Jag vet inte om jag har något speciellt att dela med mig av idag. Dagen har ju varit som alla andra dagar. En dag i mängden. Men samtidigt en dag som har tagit mig ett steg närmre mitt mål. Så NÅGONTING måste den ju vara värd!

Så det blir ett inlägg ändå :) Kanske inte så långt denna gången, då :P ...

... Hihi. Ja-a. Så långt blev det =P

Har detta verkligen VARIT en så händelselös dag? Jag vet ju saker som jag har gjort. Men just idag, känns det inte som om lusten att skriva om dem, finns. Då det känns som om det är alldeles för få av dem... Konstig känsla jag har inombords just nu...

Jag har iallafall städat idag. Jag gjorde en grovstädning av badrummet här uppe på övervåningen. Toalett, dusch, handfat, golv och väggar. Så nu är det fräscht därinne igen ;) Ja, eller VAR det tidigare idag iallafall :P NU vet man ju inte vad folk har besudlat toan med därinne :P

Vi har även lagat (om man nu kan kalla det så) varma mackor idag. Det blev inte lika gott som förra gången, men rätt så ätbart :)

Ja-a... Och så har jag suttit härinne på mitt rum. Undrar vart denna dagen tog vägen(?). Jag har typ inte GJORT någonting! Men ändå har dagen bara FLUGIT iväg!

Jag minns iockförsig jag blev väldigt uttråkad en stund tidigare idag. Då jag började proppa i mig pringleschips som jag egentligen inte ens ville ha. Men bara för att ha någonting att göra så :P Och så hände det igen nu på kvällen. Och jag som HATAR att äta för ätandets skull! Så illamående äckligt! Har ju köpt frukt-och nötblandning för den sakens skull... Och så väljer jag pringles! Koko =P ... Nej, godis, snacks och kakor. Bye-bye. Nu räcker det :) Finns ju jättegoda nyttigheter att frossa på ;) Om man nu behöver frossa av uttråkning, rastlöshet, oro eller annat.

Ja, men som sagt. Jag har suttit härinne och typ spelat Bejeweled. Läst bloggar. Varit inne på min bästaste bloggväns blogg och kollat lite. Kommenterat lite. Ja-a. Annars VET jag inte vad jag har haft för mig härinne idag!

Så varsågoda för detta meningslösa inlägg :P Men imorgon blir det nog bättre. För att då ska jag försöka ta mig in till det där "arbetet"/"aktiviteten" som jag har nämnt tidigare ;) Och så ska jag försöka besluta mig för ifall jag vill att personligt ombud följer med som stöd hos läkaren på Torsdag eller om jag går dit själv...

Ja, och sist men inte minst. Vi har sett på film idag, mamma, pappa och jag. Eller ja. Mamma halvsov ju som vanligt :P Men pappa och jag har iallafall tittat =P

Och så körde jag diskmaskinen. Och nu ska jag väl gå och lägga mig :) Måndag imorgon. Och snart är det Torsdag. Och innan jag vet ORDET av, har jag praktik och egen lägenhet ;)

God natt med er <3

Hmm. Okej, dagen idag...

Jag vaknade tidigt imorse. Ja, ungefär klockan... Hihi, jag minns inte :P Så vi går vidare. Jag låg iallafall kvar och drog mig lääänge. Hörde mamma och pappa påbörja frukosten, 19åringen prata från matrummet på nedervåningen. Jag hade om jag ville, chansen att hinna ner innan de gjorde kaffe, så att jag själv kunde få mig en kopp. Men humöret mitt, var inte det bästa. Och jag kände att det inte var någon större mening att kliva upp... För att, till vadå? ...

Jag minns inte hur jag mådde annars. Men jag tror att... Nej, jag vet inte. Lite deppig och orolig... Lite förberedande emotionellt inför en tråkig dag, kanske. VILLE så gärna åka bort idag. Hitta på någonting extra kul... Och att veta att det inte skulle bli av, då jag inte har någonstans att åka, någon aktivitet att utföra... Gjorde mig rädd för att få uppleva ännu en tråkig dag...

