut på att lösa just mellanmålskrisen... Japp. Det ÄR en sådan onödig sak som krisar inom mig just nu. MELLANMÅLET. Jag vet inte VAD jag ska äta när. Hur MYCKET jag ska äta, och hur många GÅNGER. Och jag kan bara inte få ihop det. HUR jag än vrider och vänder på det... Hur många FÖRSLAG jag än kommer med. Hur många PLANER jag än gör... så känns det aldrig BRA.

 

Vill ju hoppa över mellanmål helt. Men samtidigt... Nej, jag vet inte. Men faktum är, att en sådan liten grej kan etsa sig fast i mitt huvud, av ingen anledning alls. Bara för att jag bryr mig. Och att inte bry sig är ytterst omöjligt. Jag vill ju bara göra vad som är ALLRA bäst för mig. Perfekt... Men det kan inte bli RÄTT. Börjar undra om det FINNS något rätt. Eller varför är jag så rädd? Vad händer om jag inte äter PERFEKT? ...

 

... Kanske borde börja gå ut med hundar... Så att jag kan lämna detta tankekrig, för att fylla huvudet med hundar istället... Men det brukar nästan vara ÄNNU värre(!)... Förutom att då behöver jag inte oroa mig över vad jag utsätter min välhälsa för, hela tiden.

 

Ja. Tillbaka till dagen.

Jag skrev iallafall till hundägaren som jag skulle ha träffat, och gjorde allt ogjort. Tog bort min annons, och pustade ut. Men samtidigt. Nu har jag backat från någonting som jag egentligen vill göra, i rädslan för att utsätta mig själv för onödiga kriser... Men vill bara inte göra saker värre än vad de är...

 

Åt middag.

Hittade lösningar på bekymmer... För att sedan tvivla och börja om från början igen. Saker känns bra en stund... För att sedan krascha.

 

Satte mig vid tv:n och skrev ner en, då fungerande plan. Åt glass istället för bars:en som jag hämtat ut. Lite beslutsångest med det. Lite krig i mitt huvud. För att sedan besluta att när det är något speciellt eller nytt som serveras, kan jag äta det för den gången. Och sedan ta bars igen dagen efter. Det är ju inte hela världen.

 

Såg på "Strul" tillsammans med mamma och pappa... Och nu sitter jag här och bara LÄNGTAR efter att få lösa det här mellanmålsproblemet så att det känns BRA. Det MÅSTE ju finnas en fungerande lösning. Men svårt när ett krav envisas med att vara "samma mellanmål varje dag" och "extra tillskott när jag tränar"...

Jag får inte ihop alla måltider, när inte alla dagar ser likadana ut...

 

Vet inte om någon annan än jag, vet hur jag menar. Men det spelar ingen roll. Jag ska iallafall klura vidare. Det känns ju så rörigt, att jag knappt själv vet vad prolemet är... Önskar jag bara kunde släppa det. Nu.

 

Nu får vi se hur det går med kategoriseringen idag. Om det går problemfritt, eller om jag får sådan beslutsångest över detta inlägg, att jag får somna till ångesten idag också. Men vad gör man inte för sin älskade blogg =)

God natt med er <3 Imorgon hoppas vi på en krigfri dag på Zoo =)

 

 

Av D - 14 juli 2014 21:50

Jag vet inte. Det känns som om jag har kommit in i en ny slags kris... Eller samma. Jag vet inte riktigt...

Det handlar ju mycket om vad jag får i mig. Men just nu är egentligen det jobbigaste att jag inte vet hur jag ska få vardagen att gå ihop. Hur jag ska få ihop olika vardagliga aktiviteter... Hur jag ska lyckas pussla ihop allt till ETT liv.

 

Jag vet inte hur jag ska orka. Ha tid att träna samtidigt som jag ska tillexempel hinna in till stan i olika ärenden... Eller till och med börja passa hundar! Hur ska jag orka, utan att känna att livet faller i bitar framför mina ögon? Utan att känna mig för tankspridd och stressad... Utarbetad av alla scheman som jag blir tvungen att göra över mina dagar? ... Jag menar. Jag gör dem ju redan nu! Och då har jag inte ens BÖRJAT med något annat än träningen! Nej, utan än sålänge ÄR det ju bara träning och näring... Typ... Och jag är bara rädd för när livet blir större... Och från och med imorgon, kan det hända...

