Ett kilo upp ;D Nu har kroppen vant sig vid träningen, och sinnet vid ätandet ;)

Vi hörs ikväll. Nu ska jag genomlida min gastande-sol-varma träning =) Önska mig lycka till!

Äsch. Jag tror jag struntar i det istället. Jag har suttit i över en timme nu och gjort collage efter collage, med bilder från dagen. Men alltid är det NÅGOT som gör att jag inte blir nöjd. Så jag tror att jag ger mig nu. Orka hålla på, liksom. JAG kan ju trots allt titta på bilderna när jag vill! Att visa dem här på bloggen, är väl egentligen mindre viktigt :)

Jag ska rabbla dagen idag, iallafall.

Imorse vaknade jag tidigt, tidigt. Jag tror att klockan var halv tre. Eller så var den halv fem. Men jag låg iallafall kvar. Halvsov. Klockan blev... Ja, vad den nu blev. Jag minns inte riktigt. Halv åtta kanske. Och då klev jag upp. Åt frukost, och gjorde mig redo för familjens dagsutflykt. Idag innebar "familjen", jag, pappa, mamma och 17åringen. Vi skulle gå på fik, och hälsa på hos mormor.

Fiket låg på ett av de finaste och mest natursköna ställen jag har sett. Det var härligt. Vackert och harmoniskt. Lite väl varmt och mycket folk, bara.

Bilresan dit, kändes lång. Och bilbältet satt alltför hårt mot min då ömtåliga mage. Ja, jag mådde lite smått illa. Inte så att jag behövde spy... Nej, det var nog mest magvärk.

På ditvägen, svängde vi in på en klädaffär. Kollade lite. Jag tappade bort hela familjen därinne. Blev nervös. Irriterade mig på att de aldrig säger till när de tänker försvinna. Betalade mina saker och gick ut och satte mig i solen utanför. In igen för att gå en runda i butiken och se om jag hittade dem. Men nej. Och någon mottagning på mobilen, fanns det inte heller...

Men. Efter att ha stressat omkring en stund och oroat mig. Undrat vart de hade tagit vägen, dök de plötsligt upp. Japp. Lugnet och tryggheten var funnen. Och vi åkte tillsammans vidare till fiket.

Stod i lång kö. Fikade och gick en sväng i hamnen. Fotade lite den fina miljön. Och kollade i små butiker längs "vägen".

Sedan åkte vi vidare till mormor. Där vi enligt mig, stannade ALLTFÖR länge. Åt pasta-och kycklingsallad. Pratade. Eller de pratade, och jag satt och lyssnade/dagdrömde om vartannat.

Började bli trött och längtade tills vi skulle åka hem. Satt i ytterligare någon timme och bara väntade. Lyssnade på en massa svammel mellan mormor, mamma och pappa. Och hurrade inombords när vi ÄNTLIGEN skulle röra oss mot bilen! Mamma, pappa och jag. 17åringen skulle stanna över hos mormor. Och innan hon kommer hem igen, ska hon förhoppningsvis hälsa på 21åringen... och då kanske ta med systemkameran hit, så att jag kan testa den och se om jag vill köpa den.

På hemvägen, svängde vi in på Burger King. Jag tog mig ett barnmål med ostburjare(hmm stavningen ser fel ut...)

Pappa in på ica för att köpa "lördags"godis och fikabröd. Och sedan bar det hemåt.

Vi var hemma vid åtta. Satte oss direkt i tv:soffan med en kopp kaffe. Jag pressade även i mig ett par pringleschips, bara för att prova. Och en mintgodis "bara för att jag redan hade förstört dagen med godsaker idag :P"

Såg på andra delen av första filmen "Sagan om ringen"...

Och nu sitter jag vid datorn och har läst lite bloggar. Kollat blocket... Ja-a. Och sådär.

Halvsovande trötta jag, ser nu fram emot att sova... Hellre längre än vad dygnet tillåter. God natt med er <3

Jag ska se om jag kan minnas dagen. Sedan ska jag sova. För att jag är URTRÖTT.

