... Jag fick hem den igår.. Krossar den idag...

Kan inte hitta en likadan...

Hjärtat SKRIKER!

Vad har JAG gjort för fel? NÄR ska jag få jobba i medvind(med det vill jag inte säga att andra FÅR göra det)?!

.. Ja-a... Vad kan jag säga om dagen idag?

... Jag vet inte riktigt. Men finns nog som vanligt, en hel del att säga.

.. Så jag tar dagen ifrån början.

Igår kväll... Ja, jag minns inte... Men eftersom att jag är väldigt inne på, FAST vid Sims4 gameplay på youtube just nu, så kan jag anta att jag satt inne där och plöjde video efter video långt inpå natten igår..

.. Satte sedan klockan på ringning. Då jag skulle städa idag. Ifall att mamma och pappa skulle komma över..

Klev i säng...

Och ja-a... Konstig. Orolig sömn inatt också.. Jag minns även att jag klev upp rätt så per omgående, för att klä på mig en t-shirt och ett par strumpor. Då det var såå kallt. Trött på det.. Och borde införskaffa mig en pyjamaas... INTE SKÖNT...

Vaknade... Ja, lite blurrigt, det där... Då det känns som om jag nuför tiden vaknar lite då och då under halva natten och hela morgonen..

... Men jag tror inte att jag klev upp förrän vid halv tolv, iallafall. Trots att klockan ringde klockan tio.. och jag var stressad halva natten "Huuur skulle jag orka upp tidigt och städa?!" ...

När jag klivit upp, var dock det första jag gjorde, att ta tag i städningen..

Började med att jag bara slarvade igenom undanplockning av skräp.. Avtorkning av köksbord och bänk.. För att sedan ÄNDÅ känna att jag måste dammsuga också... Kände mig inte alls "duktig"/färdig annars. Jag behövde känna att jag verkligen hade STÄDAT..

Men jag nöjde mig inte med bara dammsugningen heller.. Utan jag BEHÖVDE damma.. Visst, det såg inte dammigt UT. Jag menar. Jag bor ju ensam. Och RÖR mig knappt härinne.. Så det BLIR inte så MÄRKBART skitigt..

Men jag började damma... EFTER dammsugningen.. Inte det smartaste kanske... Men jag hade ju inte ens TÄNKT damma... Så det var nog ändå okej..

... Nej, våttorka golven hade jag INTE tänkt göra! ... INTE.. Då det kändes... Ja, jag vet inte.. Jag ville nog bara slippa undan. Strunta i det... Som med allt annat...

Men jag kunde INTE acceptera att vara lat! Hoppa över en del av städningen... Den SISTA delen som skulle göra städningen fullbordad... Ja, förutom den lilla, lilla disken som blev igår, då... Men den skulle jag ta när eller OM de messar att de är påväg!

... Så. Jag fyllde mopphinken med vatten... Och började torka vardagsrumsgolvet... Hällde i rengöringsmedel och torkade resten av golven... Och SEDAN var det bara EN sak kvar! ... Badrummet. Jag behövde göra ren toaletten... Och torka ur handfatet...

Japp. Det känns FORTFARANDE som om allt är halvklart.. Och att jag har SLARVAT igenom det mesta.. Och det är nog för att jag HAR det! ... Men bättre DET(Och jag GJORDE det ju iallafall), än att skita i det helt för att man inte orkar!

... Efter det... Ja, nu var det till att vänta och SE ifall mamma och pappa tänkte dyka upp..

Jag var på ett relativt(eller helt?) bra humör.. Och nu blev det en smörgås med smör och ost... Och en kopp te(om jag inte minns fel) framför datorn... Och SÅKLART var det Sims4 gameplay som visade sig på skärmen...

HELA TIDEN, hade jag i huvudet, ifall mamma och pappa TÄNKTE komma över eller inte.. Och NÄR det i såfall skulle ske.. "Skulle det bli idag eller imorgon?" ... För att jag kände att det hade varit skönt att veta. Då jag har SAKER att fixa under helgen! ... Bland annat, ville jag hämta ut mitt paket på posten. Då jag var VÄLDIGT orolig, stressad och osäker, vad gällde NÄR... Eller rättare sagt, hur LÄNGE det fick ligga kvar där. Innan de skickade tillbaka det till avsändaren!

... Men när klockan blev... Ja, runt fyra, skriver pappa och frågar om de ska komma över imorgon och hänga upp gardinstängerna åt mig... Och NÄR de skulle komma i så fall.. Varpå jag svarar(fortfarande sittades vid Sims videos) att de gärna fick komma, och DET när det passar dem. Bara de messar innan de åker.. "Vi gör det" svarar han... Och sedan är konversationen över...

Funderingarna kring hur jag ska lägga upp helgen, blir intensivare. Där jag sitter och stirrar in i dataskärmen på Simmarna och lyssnar till LifeSimmers röst...

Jag menar. Jag skulle hämta ut paket.. Boka tvättid, slänga soporna... Och tiden kändes såå knapp! ... Jag skulle även skriva brev till farmor. Och tacka för pengarna som jag fick i present...

... Ja, jag vet inte... Tiden kändes som sagt knapp.. Till största del för att jag brukar kliva UPP runt tolv på eftermiddagen! Då blir dagen ganska kort, med föräldrar på besök vid tre(kanske)...