 

Jag är orolig för dessa proteinshake:ar. Orolig för bars:en som jag ska hämta ut imorgon. Jag är osäker på vad jag borde äta... Ifall dessa mellanmål egentligen inte ens behövs... Eller ifall de gör mig mer skada än nytta... ... Ja. Och jag känner mig skyldig för en sak som jag inte ens vill tala om.

 

... Och nu vill jag bara slappna av... Få det som förut. Inte skaffa mig ÄNNU mer att göra! ... Jag saknar mitt tråkiga, ohälsosamma liv...

 

Men. Dagen idag.

Jag vaknade imorse. Trött och... Ja. Trött. Seg. Och inte på mitt bästa humör. Mådde inte så jättebra psykiskt. Kände mig stressad och orolig... Och jag ville bara backa. Precis som nu. Bara lägga mig ner och sluta "leva". 

Jag hade ABSOLUT ingen lust att träna! Vilket det var dagen för idag. Orolig för vad som komma skall imorgon. Nämligen lämna hemmet mitti all inombordslig stress(!). Lämna hemmet för att prata med en hundägare om hennes hundar, som jag eventuellt ska börja rasta... "Större liv. Tjing, tjing, tjing!".

 

Jag åt iallafall frukost...

... Hmm. Minns inte. Men satt här vid datorn en stund, efter det, iallafall... Nope. Nu ljuger jag. Jag bäddade ner mig i sängen igen. Sov en timma till. Och sedan upp och satte mig vid datorn... Nej. Inte det heller...

Jag tror att jag började raka benen, efter det. Höll på med det en BRA stund. Då jag försöker få in en bra teknik. Känner att jag lär mig nya saker för varje gång. Så bra att hålla igång, kanske.

 

Ja. Datorn åkte iallafall på, någon gång under dagen. Läste lite bloggar. Kollade blocket. Mailen. Lägenheterna som jag står i kö till... Ja, och så bloggade jag på min tredje blogg. Men det var efter lunchen. Då jag hade genomlidit en obehaglig måltid tillsammans med mamma, pappa och 13åringen. Lättirriterade och rentav tjafsiga föräldrar, som med största sannorlikhet, stressar upp sig över sin semester som precis har börjat... De bråkar om ALLT, HELA tiden! Man märker att de är väldigt stressade... Jag-orolig, osäker, ångest- vet inte vart jag ska titta, hur jag ska reagera.

 

Ja. En timme kvar tills jag skulle träna. Varav jag spenderade tiden här framför datorn. Väntade ut tiden ORDENTLIGT, och kände mig sedan TVUNGEN att träna. För att annars kommer jag ALDRIG kunna hålla på den rutinen igen! Slappar jag nu, på grund av dåligt mående, så kommer jag ALLTID ge vika för det framöver! ... Och det blir svårt för mig att förlåta.

 

Så. Jag kämpade mig igenom mitt träningspass. Det var TUNGT. Men jag tog mig igenom det. Drack min shake, och tog mig en dusch. Oroade mig och ältade än det ena än det andra. Stressade upp mig lite grann. Men var ändå nöjd att jag klarade av träningen idag också...

 

Lite mer dator. Kollade efter olika vårdande hudsalvor och liknande. Då mina armhålor inte tycker om rakning. Så jag vill ha något svalkande och vårdande.

 

Sedan kom mamma, pappa och 17åringen hem. 17åringen har varit bortrest i en vecka.

Vi åt middag. Och sedan blev det tv för min del. Mamma och pappa anslöt sig, och det blev två avsnitt av "Tru/true blood"(vet inte vad den heter) och en kaka till kaffet.

 

Ja-a. Och nu blir det sängen. Efter lite Bejeweled.

God natt med er <3

 

 

Av D - 14 juli 2014 13:51

Funderade på att lägga ut hela inlägget. Men det kändes som för mycket negativt på en gång...