Hmm. Minns jag början, så minns jag fortsättningen...

Jo. Jag minns jag låg och drog mig, imorse som så många andra dagar nu på sistone. Känns som om jag behöver det nu på mornarna. Dagarna kräver alltmer av mig, både tankemässigt och fysiskt. Så den där extra lilla tiden av avkoppling på morgonen, gör mig gott.

Jag tvingade mig iallafall upp vid nio och åt frukost. Eftersom att jag skulle träna idag. Och jag ville gärna hinna med det innan lunchen. Då det skulle bli HIMLA varmt att jogga och powerwalka i gastande solsken!

... Jag minns inte om jag bäddade ner mig DIREKT sedan, eller om jag satt och hängde i vardagsrumssoffan eller något först. Men det slutade iallafall med att jag bara ville sova en stund till. Njuta av lugnet och min trygga säng. Låta livet vänta på mig en stund till :) ...

Klev sedan upp igen klockan kvart i tio. Behövde förbereda mig för träningen. Skaka proteinshake och sådär. Byta om... Och klockan tio började jag värma upp inför styrketräningen. Vilken även idag, gick bra. Det är tungt, men det leder ju förhoppningsvis till något gott!

... Och på talan om gott! ... Något som VERKLIGEN är tungt och nästan lite smärtsamt, men som ändå leder till någonting gott, är konditionsträningen! Det blir bara tyngre och tyngre för varje dag! Men det kommer att göra mig såå uthållig och stark. Både fysiskt och psykiskt. Tänk att JAG gör någonting så JOBBIGT, FRIVILLIGT! DET är styrka ;D

Solen gjorde hela konditionspasset nästan... "outhålligt"... Nej, det är inte ordet jag söker... Hmm. Ja, men ni kanske förstår.

Så när jag kom hem, kände jag mig såå duktig, och jag bestämde mig för att köra stretchingen ute på gräsmattan. Den bästa vyn att vila ögonen på, någonsin. Ljudet från naturen. Den friska luften som svalkade mig sådär härligt... och känslan av gräset mot min hud.

Det enda som störde, var de tjugo flugor som skulle surra i mina oron och sätta sig på min hud. Ja, jag luktade nog inte så gott :P

Sedan blev det en dusch, och direkt på det, lunch.

... Ja, sedan så... vet jag inte riktigt...

Det blir typ svart efter det. Så från och med nu, rabblar jag bara vad jag har gjort, utan tidsordning.

Jag har suttit vid datorn och lärt mig nya saker om fotografering. Pluggat lite grunder. Och fått lite tips på hur man tar bättre bilder. Jag har fått nya kunskaper och förståelse som får mig att känna mig snarare förväntansfull inför att testa 21åringens systemkamera, än ångest"laddad"... om man nu kan säga så.

Jag längtar bara såå, tills jag kan börja utforska kamerans möjligheter och lära mig ta superfina fotografier på alla möjliga sätt och vis! Saker och ting. Gud vad jag älskar fotografering!

Vad har jag mer gjort på datorn? Jag har iallafall läst bloggar. Kollat mailen. Blocket. Jag har sökt en ny lägenhet...

Ja-a. Det kanske var det.

Sedan har jag iallafall suttit ute på stentrappan och bara stirrat rakt ut. Njutit av den superfriska kvällsluften. Stirrat på de blåmörka kvällsträden... och iakttagit den stora tomma himmelen. Medans jag lyssnade till naturens sus...

Skrivit lite dagbok... och dagdrömt i min egen tystnad...

Och nu till kvällen, har vi sett på film, mamma, pappa, jag, 17åringen och 13åringen. "Sagan om ringen" har vi nu börjat med. Inte någon favorit, då jag inte är så mycket för fantasy. Men det går väl an.