... Där jag satt och funderade.. Kollade mobilen lite då och då... Orolig för mitt paket... Sittandes och försökte "förklara för mig själv" att paketet ÄNDÅ inte skickas TILLBAKA till avsändaren på en SÖNDAG(eller lördag)...

... Ja, jag bestämde mig helt enkelt för, med ett ryck, att gå iväg och hämta det nu på en gång... Det spelade ju ingen större roll... "Jag kan ju ÄNDÅ inte vänta in ALLA mina paket innan jag hämtar det första... Eller det vågar jag inte chansa på iallafall. Trots att jag hade velat SLIPPA gå dit gång, på gång, på gång" ..

Jag plockade fram matsoporna... Och tog även med mig de fulla pappers-och plastsoporna... Och så tänkte jag även boka tvättid, när jag ändå var ute..

På med skinnjackan och skorna... Inget annat kände jag att var nödvändigt just nu... Nu får VÅREN vara här.

Gick till soprummet först. Såklart.

... Och när jag kommer in dit... Jag KAN inte bli MER desperat och frustrerad på det!

... Läser VARJE skylt på väggen vid VARJE soptunna.. ÖPPNAR VARJE SOPTUNNA... KOLLAR i dem...

... MEN. Det finns INGEN soptunna för MATSOPOR... INGEN soptunna för PLASTSOPOR... Men FLERA soptunnor för pappersförpackningar. TVÅ soptunnor för färgat glas. EN för ofärgat(Eller så var det tvärt om)... Det FINNS för batterier.. Det FINNS för metallsopor... Och det finns FYRA soptunnor för RESTAVFALL!

... Kanske har jag glömt någon nu... Men det som gör mig IRRITERAD och väldigt förvirrad. Osäker på ifall någonting är fel... Eller ifall det SKA vara såhär.. "Eller, kanske ska jag gå någon ANNANSTANS och slänga HÄLFTEN av mina sopor! Hur ska jag VETA?!" ...

Ja. ÅTERGEN gick jag därifrån med den hjälplösa känslan av att ha slängt soporna i FEL soptunna"VARFÖR göra sig besväret att SORTERA?"... Och att inte veta hur det är MENINGEN att man ska göra..Vad hyresvärden har TÄNKT! ... Matavfallet hamnade onödigt nog, i restavfall.. Och även gjorde så plastsoporna... *suck*...

Ja. När jag kom ut därifrån, hade jag ingen större ro till att boka tvättid "Gör det imorgon.." ... Lämnade in papperskassen som jag sparade. Då jag inte KÖPER sådana. Då jag tycker att de är jobbiga att bära varor i... Lämnade in den innanför dörren i lägenheten, och gick vidare till affären..

Tänkte köpa en munk eller något till helgen.. Och en LITEN "godisdricka" som jag bara ville ha för dagen.. Och så skulle jag hämta ut det där paketet..

Fanns inget gott kvar i munkväg.. Inte heller några goda kakor eller bullar i lösvikt.. Och att köpa en PÅSE av någonting, är inte längre något alternativ. Då jag känner mig själv och VET att jag inte kan hålla mig borta om jag HAR. Utan då äter jag för att "slippa äta igen"... Och det spelar ingen ROLL om jag är mätt.. Inte sugen... Eller ifall jag till och med mår ILLA av det! ... Jag vill helt enkelt slippa ha det hemma..

Så. Även om det oftast är dyrare med lösvikt eller småförpackningar. Så får det så vara sålänge..

Men det blev istället en "Premium" mörk choklad. En liten tetra med havredryck choklad. En sådan med sugrör.. Och så hämtade jag ut paketet..

Väl hemma.. Ja, då packade jag upp lampan som jag hade köpt på tradera. Och hade turen att ha en glödlampa hemma, som passade lampan PRECIS! Superbra. Då jag inte tänkte på att KÖPA en sådan..

Testade tända den... Och den passar PERFEKT i köket! Men den behöver en vit hörnhylla i trä att stå på...

Sedan blev det.. Jag jag VET inte riktigt.. Men jag vet att jag har druckit kanske FYRA koppar TE idag! Kopp efter kopp efter kopp..

Ja, just det ja. Jag köpte ett NYTT te idag också.. Ett vaniljte.. Drack en kopp av det... Och jag bara ÄLSKAR doften.. Men den smakade tyvärr inte så mycket... Inte IDAG iallafall.. Men det brukar bli lite olika från gång till gång(Även om jag ALLTID låter tepåsen ligga i tills jag har druckit upp)... Så kanske nästa...

... Kopparna som jag fick av 22åringen... JÄTTEGODA att dricka ur! Och PERFEKTA när man bara vill ha LITE te...

Lite choklad.. Fastän jag varken har varit särskilt HUNGRIG eller sugen idag.. Och så mer Sims videos på youtube!

... Först när videosarna började lagga tog jag en paus från det, och läste igenom alla bloggar som jag följer... Kollade blocket, och lite sådär...

Sedan blev det ÄNNU mer Sims4 videos!

... Och nu ska jag nog... Ja, det VET jag inte!

... Men god natt med er iallafall <3

... Ja-aww...

Jag tror att jag börjar med att beskriva dagen från början till slut. Har ingen direkt bra startmening idag..

Jag TROR... att jag såg på några fler avsnitt av Sims 4, efter inlägget igår... Eller så gjorde jag INTE det. Minns inte riktigt..

Men jag minns såpass mycket, att jag sover VÄLDIGT oroligt nuför tiden. VÄLDIGT!