 

Från min tredje blogg.

 

Vi hörs ikväll <3

 

 

Av D - 13 juli 2014 22:03

Jag är jättemätt, och trött på dagen. Känner att någonting är fel... Och såhär vill jag bara inte känna. Rent fysiskt. Men också psykiskt och känslomässigt. Då jag har känt mig uttråkad och stressad. Tankspridd och lite smått orolig. Trög i huvudet... Lite smått. Hela dagen...

Men allt hänger nog ihop på ett eller annat sätt.

 

Jag känner bara inte för en dag till, imorgon. Jag vill inte kliva upp till en stressig dag med träning, mellanmål, dusch... kanske städ och hämtning av paket. Vill inte vara medveten om att jag även har saker att göra dagarna efter det. För att det gör mig stressad...

Jag vill helt enkelt inte ha ett liv där det händer något. Där jag bryr mig om saker... Jag orkar inte. Och kommer nog få svårt att vänja mig vid det och känna mig lugn med den tillvaron...

 

Men annars. Dagen idag.

Jag har tråkat, tråkat... och tråkat. Gått upp och ner för trappan till övervåningen. Satt mig vid datorn, för att sedan gå ner på nedervåningen igen...

Jag har funderat fram och tillbaka. Känt mig osäker och haft ångest. Inte vågat. Inte kunnat bestämma mig för ditt och datt. Känt mig skyldig om jag skulle göra det, det eller det...

Ja, jag vill inte ens tala om vad det handlar om... Får se om jag skriver det till mig själv i dagboken eller något istället. Bara så att jag har även den infon nedskriven...

 

Men jag har väl kollat min mail. Läst lite bloggar. Varit inne och tittat på lägenheterna som jag står i kö till.

Jag har legat och halvsovit på sängen. Känt mina ögon, gång på gång, falla ihop. Medans musiken lugnar mig ännu mer. Och jag försöker hålla mig vaken för att kunna se den fina rymden i HDkvalitet, som fyller min dataskärm...

 

Förutom det, så har jag kollat blocket, efter hundar. Jag har suttit i vardagsrumssoffan och bara glott. Känt mig orolig, osäker... Ja, då mamma var så stressad och lättirriterad tidigare idag. Visste inte riktigt hur jag skulle hantera det... Satte mig med ryggen till, och stirrade ut genom fönstret. Tyst.

 

Ja. Så kom mellanmålstid. Det var dags för en proteinshake.

Den gick ner. Och jag kände mig helt okej, till en början. Men sedan blev jag såå mätt. Jag kände liksom i hela magen, hur mätt jag var. Men det kom sakta, sakta. Och inte sådär pang bom.

Och lite senare blev det middag. Varmkorv med bröd. Då jag redan var mätt, "beställde" jag bara EN korv... Åt den och lite sallad. Ett halvt glas mjölk och ett halvt med läsk.

 

Mättnadskänslan har sedan stannat hos mig hela kvällen. Den gör mig orolig och får mig att känna mig... Ja, proppad. För det första, är jag inte särskilt bra kompis med herr Mättnad. Trivs bättre med hungern. Och för det andra, så har jag ju ingen ANING om ifall jag äter för MYCKET, när jag blir så mätt! Eller om det bara är nu i början när jag inte ännu vant mig. ...

 

Jag tog iallafall åt mig ett par småkakor till kaffet. Men något annat kände jag inte behov av. Trots att jag har naturgodis kvar i kylskåpet, och pappa, mamma och 13åringen satt i sofforna bredvid och åt ett helt rör Pringles-chips!

 

Men DET är ju bra! Det stortrivs jag med! Att nu känna av när jag inte längre behöver äta. När jag har fått tillräckligt. För att DET känns tryggt ;) ...

Men det som INTE känns tryggt, är ju att inte veta ifall proteinshaken är för mycket för mig de dagar jag inte tränar. Då pappa säger att just denna kan man ta även de dagar man INTE tränar, som mellanmål... Men så känner jag mig bara äckligt mätt. Så hur ska man veta? Men samtidigt vill jag HA dessa mellanmål! En bars(när den har kommit) och en shake. Enkelt och bra. Slipper tänka...