Jag har även kollat upp lite grann, och försökt bestämma mig för ifall jag ska köpa hem måltidsbars också. Som jag kan ta istället för mellanmålsbarsen till kvällen, när jag känner mig lite extra hungrig. För att idag tillexempel, blev jag inte särskilt mätt på mellanmålsbarsen.

Men jag kunde bara inte komma fram till vilken jag ska välja att köpa. Finns ju en del att välja på... Så det fick vänta.

... Hmmm. Nu vet jag inte om jag har glömt något. Känns nästan så. Men jag tror att det får räcka. För att jag är trött och vill sova.

God natt med er <3

Ibland är man så stressad... Så blockerad av sina egna känslor och tankar, att världen blir grå. Lätt grumlig. Att man inte riktigt SER den...

Ja, det händer allt för ofta. Man stressar och ältar. Man låter ångesten, oron och osäkerheten. Missnöjdheten, ta över och dölja synen av allt det som man egentligen ska njuta av. Man glömmer att le i det tysta. Att se det positiva bakom allt det negativa. Man letar såpass efter allt det dåliga i saker och ting, att man helt glömmer bort att rota lite grann efter det positiva. Det som man egentligen vill hitta... Eller iallafall BORDE vilja hitta!

Ja, jag SER inte livet. Jag känner inte efter lite extra när jag upplever någonting postivt och härligt. Jag ältar inte de saker som får mig att skratta och le... Men när ångesten och osäkerheten sätter in(!)... Ja, då BETYDER det något! ...

Dit jag vill komma. Jag borde le över morgondagen. Se fram emot den som om den skulle göra livet ännu mer värt att leva! Ja, för varje dag som går, kan livet bli ytterligare lite bättre :)

Men här sitter jag. Bävar mig inför att möta ännu en krävande och jobbig dag. Med ångesten mot bröstet för att jag kanske inte riktigt kommer att orka med det där träningspasset imorgon...

Jag glömmer att le för hur HÄRLIGT det egentligen är att anstränga sig! Hur NYTTIG, duktig och hälsosam jag kommer att känna mig efteråt. När jag sitter där på golvet och stretchar mina muskler. Känner svetten rinna(ursäkta mig :P)... och jag är mer avslappnad än på länge. Jag glömmer bort att sträcka på mig och lägga hakan högt i förväg. Bara för att jag GÖR någonting av mitt liv. Le stort för att jag klarar av vad jag vill klara av... För att jag trots allt HAR ett liv. Även om det är väldigt litet och rätt så isolerat...

Ja, jag har ju er, min kära familj =) Annars vore jag rätt så ensam...

Men sträck på dig. Skratta och le, kära D. Allt ÄR inte så illa som ditt sinne vill få dig att tro. Du är bara sluten. Blockerad från verkligheten. Men öppna ögonen för livet som befinner sig omkring dig =) ...

... Oj, oj. Jag borde rabbla dagen idag. För att annars blir inlägget för långt för att orka läsa.

Jag minns jag låg och drog mig i sängen imorse. Reagerade på att jag (tydligen) hade stängt av mobillarmet. Då det inte har ringt på några dagar... Kanske är det bara helgen som det inte ringer.

Klev iallafall upp till slut. Åt frukost. Minns inte däremellan. Men jag satte mig iallafall i vardagsrumssoffan en stund. Det var för varmt för att vara ute. Usch denna varma sommar. På senare tid, har jag verkligen blivit känslig mot värmen. Kanske för att jag blir stressad när jag blir varm. Och varm när jag blir stressad... En ond cirkel det där :P

Men jag... Jo, jag skrev nog lite dagbok. Tankar som snurrade och en orolig, ältande känsla inombords...

Då det var så tråkigt och jag blev orolig av alla föräldrar(alla två) som sprang fram och tillbaka i huset, så tog jag min dagbok och gick upp hit igen. Skickade ner 17åringen och hennes kille, för att äta frukost. Och bäddade sedan ner mig i sängen igen... Nej, nu ljög jag. Jag la mig bara uppepå sängen, och halvsov. Dagdrömde lite grann och bara väntade ut tiden. Njöt av lugnet. Av att inte behöva se "folket" springa som yra hönor på nedervåningen.