Jag drömmer konstiga drömmar. Mardrömmar... Och jag vaknar ALLTID mitti natten eller väldigt tidig morgon, för att hämta vatten... eller mobilen.. Bara för att kliva upp, liksom..

Och sedan går jag och lägger mig igen. Somnar om.. För att FORTSÄTTA drömma jättekonstigt..

Jag vaknar på morgonen, med en konstig känsla inombords. Ligger kvar och drar mig. Och kliver sedan upp.

Idag blev det, ovanligheten till höra(lät konstigt. Men okej) ingen frukost för mig..

Jag började istället diska rätt så per omgående. Om jag inte minns fel..

Jag gjorde det enkelt för mig... Hela diskbänken var sedan några dagar tillbaka, FULL med en massa tallrikar och koppar som jag fick av 22åringen och hennes sambo i present! Och de har bara fått STÅ där. Eftersom att jag ville DISKA dem innan jag plockade in dem i skåpet!

... Men som sagt. Gjorde det enkelt för mig. Och torkade istället bara AV dem med kökshandduken. De är ju ändå inte ANVÄNDA än.. Och jag hade ingen större lust att ta hand om 4 gånger 12 saker att diska! PLUS disken som redan var!

... Efter att ha torkat alla "ätarsakerna"(vad heter dessa med ett gemensamt ord?), började jag diska. Det hade inte blivit så JÄTTEMYCKET disk uder dagarna som gått sedan sist... Men tillräckligt mycket för att göra mig HELT SLUT..

Men det var ju inte heller BARA disken som gjorde mig trött och fick mig att känna mig stressad och dan(dann?)... Nej. För det första så känner jag REDAN att jag har för mycket pågång på en och samma gång. WhiteBoardtavlan fylls med texter. Påminnelser och "att göra" ... Planeringar. "Förhoppningar om ork att göra" ... Ja, och så hela stressen med att åter ta upp ett socialt nät. Mer än bara mamma och pappa! .. Som jag by the way aldrig pratar med när vi inte ska till att ses..

... Och nu har jag för att inte förglömma, även tidspress på mig med vissa sysslor! Då mamma och pappa faktiskt KOMMER i HELGEN! Städa. Diska(är klart nu). Duscha(även DET gjort idag)..

.. Jag ska hämta ut paket så snart som möjligt. Även DÄR har jag en del att hålla koll på! Då jag VÄNTAR paket också!

Och en punkt TILL som gör mig stressad! ... JAG MÅSTE TVÄTTA! Japp. Jag behöver VERKLIGEN tvätta nu! Men det är bara någonting som HELT har skjutits åt sidan nu det senaste... Ja, i över en månad iallafall! Kanske TVÅ! ... Men ska beställa tid, när jag går ut på söndag.. Det måste göras..

... Men nu blev det en massa babbel.

Det jag skulle säga var.. Att för det andra, hörde min jobbcoach av sig idag och.. Ja, hon messade. Och sa att vi skulle på studiebesök på måndag. Och att hon kommer och hämtar mig kockan halv tio.. Tror jag att det var..

Jag fick mig en funderare.. Vi skulle ju dit den.. Ja, nu minns jag inte... Jo, den 16:e, tror jag.. Och nu skriver hon och säger något helt annat.. Men det som gjorde mig osäker, var att hon inte skrev att det hade blivit ändrat eller använde sig av ordet "istället" i sitt mess. Vilket gjorde att jag inte visste om detta var ÄNNU ett av hennes "misstag"...

Men jag bestämde mig för att ta disken först. Och så svarade jag bara "okej, då vet jag" på hennes mess sedan..

Efter disken.. Ja, jag kände mig HELT klart stressad! Inte för att jag har MYCKET att göra just nu och känner att jag inte kommer att hinna.. Utan för att jag känner att det är alldeles för mycket på en gång, att hålla reda på och att tänka på.. Mycket att uppnå...

... Ja, och det går ALLTID från att inte hända någonting, till att hända ALLTING på SAMMA GÅNG!

... Och sedan så går jag ju med vetskapen om att vissa av de saker som jag behöver göra, är saker som har behövt göras... Ja, HUR länge som HELST... Men ÄNDÅ inte har blivit GJORT! ... Tillexempel att inreda lägenheten! Ja, det går trögt.

... Det blev iallafall fler videos på youtube. Sims4 gameplay.

Ja, jag har fastnat. Helt klart.

Men det är på sätt och vis, skönt. Jag slipper TÄNKA så mycket. Och jag får för ett tag(ja, hela dagarna), leva i en annan värld. En overklig värd. Där allt går enklare. Och misstag inte gör ett skit.. Livet går fortare. Och man hinner knappast bli otålig innan man har tagit sig dit man vill.. Inga bekymmer. Ingen brist på famtidstro... Bara så HIMLA kul och följa med!

... Men samtidigt som man lite grann får SKITA i sitt eget liv. Och bara "glömma bort" för ett tag, så går jag hela tiden med en känsla av stress och ångest.. Och tanken i bakhuvudet, att nu låter jag ÅTERIGEN mitt liv ställas på vänt.. Tiden går. Men livet står stilla... Ja, och ju FLER gånger jag GÖR så, desto NÄRMRE att sumpa mina livs chanser, KOMMER jag!

"... Har såå mycket att göra! ... Och här sitter jag..."

Jag åt någon smörgås ett par gånger under dagen. Och drack te. Respektive kakao till dem..