 

Men men. Jag ger det fler chanser. Idag har jag ju inte rört mig typ ALLS. Då kanske man BLIR lite proppad... För att det var ju ändå bara 80kalorier i shaken som jag drog i mig... Kanske beror det inte ens på den(?)... Vet inte. Men det ordnar sig nog :) ...

Annars så struntar jag bara i allt vad träning och mellanmål heter. Bara frukost, lunch och middag, helt enkelt. För att mellanmål varannan dag, eller olika mellanmål varje dag... Nej, det gör jag inte.

 

Nu till kvällen, såg vi iallafall på två filmer, pappa, mamma, 13åringen och jag. Först var det "Gremlings" eller vad den nu hette. Såå söta figurer! Så fula och läskiga. Både rolig och äcklig... Ja, helt klart sevärd!

Sedan blev det första avsnittet, första säsongen av "Tru blood"... Eller heter den "true blood"? ...

 

Och nu blir det sängen. Hoppas på en bättre känsla inombords och mindre stress, oro och ångest, än vad jag befarar, imorgon :) För att vakna... Det kommer jag ju att göra.

... Nej, det är inte så illa som det känns just nu... Jag LEVER ju nu!

God natt med er <3

 

(Och om jag nu äter MINDRE till resten av måltiderna, efter den här shaken, så HJÄLPER det kanske inte med dessa mellanmål för att gå upp i vikt och bygga muskler när jag tränar? Shaken innehåller ju trots allt bara 80kcal+45kcal för mjölken... Men ska ju börja med Bars också... Men då kanske jag äter ÄNNU mindre till resten av måltiderna! ... Jaja. Tiden får utvisa.) 

 

Av D - 12 juli 2014 21:32

Jag ska nog krypa i säng, tror jag.

 

Det var länge sedan som jag bäddade ner mig i sängen med tanken bedjandes i huvudet. "Snälla låt mig inte vakna upp imorgon... Låt mig inte vakna upp igen... Jag ORKAR inte...". Men det händer fortfarande. När ångesten trycker på som värst. När tankarna pressar och kör rundor innanför mitt pannben...

Ja. Igår var en sådan natt. Och idag visar sig ångesten på samma sätt. Men jag tänker inte så. Inte idag. Jag känner mig orolig och vill inte riktigt vara med... Ja. Kanske om jag fick välja, skulle jag ändå inte vakna upp imorgon. Inte i övermorgon... Inte på några veckor. Månader... Kanske år.

Men bara en paus. Bara för att vila. Slippa undan mig själv för ett tag. Samla mina tankar, och inhämta nya krafter...

 

Men annars är allt bra. Det går bra för mig just nu. Jag känner mig stark. Och jag jobbar mig framåt, sakta men säkert. Jag tränar varannan dag. Äter mer hälsosamt... Svälter INTE ;) Och jag har tagit steget... ... ..

 

... Ja, det tog stopp i mitt huvud, där. Vet inte vad jag ska skriva. Hur jag ska beskriva det där steget som jag har tagit. Men det jag skulle skriva, var iallafall att jag till och med har tagit mod till mig, att börja passa hundar igen(dock har jag inte ännu kommit igång)! Att våga ge mig själv ett större ansvar. Våga prata med människor, och låta dem lägga sina käraste vänner i mina händer. Vilket indikerar jag jag har börjat lita på mig själv lite bättre. Lita på att min hjärna inte vänder sig ut och in och börjar bråka med mig och göra mitt liv... OCH andras! Till ett helvete igen.

 

Ja, det var ett stort steg att ta. Och jag har kommit såå långt på bara några veckor! Jag VILL saker. VÅGAR saker! Och jag har lyckats, halvt som halvt, att besegra mitt sinnes elaka krafter ;) Det har blivit viktigt för mig att vara hälsosam. Snäll mot mig själv... Viktigt att ta mig framåt.

 

Ja. Men dagen idag.

DET däremot! DET är det jobbigaste! Det går så mycket tankemöda till krigande och beslutsångest. Inombordslig stress, oro och osäkerhet, att jag inte ens orkar FUNDERA över hur min dag sett ut, längre!