Sedan blev det lunch. Och efter det, tog jag hand om disken. Inte för att jag behöver skriva det. Eftersom att jag ALLTID(nästan) tar hand om disken! En uppgift som jag trivs med ;)

Och så fick jag ÄNTLIGEN ge mig på den där busken! Ja, jag hade ju bara klippt hälften av den, häromdagen. Och nu fick jag klippa resten ;D

Solen stekte mig praktiskt taget, levande. Den kom fram som en gastande värmefläkt och fräste mig, för att sedan försvinna bakom moln och låta mig återhämta mig... Och så började den om igen! Om och om igen. Njuta, stekas, njuta, stekas... Njuta och stekas! :D Haha.

Men busken blev fin. Mycket jämnare och finare än vad den förra busken blev. Men man växer ju och lär sig, sålänge som man "arbetar". Blev dock lite missnöjd, då jag inte nådde bakom busken ordentligt. Och jag ville inte gå IN mellan de två buskarna, där det fanns humlor och andra insekter. Det räcker med alla dessa stackars spindlar som jag förstörde bona för.

Efter det, blev det lite vatten och frukt. Jag åt faktiskt både en banan och ett päron. Japp. Kände mig lite mer självsäker idag. Jag skulle helt enkelt äta tills jag blev mätt ;) Trots att det var mellanmål.

Lite mer soffhäng... Och så KANSKE datorn åkte på under den här tiden innan middagen, också. Kolla lite bloggar. Blocket. Efter lite allt möjligt denna gången. Inte bara hundar. Jag kollade väl mailen...

Lägenheter och lite Bejeweled, nu på kvällen...

13åringen och jag kollade på hans foton från deras(21åringens, 17åringens och 13åringens) spanienresa som de åkte på för några år sedan. Foton som faktriskt var tagna med just den systemkameran som jag kanske ska köpa.

Ja. Och så blev det middag. Hamburjare med bröd. Stekt potatis. Och så sallad med vitlökssås. Ett glas Fanta fick det också bli...

... Ja, jag satt här vid datorn en stund till. Minns inte vad jag gjorde. Men det kanske inte spelar så stor roll, HELLER.

Ner till tv:n för att glo lite på vad som nu än kunde uppenbara sig på denna elektriska skärm när jag slog på den. Nyheterna fick det bli.

Och så fika och "True Blood" tillsammans med mamma och pappa. Som sedan 13åringen anslöt sg till när han kom hem från stan.

Lite naturgodis fick allt också plats i magen. Så bäst att passa på medans det fortfarande är helg ;D Ja, sådär fyra bitar. Sedan fick det vara bra. Mer behövde jag inte. Och nu blir det sängen. God natt med er <3

Egentligen har jag ingen lust. Då jag känner mig missnöjd med min systers systemkamera(som jag eventuellt ska köpa), fastän jag varken har testat den eller ens hållit i den ännu!

Ja, jag vet inte varför jag ältar. Då jag inte är TVUNGEN att köpa den! Men nu sitter jag här och mår dåligt för att jag inte känner mig nöjd med vad jag köper! ... Jag i ett nötskal. Samma sak med allt. VÄLDIGT kritisk mot nya saker. Det gamla är alltid bättre tills jag har vant mig vid det nya. Samma inombordsliga konflikt och tvivel, varje gång som jag ska lämna det gamla och gå över till någonting nytt...

Men den här gången, HAR jag faktiskt något av en anledning! Jag har nämligen suttit och kollat på bilder på google, på bilder tagna med just denna kameran. Ja, inte hennes såklart. Och jag är inte riktigt nöjd. Det är ju klart att den måste vara bättre än min digitala "vanliga" kamera. Den som tar år och dar på sig, innan den ens reagerar på att jag tryckt på knappen för att ta foto! ...

Men bildkvaliteten känns ändå inte okej...