... Och när klockan blev 18 och jag FORTFARANDE satt vid datorn och kollade videos! .. Efter videos.. Efter videos.. Ja, då var jag "tvungen" att gå och duscha... Skulle REDAN bli tillräckliigt stressigt imorgon! IFALL att nu mina föräldrar bestämmer sig för att komma då..

Jag tog ett bad... Håret tovade som självaste f*n själv! Och jag tror att om inte håret lossnar själv av min kost, så lossnar det iallafall av min våldsamma kam genom tovorna!

... Och sedan blev det mer Sims4 videos.

... Ska kanske ta något mer att äta... Men är inte hungrig... Blir väl för ätandets skull i så fall..

Och sedan ska jag väl gå och lägga mig... Men är inte trött. Så kanske hittar på någonting annat..

Men god natt med er iallafall <3

... Ja, jag är stressad..

Men mer om det ikväll. Nu blir det något att äta. Och sedan lite halvdan(halvdann?) avkoppling..

Superstressad. Men det känns inte rätt att gnälla. Det känns rätt så taskigt faktiskt. Men känslorna måste få säga sitt.. Och jag måste ventilera...

... Det är kanske inte sådan big deal. Och jag borde inte känna såhär, när det gäller mina syskon.. Familjen... Eller mina vänner HELLER.. Men faktum är att nu gör jag det. Och konstigt nog, är den enda som jag skulle kunna tänka mig regelbunden "kravfylld" kontakt med, Xsambon.. För att där HAR jag inte samma känslor. Jag skulle kunna prata med honom. Messa lite då och då.. Planera att börja umgås...

Ja. Det skulle inte kännas jobbigt..

... Men alla andra i min omgivning. Mina andra "nära" kompisar(har ju bara Bästisen).. Familjen... Nej. Jag mår dåligt. Känner mig spänd. Vet inte vad jag ska säga... Jag känner mig helt enkelt stel. Då jag inte riktigt vet(kommer ihåg) hur man umgås med dem.. Vad jag ska säga...

Och alltsom oftast, längtar jag bara tills det ska ta slut. Och bävar för nästa gång.. Ja, iallafall om jag är ensam med dem.. Mer sociala krav.

Men det är ju bara osäkerhet..

... Men mer gnäll om det, i slutet av inlägget.

Nu tar vi dagen ifrån början.

Jag satt iallafall kvar här vid datorn och såg på fler avsnitt av ett Sims4 gameplay. På youtube.. Åt säkert lite mer.. Då jag typ inte GJORDE annat än ÅT, igår.. Ingen skillnad från idag(eller hur man nu säger det)...

Gick väl och la mig någon gång på kvällen. Funderade lite innan jag somnade. Efter kontakten med 26åringen, som så intensivt(intensivt) plötsligt återupptogs igår...

Hade en orolig natt.. Ja, i sömnen alltså..

Och vaknade sedan och kände mig PRECIS lika konstig inombords, som jag ALLTID gör när jag vaknar nuför tiden..

.. Ehmm...

Jag minns inte imorse så väl... Men...

... Nej. Tyvärr. Jag kan inte minnas. Men efter det här inlägget, kommer jag att minnas PRECIS..

Så vi går vidare.

Klädde iallafall på mig ytterkläderna och gick iväg till bussen.. Idag, i det FINA vädret med sol och allt, kunde jag INTE stanna hemma. Så jag bestämde mig för att ta en dag för att diska och städa, imorgon. Då mamma och pappa kommer någon dag i helgen.

Och så åker jag till stan idag.

...Traskade iväg... Och åkte bussen in till stan...

Väl i stan.. Ja, jag hade ju inga planer.. Hade väl ÖNSKAT att jag hade känt ork och lust till att köpa någon växt till lägenheten.. Men det känns så rörigt, hela alltet. "Vad köpa först? Vad är viktigast?.. Och om jag köper DET nu.. Har jag då råd med DET sedan?" ... Ja, så jag tar mig inte riktigt FÖR.. Då jag inte orkar göra upp någon slags plan på vad jag ska köpa först. Och inte orkar RÄKNA på en massa summor i ekonomin!

Gick istället en långsam promenad i skinande sol, till hamnen..

Jag kände mig konstig, med mina blå-och vitmönstrade byxor och alla olika färger som jag hade på mig idag... Men inte för någon annan anledning än att det kändes som om några tjejer på en bänk, stirrade på mig när jag var påväg förbi dem, och sedan skrattade när jag precis gick förbi...

Men eftersom att jag inte kollade PÅ dem.. Så vet jag inte om det var så det var..

Vilket som. Jag var glad. Solen sken. Och jag kände mig lugn och tillfreds..

Satte mig vid forsen en stund.. Men tröttnade i princip lika snabbt som igår. Och fortsatte min väg mot hamnen.. 

Där satte jag mig och stirrade på vovvarna som lekte i hagen, samtidigt som jag dagdrömde, visionerade och fantiserade om hur det skulle vara om JAG hade hund.. Japp. Saknar det. Men jag känner mig inte redo. Känner mig feg och rädd.. Så det får vänta.

... Efter en stund, gick jag tillbaka till busstationen. Var egentligen inte bråttom hem. Men jag visste inte heller hur länge jag skulle orka vänta på bussen. Om jag inte tog någon av de bussar som går någorlunda tätt..

När jag kom till busstationen, så gick bussen.. Med mig på, såklart. Jag hann bokstavligt talat, precis med den! ... Men det konstiga, jobbiga är att det stod fel namn på bussen idag.. Men rätt nummer! Hur ska jag veta? ORDNING! Tack.