.. Men jag försöker. Får väl som vanligt, ta det lite hipp som happ =)

 

Det är svårt att beskriva hur BRA dagen har varit, när man sitter med lätt tryck mot bröstet, stressade tankar och en vilja att bara somna. Vila.

Men nu kör vi! :D

 

Jag klev upp kanske klockan nio imorse. Efter att ha legat och dragit mig en BRA stund i sängen. Trött som skrutt, och med känslan av att jag hade somnat väldigt sent igår natt.

 

Åt frukost. Naturell lättyoghurt med färska jordgubbar och russin. Och så en sådan där liten crisp(tunn och lätt knäcke... Typ) med en skinkbit på. Och så apelsinjuice.

 

Efter frukosten, diskade jag såklart, och gjorde iordning.

Det kändes som om jag skulle få svårt att få dagen att gå ihop idag. Då jag skulle hinna träna och äta mellanmål, EFTER lunchn, men INNAN maten! Så. Upp till datorn för att skriva tidsschema över dagen. Fick ihop det bra. Och började sedan bocka av schemat.

 

Oroade mig och stressade upp mig lite grann över småsaker, men humöret höll jag helt okej ändå :) ...

Jag minns inte. Det känns som om jag satt här vid datorn en hel del. Men jag minns inte... Jo. Jag sorterade iallafall ut lite fler av mina sparade favoriter av träningskläder. Så nu har jag samlat typ ett plagg av allt jag behöver, på word. Bara att beställa hem, nu. Men känns ändå som om jag vill ta bort några fler. Då det blir lite dyrt att köpa alltihop på en gång. Och jag behöver inte allt just nu ändå.

 

Jag satte min första bokstav på alla mina sport-bh:ar. Då 17åringen har likadana. Och jag aldrig minns vilka färger jag har på mina. Bläcket/tuschen råkade gå igenom på en av bh:arna, och efter mycket om och men, tvingade mig ångesten, att lägga undan just den bh:n i garderoben. Jag störde mig verkligen på den. Där den låg på klädhyllan.

 

Lite utforskanden och nya lärdomar vad gäller rakapparaten. Och sedan blev det lunch... Nej, just det! Jag räknade och skakade ihop en proteinchake också. Räknade ihop hur mycket vatten eller mjölk och hur mycket pulver jag skulle ha. Om jag bara ville göra två tredjedelar av den portion de räknar.

 

SEDAN blev det lunch.

Vad jag gjorde emellan luchen och träningen, minns jag inte. Men det var iallafall ca en timme däremellan.

Sedan satte jag igång med träningen. Jag körde hårt och tog ut mig själv ordentligt. Träningsvärk i magen, sedan förra träningen... Andfådd som sjutton, under powerwalken som idag tog 25minuter. Men det var en lätt och svalkande vind. Så inte så illa ändå ;).

In och drog i mig proteinchaken. Och så stretching i ca en halvtimme. Styrkan tog knappt tjugo minuter. Och jag var klar med träningen vid kvart i tre, tror jag... Eller var det kvart över?

 

Sedan blev det iallafall en dusch.

Och strax efter det, middag. Efter att ha haft en orolig känsla inombords, i umgänget med stressade och irriterade föräldrar som försöker sig på att fritera räkor och liknande, för första gången.

 

Efter middagen, satt jag här igen. Jag läste lite bloggar. Kollade mailen. Hundar på blocket. Lägenheterna som jag står på kö till. Räknade ut hur många procent jag hade kvar till respektive lägenhet... Från att få den, alltså. Den jag var som närmast på, låg på 26 procent ifrån målet... Så jag har en bit kvar att gå!

 

Film tillsammans med pappa, mamma och 13åringen. Och bulle, kaka och godis. Ja, jag åt bara kanske fyra godisar. Jag har lärt mig att lyssna på min kropp. Är jag mätt, så undviker jag att äta. Vad det än gäller. Finns nog undantag. Då man VILL äta ändå. Men idag var ingen sådan dag ;)

 

Och med det, säger jag god natt. Hoppas att jag inte har glömt något :)

God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se