Men till saken nu, D. Det var ju inte det du skulle slösa bort ditt inlägg på idag.

Jag bestämde mig iallafall helt plötsligt, för att börja LE. Låta mina läppar träna lite gymnastik. För att, ler man, blir allt så mycket roligare. Och med tiden, kommer man även att börja känna sig mer nöjd och stolt. Att sätta hakan högt, att stretcha på kinderna, och kanske till och med att DANSA fram när man går... Ja, det höjde bevisligen mitt humör idag! =D Ja, jag kände mig faktiskt gladare, började se mer positivt på livet och för första gången på LÄNGE, började jag VILJA saker! Vilja saker som INTE bara har med praktik eller ett bättre LIV att göra! Jag började drömma om saker, planera och längta efter de saker som jag för länge SEDAN har lagt bakom mig och glömt bort! Mitt i denna kampen om ett bättre liv och mående. För att dessa småsaker är ju också viktiga att minnas =) Sina SMÅ drömmar som piffar upp vardagen. Drömmar ej svåra att uppnå.

Ja, idag var det bakning, matlagning och att experimentera med råvaror, som har rört sig i min skalle. Jag bara längtar SÅÅ, tills jag kan flytta till eget och börja utforska livets små glädjeämnen <3

Idag har inte varit en dag HELT utan ångest! Det vill jag inte påstå. Men ångesten har varit så LITEN och den har inte stört mitt humör ett DYFT ;) Jag har bara viftat bort den som en fluga, när den närmade sig med lätta smygande steg :)

Men jag har inte GJORT mycket idag. Tog en liten promenad i vårsolen och övade på mina leenden. Utforskade dess effekt. Funderade på att ta bussen till stan, men struntade i det, och tillät mig själv att ha en TRÅKIG dag idag. Så tar jag bussen imorgon istället. Jo, jag ska bli mer aktiv. Jag ska göra det BÄSTA av mitt liv, medans jag VÄNTAR på en praktik, en flytt... och ett eget liv ;) Och på måndag tänkte jag testa gå på det där "arbetet"/"aktiviteten" som är frivillig och man får komma och gå som man vill. Ja, det som personligt ombud pratade om. Tänkte se vad det är och se om det kan vara någonting för mig, bara medans praktikplatsen sakterligen närmar sig ;)

Annars har jag spelat Zudoku (eller hur det nu stavas). Jag har spelat "Bejeweled". Läst lite bloggar. Tagit farväl av min kära bloggkompis. Kollat djur på blocket. Ja-a. Och så har jag sett på tv en del. Bland annat någon "mastechef" (stavning), "En svensk Talkshow", "Äntligen hemma", och så något program med Babben.

Ja-a. Har jag inte glömt någonting, så var detta min dag :) God natt med er<3

Ångest, oro, inombordsligt obehag. Tjock i skallen, tung i kroppen... Kall.

Men nu tar vi en paus i allt det! För att nu är det dags för dagen... Hmm. Kvällens bloggning :)

De senaste dagarna, veckorna... Ja egentligen vet jag inte hur, vart eller när jag mår dåligt. Men det går nog mycket upp och ner. Likt "uppskjutet" eller "Katapulten" (eller vad den nu heter) på Gröna Lund. Ja, jag känner mig som en emotionell studsboll, och jag vet inte när jag är högt och när jag är lågt. Innan jag helt plötsligt flyttat på mig igen!

Men jag ska försöka att inte snacka så mycket jobbiga känslor. För att än sålänge tycker jag att jag har lyckats hålla en rätt så god min här på bloggen. Försökt stötta mig själv och peppa mig själv till att må bättre och tänka rätt. Och det vill jag fortsätta med, även under mina jobbigaste tider!