... Väl hemma. Ja, jag åt. Mycket. Resten av plättarna och en del smält glass.. Och underskatta INTE smält glass! Jag bara ÄLSKAR det! Supergott.

Sedan blev det direkt in på datorn, för fler avsnitt av Sims4... Vilket har varit vad HELA MIN DAG hemma, har bestått av! Ja, jag har BOKSTAVLIGT talat suttit här sedan jag kom hem vid halv fem! Förutom när jag åt plättarna och när jag "lagade mat".. Ja, jag köpte, min födelsedag till ära, färdigmat på påse. Bara att blanda med vatten och sedan koka.. Och varför DET är "lyxigt", är för att jag inte ÄTER mat härhemma.. Då jag inte riktigt har KOMMIT så långt ännu...

Och.. Så hörde 26åringen av sig igen.. Jag frös till is. Och kände bara "inte nu igen.."... Inte för att jag inte tycker om henne. Utan för att jag känner att det blir för mycket kontakt, helt enkelt. Jag orkar inte försöka forma ett svar och säga någonting som uppskattas av någon annan, gång på gång på gång, under loppet av ett par timmar.. Och allra helst inte två dagar i rad!

Det kräver såå mycket av mig. Och jag orkar bara inte känna det kravet.. Och hon är ju, som jag sa i förra inlägget, VÄLDIGT intensiv och har många känslor att förmedla.. Och jag känner bara att jag ÄR inte sådan.. Jag delar inte så mycket känslor. Och...

Ja, jag känner bara att jag har slut på svar, när man får så många "Jag älskar dig" och "tack för att du finns" ... Och "Det kommer att bli så bra det här.. Jag är så glad att du är tillbaka i mitt liv!" ... Jag älskar dig" "Jag saknar dig" .. Och "du betyder jättemycket för mig" ...

Ja, jag får slut på svar..

Men det är ju även det faktum att jag inte riktigt känner att jag kan slappna av, när jag VET att det snart kommer att komma ett mess. Att jag snart behöver ha någonting att säga... "för att inte såra eller verka otrevlig" ...

Och så att jag har lovat att börja umgås med henne.. Det blir bara så mycket på en gång nu. Och mitt liv känns jättestort.. Huvudet exploderar.. och mitt hjärta vet inte riktigt VAD det ska känna!

Jag älskar henne. Hon är ju min syster. Och allt kommer säkert att ordna sig till slut. Och det kanske blir lättare att hantera det hela med tiden... Men just nu... Nej.

Vi växte upp som "bästa systrar"(vet inte om alla brukade säga så?)... Men hon var inte samma person då.. Hon mådde, vad JAG kände, bättre då.. Var speedad som få. Och rätt så udda... Men... Annars helt normal :) ... Och så var jag ju van vid kontakt. Med sex lekande syskon omkring mig ;)

... Det ordnar sig nog. God natt med er <3

Tänkte att jag tittar in och bloggar. Innan jag fortsätter se på en massa avsnitt av ett Sims4 gameplay.. Har fastnat, och tror inte att jag orkar blogga innan jag går och lägger mig. Om jag inte sliter mig en stund...

Så nu ska jag förska minnas dagen..

... Men jag börjar med gårnatten... För att DEN var ett H*vete från jag vet inte VART!

Dagen igår kändes ju ändå rätt så okej.. Kanske till och med okej och inte bara "rätt så".. Men natten blev desto jobbigare..

Jag blev paranoid. Ångerfull... Orolig. Nervös... Och HELT klart LESS på att alltid känna att jag gör misstag! ... Och "jag gör det enkelt för mig. Inträffar en mardröm, så tar jag livet av mig..." ... Ja, DET bland mycket annat, hamnade på mina anteckningar på mobilen, under natten..

Jag var jätterädd..

Ja, men misstag.. Sådant händer ju.. Och trots ånger, kan jag inte göra det gjorda ogjort..

Vad det handlar om, håller jag för mig själv sålänge.. Då jag inte har lust att diskutera det mer(med mig själv), efter nattens långa diskussioner(fortfarande med mig själv)...

Klev upp vid tvåtiden och proppade på knäckemackor med smör och ost...

La mig igen... Och började sakta med säkert, lugna ner mig...

Men det var svårt att släppa... Och jag kan säga att jag somnade med samma tanke i huvudet, som jag vaknade med idag...

Eehhmmm...

Ja-a... Jag vaknade iallafall imorse... Rätt så tidigt... Eller rätt så sent.. Lite rörigt det där. Då jag tror jag vaknade flera gånger... Och även SOV lite oroligt under natten..

Klev upp.. Någon gång... Får räcka så... För att jag MINNS inte riktigt..

Minns inte heller vad jag gjorde imorse innan jag gick till bussen..

Men åt iallafall en apelsin... Som tog LÅNG tid att skala! Japp. Tjockt skal :P

... Och så borstade jag mina tänder. Rotade fram skinnjackan(som är för stor, för kort, och sitter inte alls bra PÅ... Och en ljusgrönblå sjal ur kartongen i sovrummet..

Tänkte bara testa.. ORKADE INTE EN DAG TILL med den där FULA vinterjackan som jag går omkring i! SAKNAR SÅÅ in snygga vinterjacka som fortfarande befinner sig någonstans hos Brorsan i H*vetets Stad :(

Tog på mig min snygga bruna lurvfleecejacka under.. Sjalen runt halsen... MYCKET lösare än vad jag brukar ha halsduken, såklart! Då det hade sett konstigt ut annars. Och sedan skinnjackan, som jag by the way fick av en medpatient när jag låg inne en gång, uppnäppt över det.. Då den ser konstig ut på mig, med blixlåset(heter det så) uppdraget..