Jag vet att jag borde känna mig lugn nu, och inte oroa mig, älta och må dåligt för en kamera som jag inte ens köpt. Med tanke på att jag till och med ska få låna hem den och testa den innan jag betalar för den! Men jag känner ändå att jag "måste" köpa den. Då det känns som om jag har lovat... Men tänk om jag inte blir nöjd...

Jag vill ju egentligen köpa en canon eos 700d... Borde jag vänta tills jag har lust att lägga ut pengar på DEN? Eller ska jag köpa 21åringens gamla kamera(canon eos 450d) för en billigare peng och sedan byta upp mig? Livet alltså... och dess dödsallvarliga dilemman :P

Okej, det där kommer jag att älta mig grå på... Är det inte det ena, så är det f*njemej det andra!

Men dagen idag.

Jag hade ingen, ingen, INGEN lust att träna idag. Vilket gjorde att jag låg kvar i sängen och drog mig, såpass att jag inte hann träna innan lunchen. Och efter frukosten, när jag väl klev upp(klockan nio, i och för sig), bäddade jag ner mig i sängen igen. För att halvsova tills klockan elva.

Sedan blev det lunch.

Och efter det, förberedde jag mig lite ovilligt för träning. Efter att ha skrivit ett peppande inlägg i min dagbok. "Klart jag ska träna!". "Jag är ju VILJA, KÖTT, BEN och MUSKLER!" :D "Det är ju bara en och en halvtimmes fysiskt smärta av 15 vakna timmar!". Och vad är inte det att jämföra med den psykiska smärta som förgyller ens dagar :P

Nej, jag kan allt lägga ner lite tid och energi varannan dag, till att anstränga mig så att jag både darrar och svettas.

Men träningspasset var hyperdypertungt idag. Jag känner allt att styrketräningen ger resultat. Det gör jag faktiskt. Musklerna börjar hjälpa mig alltmer nu ;)

Däremot konditionsträningen är något av det JOBBIGASTE, rent fysiskt, som jag har erfarat! Jag trodde att jag skulle DÖ idag, när jag joggade och powerwalkade om vartannat. Det var SJUKT jobbigt, och när jag kom hem igen, efter att LÄNGE ha hållit ut och önskat att det skulle ta slut, bara tagit i så hårt jag kunde för att "jag kommer ju hem fortare då", kom jag hem med skyhög puls och svetten rinnandes. Det bara DUNKADE i huvudet! Men vem är inte nöjd och bäst, när man har presterat utöver vad man trodde att man skulle klara ;P

Ja, jag är bäst. Jag tog mig an träningen även idag, TROTS en "vill-aldrig-mer-vakna-upp-till-den-här-stressiga, osäkra, oroliga, pressade-vardagen-igen-natt" igår! Bara för att jag VET att det gör mig gott! Det är ju det enda viktiga betydelsefulla jag HAR i mitt liv just nu :)

Efter träningen, tog jag såklart en härlig dusch. Sedan har jag suttit ute på stentrappan på baksidan av huset, en stund. Jag har suttit här vi daton. Kollat mailen, läst bloggar. Kollat blocket.. Ja-a. Det har inte blivit så mycket dator. Jag har mest varit på nedervåningen. Suttit och bara tagit det lugnt i vardagsrumssoffan...

Och efter middagen, gick jag upp hit och la mig på sängen och lyssnade på musik. Medans resten av familjen, tog sig en omgång familjespel. Något frågesportspel tror jag att de spelade. Men min hjärna orkar inte tänka mer. En lugn stund för mig själv... Tills jag började söka info och kolla på bilder från canon eos 450d! ... Men 21åringen verkar ju ha varit nöjd.

Ja-a... Vad har jag mer gjort idag?

Vi såg iallafall på något avsnitt till, av "true blood". Pappa, jag, mamma och 13åringen...

... Och det var nog min dag.

God natt med er <3

Den främre delen är färdigklippt ;)

En huvudregel som jag har "Jag ska bara äta tills jag precis blir mätt". Och en annan "Jag ska äta samma antal mål varje dag, vid ungefär samma mellanrum"...