Hoppet kommer och hoppet går. Pressen och stressen likaså. Jag skrattar och ler. Pratar och skojar. Jag njuter av tillvaron och kämpar för ett liv som jag inte ens kan se. I hopp om att det kanske ändå FINNS något bättre, gömt någonstans.

Så i det stora hela, mår jag bra. Och DET är vad jag vill ta tillvara på! Mitt nya STARKA jag! För att så har det inte alltid varit. Men jag är GLAD att jag nu har tagit mitt förnuft tillfånga och ändå FÖRSÖKER se positivt på saker och göra någonting BRA av mitt liv!

Ja. Dagen idag. Ja, jag har mått så sunkigt i ett par dagar nu, att jag MINNS knappt vad jag har gjort idag! Jag har iallafall spenderat en STOR del av min dag på att spela "Bejeweled"... IGEN :P Det är bara det att när jag mår som sämst. Mår dåligt utan att veta varför. Utan att veta hur jag ska förändra det. När jag inte har lust med någonting. Inte orkar någonting. När jag behöver fundera. Ja, då sätter jag mig och spelar. För att det är lättsamt och jag behöver inte koncentrera mig på det jag gör.

Men jag har värvat det med lite soduku (stavning). Då jag kände att jag behövde fokusera på annat en stund. Och så har jag legat och lyssnat på musik. Frusit (eller heter det frysit?). Jag har gått på promenad. Sparkat en sten framför mig. Gått långsamt, långsamt. Utan energi. Känt mig sunkig... Konstig.

Och så har jag läst lite bloggar...

... Nu tog det stopp :P ... Jag har kollat hundar på blocket. Och så har jag fått hem en blankett som innebär att jag måste deklarera. Vilket jag aldrig har gjort förut. Jättejobbigt tycker jag. Men då jag tror att allt redan är rätt, ska det bara vara att skriva under den, typ...

Ja. Och så har jag ju kollat upp hur jag hittar till sjukhuset! Och så kan jag bara HOPPAS på att jag hamnar rätt på Torsdag! Jag har inte heller något emot ifall det skulle gå lite fortare för Torsdagen att komma! För att nu orkar jag inte tänka på det mer.

Jag funderar även på vad jag ska hitta på imorgon... Måste GÖRA någonting! Annars går jag in i väggen. Orkar inte en sådan här dag till...

Och så har jag sett lite på tv, och ätit en typ Magnum, nu på kvällen.

Ja, det var nog allt för idag. Nu avslutar vi med ett leende på läpparna, och en klar och ljus blick framåt =) Belöningen för denna kamp, är STOR! Och DET är vad jag har att se fram emot :D Trots att jag inte ännu kan se det ;) Kämpa, kämpa, kämpa =)

God natt med er <3 (Blir kanske lite väl negativt ändå. Ursäkta det :) Bara en period, tror jag =))

Jag sitter här och spelar "Bejeweled" på datorn. Har precis slagit mitt rekord... Ja, "Bejeweled" och tv:n har varit i princip det enda jag har haft ro till idag efter mötet med persomligt ombud. Har inte ens känt för att BLOGGA(!). Vilket jag annars aldrig har haft problem med.

Nej men jag känner mig bara tjock i huvudet. Jag har en orolig känsla inombords, och det känns som om min hjärna hela tiden gräver efter något... Gräver efter svar, omöjliga att hitta. Och det ÄR kanske inte så konstigt, egentligen. För att det ÄR psykiskt jobbigt för mig att ha kontakt med psykiatrin. Jag VET redan hur jag mår av det... Och jag VET att mitt sinne fungerar bättre om det bara får sköta sig själv. Det är tidigare bevisat...

Och TROTS att jag VET att jag bara ska dit en enda gång för att få en arbetsbedömning, känns det rätt så jobbigt. Osäkert och oroligt. Någonting som jag helst skulle slippa. Och eftersom att jag klarar mig såpass bra själv, med den här bloggen och min käraste bloggvän T som stöd, så BEHÖVER jag ju egentligen inte gå dit på Torsdag, HELLER. Men jag känner ändå att det bästa är att bara få det överstökat. Jag behöver ju min arbetsbedömning. Kanske kan läkaren ge mig en friskbedömning eller liknande, så att jag kan gå vidare och lämna allt bakom mig förgott sedan...