Okej. Onödig info :P

... Så gick jag iallafall iväg till busen... ALLDELES för tidigt!

Lite småkallt... Men är man van vid tjock vinterjacka, och hårt virad stickad halsduk, så...

Väl inne i stan... Ja, jag skulle ju bara gå och handla godsaker till min födelsedag.. Eller rättare sagt. FÖR att det är min födelsedag idag ;D

Lite kallt på vägen dit.. Men då det ändå var rätt så varmt och jag hade en hel halvtimmes bussresa hem sedan, kunde jag inte låta bli att fundera över och försöka räkna ut hur jag skulle få hem glassen, utan att den smälte på vägen..

Men samtidigt tycker jag ju inte OM frusen(heter det så? Eller fryst?) glass, EGENTLIGEN. Utan jag äter den ju helst rinnande :P ... "Så vad skulle det spela för roll?" ... Ändock ältande oro, dock...

Köpte det jag skulle ha.. Och gick tillbaka till busstationen... NU var det VARMT! FEM grader och "stekande" sol ;D HÄRLIGT. Men inte särskilt gott för glassen.. Och inte heller för min hjärna, som gick på helvarv på GRUND av glassen :P

... Kom hem.. Såg att glassen var halvsmält. Men ingen big deal. Då den ändå skulle smälta över varma plättar ;P

Men bestämde mig ändå för att äta direkt. Trots att jag inte var hungrig. Då jag åtminstone ville SMAKA den, innan den blev välling :P

JÄTTEGOTT.

Men däremot förstår jag mig inte riktigt på mig själv..

Jag köpte för mycket idag... Som jag ALLTID gör.. Och fastän jag blir mätt eller känner att jag kanske inte BEHÖVER allt det goda idag.. Allt socker eller salt. Fett. Eller vad det nu kan vara.. Ja, alla GODSAKER.

Att jag inte är sugen. Eller lika gärna kan vänta tills imorgon..

Nej, jag är(blir) stressad, otålig. Och vill bara att ALLT tar slut på en gång. Så att jag slipper äta det igen.. TROTS att jag VET att jag får i mig samma mängd näring, vare sig jag äter allt på en och samma gång, eller sprider ut det på flera dagar..

Ja, jag vet inte..

Men jag har iallafall proppat en del idag. Varit lite småstressad.. Och har ÄNDÅ saker kvar att äta!

... Sedan jag kom hem, har jag iallafall gjort det vanliga på datorn. Dock inte kollat några Vloggsavsnitt. Men ska försöka hålla igång det ändå. För att vill inte tappa intresset för den här familjen..

Jag har som sagt ätit en massa godsaker, utan något direkt intresse. Bara för att bli AV med det..

Och jag har, i hopp om att klara av att börja köpa saker till lägenheten lite mer aktivt(efter inspiration från Sims 4. Japp :P), gjort iordning små lappar som jag lagt ut i lägenheten. Än sålänge bara i hallen, dock. Lappar med vad som ska köpas till varje plats.. De ligger nu på golvet. Men måste komma på något sätt att fästa dem. Då de kommer flyga omkring när man går eller öppnar och stänger dörrar...

Jag har sett på Sims 4, som sagt. LifeSimmer, heter hon på youtube.

Och så hörde 26åringen av sig för första gången på jag vet inte HUR länge. Hon trodde inte att jag ville ha kontakt med henne... Och jag trodde samma sak om henne :P

Nej, men det var länge sedan nu... Men i allra början på den här bloggen, skrev jag en del om min paranoijja och rädsla... Det hände hemska saker i familjen. Och jag vet inte om jag nämde det.. Men alla i familjen höll ihop och vi blev starkare tillsammans... Förutom 26åringen som drog sig undan. Inte kunde acceptera det hela. Och slöt kontaken.. Med alla, trodde jag.. Men ja.. Allt blev bara så dumt...

Vi messade en del fram och tillbaka... Och då hon är såå intensiv, så är det svårt att sluta messa, fastän man inte orkar "prata" mer.. Hon har såå mycket kärlek att ge. Och hon BEHÖVER verkligen någon som kan visa henne samma kärlek tillbaka. Någon att umgås med. Och någon som kan få henne att känna sig trygg. Och att fortsätta/börja kämpa framåt..

Och samma för mig. Egentligen. Men då HON mår så dåligt, och ibland(alltid) är så HIMLA intensiv och har känslorna både högt och lågt, kan ibland VÄLDIGT osociala, och känsliga jag, känna att det blir lite FÖR mycket..

Men jag lovade att vi skulle börja träffas. Känner att hon har HELT fel person att bo med. Och jag tror att det skulle göra oss båda gott, om vi åtminstone kunde träffas ett par timmar ett par gånger i veckan.. Hon har ju hundar också ;)

Dock fick jag ångest efter lite för intensiv kontakt. Trots att det bara var per mess. Men jag fick såå många kärleksförklaringar hela tiden. Och det var svårt att "lägga på".. Ja, avsluta för kvällen...