Och dessa regler krockar. Iallafall när situationen blir som idag... "Nu ska jag äta mitt kvällsmål. Men jag är inte hungrig"... Äta eller inte äta?

Så jag valde att INTE äta. Vilket gör att det blir en liten konflikt inombords. "Jag ska ju äta ett kvällsmål varje dag. Annars ska jag inte äta det alls"... Men alternativet hade varit denna konflikt "Nu har jag ätit trots att jag redan är mätt...". Och skulle jag ha flyttat fram kvällsmålet någon timme så... "Men nu har jag ju VÄNTAT fram hungern. Klart att man blir hungrigare DÅ. Ett mål som jag egentligen inte behövde...?".

Ja, jag vet inte. Att tänka, är aldrig nyttigt. Iallafall inte i det här läget. Här skulle jag bara behöva slappna av och inte bry mig. För att detta är ju bara för mycket.

... Jag har liksom ingen lust med en dag till, imorgon. För att jag orkar inte fundera något mer på vad jag äter. Vad jag borde äta. Och hur mycket. Jag orkar inte fundera över vad som är bäst för mig. Träna för hälsans skull. När jag bara blir orolig över vilka ändringar jag bör göra i kosten, de dagar jag tränar, mot de dagar som jag knappt rör mig. Trivs inte med att leva olika från dag till dag. Jag vill ha fasta rutiner. Och sålänge som jag inte ännu kommit in i dessa två olika dagsrutiner och känner mig trygg med dem, kommer detta kännas för krävande...

Ja, jag vill inte träna imorgon...

Men idag är idag. Och nu tar vi dagen som varit.

... Hmm. Om jag nu kan minnas. Vilket jag typ inte kan. Så därför rabblar jag bara vad jag minns att jag har gjort.

Jag har suttit en del i vardagsrumssoffan. Bara stirrat. Skrivit lite dagbok. Jag har ätit, såklart. Ätit, ätit och ätit. Ja, förutom kvällsmålet, då da. Vad jag än "testade att äta"(föreställde mig att jag åt), som låg på bordet, kände jag bara att det vore för mycket. Då jag var mätt. Föreställde mig att jag åt en tugga av en kanelbulle. Men inte ens det hade jag orkat. Så jag struntade i det.

Jag har även klippt buske nummer två, utanför vårt hus. Den var så vildvuxen, att jag trodde att det inte skulle gå att göra den snygg. Eller rättare sagt, att JAG inte skulle klara det! Vart börjar man, liksom!

Men jag klarade det. Ja, typ iallafall. Jag har klippt halva busken, och ska ta halva i övermorgon, har jag tänkt mig.

Tog även foton på den halvklippta busken, för att se kontrasten över hur den var då och kommer att bli.

... Ja-a. Vad har jag mer gjort?

Jag har iallafall messat fram och tillbaka med Xsambon. Då jag ville höra hur han jobbar den närmaste tiden. För att kanske. Men bara kanske. Ska jag åka till hans hemstad med pappa och 13åringen bland annat. Och då följer jag i så fall bara med för att träffa honom.

Annars så har jag sprungit upp och ner för den här trappan. Suttit vid datorn och kollat allt som jag brukar kolla. Typ lägenheter, blocket, bloggar... Och ja-a. Mailen.

... Jag minns även att jag kollade upp fler alternativ till Bars och mellanmål, i oron och osäkerhetens... Ältandets stund. Och jag har skrivit några fler sådana där planer över kosten. Dessa planer som för en stund, ska få mig att känna mig trygg. Sedan är det nya planer som gäller! Igen.

Det räcker aldrig. Och hela alltet är ett enda stort ihoptrassalat frågetecken.

Nu på kvällen, såg vi på två avsnitt till, av "True Blood"... Och nu ska jag nog motvilligt gå och lägga mig, för att möta nästa dag imorgon.

God natt med er <3