Så jag behöver bara stå ut nu. Stå ut tills på Torsdag och ta mig igenom det mötet. Hoppas på att han inte tjafsar för mycket med mig och att jag har bra svar på alla hans frågor... Sedan börjar jag praktisera och jobba mot ett bättre liv. Snart kommer lägenheten och jag kan flytta och skaffa mig mitt egna liv på nytt. Ja, jag får se det positivt. Jag är påväg nu... och saker kommer BARA att bli bättre, desto mer kamp jag utstår ;)

Ja, dagen idag, då.

Den har inte varit helt förj*vlig :) Jag klev upp när jag vaknade vid halv tio. Åt frukost tillsammans med mamma och pappa. Och började sedan städa allrummet på övervåningen och även mitt eget rum. Ville ju inte släppa in personligt ombud till VAD som helst! :P Skönt att få städat. Och sedan tog jag en kort och lugn promenad. Kom på mig själv med att gå för långsamt, då hon kunde komma när som helst. Skyndade tillbaka hem och hann precis stänga dörren bakom mig, och där kommer hon inkörandes på gårdsplan.

Ja. Vi ringer mottagningen några gånger. Pratar lite mellan försöken... Och får sedan tag på en sekreterare. Får höra att de redan har skickat ut en tid till mig, på psykiatrin. Ska få prata med en överläkare på Torsdag nästa vecka. Snabbt jobbat och det kändes skönt att jag nu officiellt kommit ett steg närmre mitt mål.

Efter att personligt ombud gått... Ja, eller åkt. Så åt jag lite lunch. En mackhalva kvar från frukosten. Sedan gick jag på en liten promenad till. Solen sken ju! Men även den, en väldigt kort promenad. Ingen mysfaktor alls. Inga härliga känslor. Saknade dock min lilla stora vovve... som jag inte längre har hos mig. Ville såå gärna ha honom med mig på promenaden, som sällskap! Härliga vovve <3

Ja-a... Annars har jag läst lite bloggar. Jag har kollat blocket. Lyssnat på lite musik... Ja, och så har jag först in lite besökarsiffror i sina diagram. Eller typ. Jag har gjort steget som kommer före det :) Har iallafall kommit på ett sätt som går såå mycket fortare nu! Frågan är bara ifall man verkligen orkar med ens DÅ, när siffrorna börjar öka på bloggen!

Annars så vet jag inte... Har typ bara suttit. Funderat och föreställt mig... Men säkert en bättre dag imorgon! Måtte denna veckan gå fort.

God natt med er <3 Nu blir det sängen.

Hmmmm...

Hur ska jag lägga upp det här inlägget? Börjar med det lite mindre positiva kanske(?). Så att vi avslutar bra med ett leende på läpparna :D För att ett leende har jag allt haft! =D

Just nu känner jag mig dock pressad. Jag tror att jag har lite prestationsångest... Men det är nog mest av beslutsångest... Det är nog bara att inse det, att ångesten. Pressen och alla jobbigt oroliga känslor KOMMER att komma. De KOMMER att besöka mig lite då och då. Det är liksom ingenting som jag kan göra så mycket åt. Det enda jag kan göra är att acceptera det och samtidigt försöka intala mig själv att det inte ÄR hela världen ifall allt inte blir perfekt! Ifall jag inte tar beslut som är så bra de bara KAN bli. Om jag inte har klart i huvudet PRECIS hur jag vill ha någonting! "Det ÄR inte hela världen, kära D.", "Slappna nu av och ta saker som de kommer. Acceptera osäkerheten och ångesten, och gå sedan vidare"... Och visst. Det är ju enkelt att SÄGA... Enkelt att TÄNKA. Men LÅNGT ifrån lika enkelt att KÄNNA.