Och sedan kravet på kontakt, som jag nyss har skaffat mig.. Men det går nog bra :) Ett par timmar åt gången lär jag nog orka.. Och känner jag att jag gör skillnad för någon annan, så kanske det gör samma sak för mig ;)

Med det säger jag god natt. God natt med er <3

Vi var "bästa systrar" under hela uppväxten, by the way ;)

... Jag minns att jag hade en till hetsätarincident igår innan jag la mig.. Sådär så att jag kände mig spänd i magen, och långt innan jag var klar, ångrade det starkt... Men ÄNDÅ inte förmådde mig att sluta!

... Men jag tänker inte prata om det mer idag... För att det känns inte nödvändigt.. Nej, nu tänker jag istället försöka rabbla dagen... För att jag tänker inte sluta blogga på grund av ett dåligt minne... Bättre liten samanfattning än ingen alls :)

... Ja-a... Jag vaknade... någon gång inatt. Och klev upp och hämtade vatten... att dricka.. Somnade om, efter en stund... Och vaknade sedan någon gång mitt på dagen...

Jag låg kvar.. Länge. Länge... Och drog mig..

Bestämde mig rätt så direkt för att INTE åka iväg till stan idag.. Då min mobil behövde ladda längre än vad den skulle hinna.. Och så skulle jag ju ändå iväg imorgon.. Fyller ju år då.. Och tänkte köpa mig någonting gott att äta..

Har bestämt mig för att försöka föra in något extra gott vid speciella tillfällen. Och så EN dag i veckan! ... Får se hur det FUNKAR! ... Men det är ju bara VILJAN som styr.. Och jag har ju klarat det förut!

... Men då vet ju JAG också, att jag måste äta ordentligt och regelbundet. Så att jag inte går hungrig.. För att ANNARS kan jag säga att jag viker för VAD som helst! Och risken för hetsätning ökar!

... Men iallafall. Klev väl upp någon gång. La mobilen på laddning.. Och sedan så satte jag mig vid datorn... Började kolla godis online.. Då jag, på NÅGOT vis, tror att det kan hjälpa mig att hålla mig till att äta endast en dag i veckan! Vet inte HUR. Men det känns som att. Ifall jag BARA får köpa online, så orkar/bryr jag mig inte om att göra det lika ofta =)

Så, efter mycket om och men, slutade det med att jag köpte fyra uppsättningar godis, som sammanlagt kostade ungefär 35spänn i veckan med frakt.. Så. Ganska lagom.. Detta gör det enkelt(om jag nu lyckas hålla mig borta). Då jag VET att jag bara "får" köpa godis igen om en månad och inte tidigare!

... Jaja. Onödig info :P

Men annars har jag ätit idag.. Om ÄN jag har varit lite på svältspåret imorse, och trots min inre röst som säger att jag nu måste börja äta regelbundet och tillräckligt mycket för att må som bäst, är jag fortfarande lite inne på det.. Då jag känner brist på kontroll.. Känner mig inte kapabel till(om man nu kan säga så) att få till det med ätandet. Att laga mat. Handla inför matlagning... Ja, att få IHOP någonting alls! ... Men folk GÖR det ju.. Så hur svårt kan det vara?

... Känns bara så HIMLA stort.

Men nog om det. För att trots min knappa uppgivelse(säger man så?) idag... Och min brist på tro inför framtiden och mig själv, som har tyngt mig lite under dagen, så har idag varit en relativt positiv dag.. Känslorna inte så tunga.. Och jag har känt mig rätt så pepp inför att...

Ja, där tog det stopp.. Men vi kan väl säga att jag har sett ljuset lite längre fram i tunneln..

Ja, inte solljuset. För att så långt kan jag inte se, hur mycket jag än söker... Hur långt jag än sträcker mig... Men någon lampa lite längre in kanske ;)

... Förutom att äta lite knappt, har jag som sagt valt godis inför helgerna som kommer.. Jag har skrivit in de siffror i min budget, som jag har låtit hänga de senaste dagarna..

Och så har jag sett en hel del Vloggsavsnitt. Och läst bloggar.. Jag har kollat blocket... Då jag VERKLIGEN vill ha en kärlek i livet!

... Och när jag var som MEST uppgiven.. Seg i huvudet.. Och allmänt tung(men som sagt, en bra dag idag), funderade... FÖRSÖKTE jag fundera på hur jag skulle göra vardagen mer värdefull... Eller mindre värdelös :P

... Funderade på att kontakta Personligt Ombud och höra efter ifall hon har tid att hänga med mig till det där Aktivitetshuset(som inte heter så) någon dag.. Då jag VERKLIGEN behöver att det händer NÅGONTING! ... Men jag förmådde mig inte att göra det. Då jag ser samma sak uppspela sig framför mig, varje gång som jag TÄNKER på en aktivitet! ... Antingen för höga krav.. Eller krav ALLS! ... Men inte i det här fallet. För att det känns HELT frivilligt..

Men däremot att jag känner mig otrygg. Ställer mig och stirrar... Och hoppas på att INGEN ska ge mig uppmärksamhet! ... Vill inte göra någonting... Och så när Personligt Ombud går, går jag också...

Och då jag kände mig otrygg, går jag inte dit igen... Vågar mig ALLRA HELST inte dit ENSAM!

... Ja, DET är vad jag ser FRAMFÖR mig! ... Men på NÅGOT sätt, hoppas jag att det ska gå annorlunda till, en dag.. Men då måste jag ju våga FÖRSÖKA! ... FÖRSÖKA. FÖRSÖKA... FÖRSÖKA!