Och det jobbigaste är ju att besluten som jag pratar om... Ja iallafall det som jag har känt ångest och oro för, osäkerhet, är någonting såå himla onödigt! Och så ÄR det ju oftast. Jag hakar upp mig på det MINSTA. Saker som inte KAN vara perfekta. Beslut som inte KAN vara RÄTT, då jag faktiskt själv väljer PRECIS hur de ska vara och se ut! Men det hjälper liksom inte. Det ÄR bara sådan jag är! Jag vill att allt blir PRECIS som det till en början var tänkt... Och om det då blir som det blev idag, att jag blir osäker på vad jag hade tänkt... Ja, då knyter det sig i skallen på mig, och vilket håll jag än sätter mig åt, blir fel...

Oj, ja. Färdiggnällt. Det blev ett LÅNGT gnällande, det där =P Men då ska jag vara desto gladare nu =) Nu sätter jag på mig mina leende läppar =)

Dagen idag är rätt suddig. Ja, iallafall innan jag gjorde den sak som VERKLIGEN gjorde mig STOLT! Så jag tror att vi hoppar direkt till den saken :) Egentligen vet jag inte om det ÄR så himla mycket att vara stolt över, och den största stoltheten la sig efter bara en liten stund. Men SOM jag var stolt alltså! Jag kände mig såå NÖJD och duktig. Så envis och stark. Det kändes som om jag tagit klivet uppför ett trappsteg ALLDELES för högt för mig att klara av. OCH jag KLARADE det! 

Det kändes bara som att. "Klarar jag detta, klarar jag allt!". Eftersom att jag kände hur fysiskt jobbigt det var, men ÄNDÅ kämpade på för att nå mitt mål. Jag tog i som sjuttsingen HELA vägen fram! Och TROTS viljan att stanna FLERA gånger, var jag FAST besluten att nå mitt eget uppsatta mål! Det slutade med att jag svor och skrek på denna LÅNGA väg, till slutet. Mellan de hastiga andningarna och med hjärtat ljudligt pumpandes, tjatade jag på vägen att den bara MÅSTE ta slut nu. Och till slut, lyssnade den! Och mitt leende blev skinande stort...

Ja, jag tog en PowerWalk. Jag låg hela natten och funderade på vad jag skulle hitta på idag för att undvika ännu en gårdag... Kunde inte komma på någonting. Jag kan liksom inte komma mig FÖR att göra någonting alls. Jag får inte ro i sinnet till att hitta på någon aktivitet... Eller ALLRA helst inte utföra den!

Men funderingarna fortsatte idag. Jag VILLE verkligen göra NÅGONTING med denna dag! Så jag tog på mig kämparglöden och började gå så fort jag bara kunde! Jag skulle gå så fort jag kunde en bit, och sedan skulle jag gå i lugnt tempo tillbaka. Det tog väl ungefär en halvtimme PowerWalk och kanske 45 minuter tillbaka. Helt okej promenad ;) Och jag mådde såå bra av det!

Detta visade ju bara mig att jag klarar av ALLT jag vill, bara jag är VILJESTARK! För att jag ÄR envis. Har jag alltid varit. Men jag har nog bara inte orken att försöka med någonting som jag inte tror att jag kommer att klara av. Men jag är starkare än vad jag tror ;) Det är SÅDÄR jag vill springa livets Marathon :D Med en isfast blick framåt och en gröthet kämparglöd ända tills jag nått mitt mål. För att jag KAN =)

Ja. Dagen idag då. Innan inlägget drar iväg för mig :P

Jag har tagit en härlig dusch, efter denna varma kamp. Jag har kollat blocket efter hundar. Sökt en lägenhet (vet inte om jag ljuger). Läst lite bloggar. Hittat en eller ett par nya bloggar att ge en chans. Kommenterat lite inlägg... Ja-a. och så har jag suttit och räknat ut hur länge det är kvar tills jag får en lägenhet. Men det kan man ju aldrig veta säkert :) Och nu till kvällen satt jag nere i tv:soffan och gluttade lite på tv:n.

Kanske var det. Så god natt med er <3 Ska försöka glädjas åt mina framteg och annat som jag har. Istället för att haka upp mig på småsaker, nu ;)

Äsch... Vi tar och låtsas igen va :P

Ja dagen är jättetråkig, jättelång och alldeles jättehändelselös =P Så jag orkar inte vänta på att dagen ska ta slut innan det blir dags att blogga. Jag menar. Dagen tycks ju aldrig ta slut. Så vi låtsas helt enkelt att klockan är över halv nio ;)

Ja, som sagt... Dagen idag har varit såå tråkig. Jag har typ bara säckat, och har nu börjat undra om inte mitt liv nu börjar ta tråkighetspriset. Japp. Guldmedalj var det här :P Men det är iallafall NÅGONTING =D

Nej, men fastän jag VET att jag själv med värsta enkelheten, skulle kunna förändra min situation till det bättre. Tillåta mig själv att känna mig gladare, lyckligare, viktigare och mer hälsosam. Att jag bara med en fingerknäppning, skulle kunna ge mitt liv mer av just "liv". Bara genom att hitta på någonting roligt om dagarna. Någonting som BETYDER någonting för mig...

Ja, även om jag VET att jag KAN det och att det är just MIN uppgift, så känns det som om jag sitter fast med fötterna i stelnad betong. Det vill säga. Det blir med ens OMÖJLIGT att ta sig loss utan de verktyg som jag inte tycks ha. Och samtidigt som jag ser mig själv som en tecknad figur, kämpa för glatta livet för att ta mig framåt, så vet jag MED mig att jag egentligen inte alls kämpar så hårt. Inte på just den fronten att ge min vardag en värdighet iallafall. Nej, för att jag är för hårt fastkilad i betongen för att ens orka försöka. Då jag inte vet hur... Hur tar man sig loss ur denna vardagens fälla?

Ja. Så idag har mest, som de flesta andra dagar, bestått utav att vänta. Jag väntar ihärdigt på att nå en praktikplats. Ja, en praktikplats och ett boende. Att äntligen få känna mig vuxen, självständig och ansvarsfull. Att få känna att jag KLARAR dessa saker som hör det vuxna livet till! Lita på mig själv... Vinna andras tillit. Ja-a... Jag är redo att kliva in i det vuxna livet. Ge livet ett värde. En mening... Och bli lycklig...

Men jag väntar. Väntar, väntar och väntar. Mycket tanke, men nästan ingen verkstad. Men visst kommer jag framåt alltid ;) Önskar bara att jag orkade springa så mycket fortare än vad jag gör nu...

Ja. Min dag idag. Vad har jag gjort denna dag av ingenting?

Jag klev upp klockan halv tio imorse, efter en natt som alla andra. En natt svårt att somna...

... Ja, jag kom på varför jag vaknade klockan halv två igår, förresten! Jag hade ju bara sovit fyra timmar natten innan. Då jag klev upp klockan sju för att ta bussen till ett möte på morgonen. En lättnad att ha luskat ut det :P

Ja. Men annars. Jag har suttit vid datorn. Kollat blocket efter hundar, MÅNGA gånger. Och då menar jag MÅNGA! Gud vad jag har tjatat ut blocket! Ja, jag antar att suget och längtan blir extra stor när man sitter hemma och har tråkigt :) Längtar, längtar, längtar.

Jag har skrivit en lista över min framtid. Ja, ungefär hur jag önskar att den skulle se ut. Jag har läst lite bloggar... Och fotat min kära växt. Lekt lite med fotoredigerarprogrammet och blivit positivt överraskad, nu när jag äntligen vågade testa att utmana fotonas gränser lite grann. Jag som ALLTID vill ha alla foton så verklighetstrogna det bara går! Nej, men det var kul.