... Men det KOMMER =) Kanske bara ska gå dit och sitta. Sitta och stirra några gånger.. Så kommer resten med tiden :)

Jag menar. Jag har ju fått god kontakt med människor förut.. Men då har jag ju BOTT tillsammans med dem och TRÄFFAT den varje dag!

... Men det BETYDER by the way att jag KAN ;)

Nog om det.

... Det var nog min dag..

Nej, just det. Jag bäddade ner mig en stund vid fyra, också.. Halvsov väl i en timme..

Dagen har varit tråkig, betydelselös... Men bra.

God natt med er <3

... Jag vill inte vara rädd längre... Vill inte trippa på tå bredvid livet, rädd för att göra någonting alls, längre...

Ska jag vara rädd.. Stoppa upp mig själv och oroa mig för onödiga saker...

Ja. Jag vill leva, om jag ska leva. Jag vill njuta, om jag ska göra mig besväret... Annars vill jag hellre låta det vara helt..

Och samtidigt som jag säger det, kunde jag inte hålla med mindre... Jag missar någonting STORT om jag ger upp nu! Det KÄNNER jag. Med hela kroppen!

... Men det är ju som jag kände tidigare idag... Att jag blir frustrerad på mig själv. På tillvaron. När jag inte får må RIKTIGT DÅLIGT! .. Nej, det är inte som det låter... Visst. Det kan i vissa fall vara en TRYGGHET att må dåligt...

Men det jag menar, är att jag känner att jag står och stampar på precis samma ställe HELA TIDEN. Och det på grund av att jag inte LIDER särskilt AV det. Mer än att jag skulle vilja framåt. Att det HÄNDE någonting.. Att LIVET fick ett VÄRDE..

Men samtidigt. Om jag hade fått må sådär RIKTIGT dåligt mitti allt det här.. Verkligen fått känna SMÄRTAN och varit sådär djupt DEPRIMERAD eller något, så hade jag haft en ANLEDNING att kämpa mot vad jag ville uppnå.. Mina känslor hade ständigt PÅMINT mig om att jag MÅSTE göra en förändring.. Att jag har någonting RIKTIGT angeläget att uppnå..

Ja. Så i DET hänseendet känner jag att jag nästan BER om att få må RIKTIGT dåligt... Men också ibland för att det hade varit så mycket ENKLARE.. Jag hade kanske inte känt att jag varken VILLE eller BEHÖVDE kämpa(?)...

... Men by the way... Nu står jag här. Jag känner att jag kanske ändå TRIVS lite för bra... Är LITE för bekväm... Eller kanske tycker att det är ANINGEN för tungt, för att kämpa mig framåt ordentligt mot det som jag känner att jag vill uppnå... för att ge livet ett värde...

Ja, kanske RÖR jag mig... Men jag vet också MED mig att jag skulle kunnat uppnå mycket mer på mycket kortare tid, om jag hade kommit IHÅG att vilja det!

... Men. Dagen idag...

... Ja-a... Snart känns det som om det kanske är dags att SLUTA blogga ändå... För att mitt minne vill aldrig sammarbeta nuför tiden.. Och kanske är det för att jag har blivit lat.. och inte längre bryr mig om/orkar tänka tillbaka.. Leta i minnet.. Fundera..

Och det känns ju inte så JÄTTEVÄRT det att blogga om sin dag, om det inte blir en sammanfattning av "min dag"...

... Men envis som jag är, tänker jag inte avsluta här.. Rädd för att känna att jag har svikit mig själv, efteråt...

Idag..

Ja, jag vaknade ju iallafall imorse.. Vid halv elva eller elva någon gång.. Låg kvar ett tag... och fick sedan tiden att gå, på något sätt.. Åt väl lite frukost. Och sedan åkte jag in till stan.

Visste inte vad jag skulle GÖRA.. Men jag var SKYLDIG mig själv att åka iväg en vända nu. Då den senaste gången var i tisdags förra veckan!

... Trött på bussresan. Nästan så att jag somnade... Och när jag kom in, tog jag mig en promenad..

Jag satte mig på en bänk vid forsen.. Eller ja. Jag satte mig typ i knappt en minut. Sedan gick jag vidare, och satte mig lite längre bort. Fortfarande vid vattnet.. Då bänken var torrare där..

Satt en stund. Och bestämde mig sedan för att gå tillbaka till busstationen och vänta på bussen...

Åkte hem..

Och väl hemma, har jag ätit. Jag har sovit en vända, i sängen. Då jag var såå trött.. En timme ungefär.. RIKTIGT SKÖNT!

Och så har jag tittat på några fler avsnitt av Vloggen som jag följer...

Hmm. Ja, som sagt. Detta blir nog ett fattigt inlägg. Då jag inte känner att jag orkar minnas längre... Och så har jag nog tappat suget lite grann.. Det HÄNDER ju ingenting! Och nu måste jag nog till att göra NÅGONTING med mitt liv! Min vardag.. Annars kommer jag inte att orka..

"Önska att man var deprimerad".. Hmm.

Nej, men jag är nog bara frustrerad på det faktum att jag inte REAGERAR på hur mitt liv ser ut.. Utan bara ACCEPTERAR..

Jag menar. Jag VET ju hur livet ser ut. Och vad jag ÖNSKAR att förändrades.. Men jag skulle nog vilja ha en starkare reaktion.. Och inte bara "Jo, jag mår bra"... Och så fortsätter jag som vanligt...

God natt med er <3