Jag har även tagit mod till mig och planterat om min nyfödda vattenmelonplanta i en stor kruka. Nu är det bara att HOPPAS att den inte går och dör i sitt nya hem! Det vore tråkigt, då jag lyckats så bra hittills!

Ja-a... Annars då? Jag tog en promenad, i hopp om att liva upp dagen lite grann. Men det gick inget vidare. Det var kallare än vad jag trodde och jag ville bara raska på, så att jag kom hem någon gång. En kortispromenad... Och sedan... Tråkigheten fortsätter :P Men som sagt var. Jag ska inte klaga. Det är ju JAG och bara JAG som kontrollerar hur min dag ser ut! Hur mitt liv levs.

Ja-a... Det var nog det. Minns inte om det hänt någonting mer. Jag har ju bara suttit på min ända och väntat på onsdagen...

Så god natt med er <3

Jahapp. Vill börja med att säga hur mycket jag verkligen UPPSKATTAR att bli sedd. Att få känna mig viktig och värdefull... Att få känna att jag har något att ge. Att dela med mig av, som kan få människor att reagera. Och ni får mig att känna just så. Ni som tittar in och kommenterar. Ni som återkommer då och då. Ni får mig verkligen att känna att jag har något värdefullt... något meningsfullt att ge. Och det är viktigt för varenda människa! Så tack för det, kära läsare <3 Ni är inte många. Men ni finns ;) Och det räcker för mig. Hellre ett par trogna än flera "ströare" =P

Ja. Nu vill jag fortsätta med att säga...

Imorgon är det Måndag, och den välkomnar vi med ett leende på läpparna =) Eller iallafall jag! För att ju fler måndagar som kommer och går... Ju fler VARDAGAR som kommer och går(!), desto närmre mina drömmar, kommer jag ;) Eftersom att jag är "beroende" av att kunna få tag i folk... Folk som bara jobbar på vardagar, typ. Så på helgerna kan man inte ta många konkreta steg för att uppnå någonting alls. På varken praktik-eller boendefronten. Inte heller med vården eller någon annan myndighet... Så helgen välkomnas INTE lika starkt hos mig =P "Men välkommen Måndag!" =D

Idag har jag inte gjort mycket. Faktiskt ingenting nämnvärt som jag kan komma på.

Jag vaknade imorse... "Imorse" hihi :P Nej, men klockan var halv två på eftermiddagen när jag vaknade. Jag blev lite chockad. Fick lov att tänka efter. Fundera... Fråga mig själv... "Vad gjorde jag igår kväll? När somnade jag?"... Men jag kan inte minnas. Hade jag en hemsk natt igår(?). En natt då jag inte kunde somna(?). Men nej. Jag tror faktiskt inte det. Och då kan man ju undra vad som gjorde att jag sov som en stock fram tills HALV TVÅ! Jag har liksom inte vaknat så sent på flera veckor! Säkert åtminstone två MÅNADER!

Men men. Så var det iallafall. Låg kvar en stund. Ca en halvtimme, och drog mig. Kändes inte särskilt lockande att kliva upp när klockan hade blivit så mycket. Ville inte äta "frukost" när det snart var dags för middag... Och så vidare...

Men jag klev upp, duschade, åt lite youghurt och musly (stavning)... och sedan gick jag och satte mig vid datorn. Åt lite godis kvar från igår... Men då jag helt plötsligt börjat tänka på mitt ätande igen, och bara känner för att äta så lite som möjligt, ska jag nu sluta med godis. Hellre DET än maten! För att, svälta mig själv, ska jag INTE börja med igen! ;) Det vore bara korkat från min sida :P

Jag satt iallafall och tråkade. Åt godis efter godis, och funderade över min vardag. Hur lite jag gör, och vad jag önskar att händer här närmast. Spelade lite "Bejeweled" på datorn. Och... Ja-a...

Sedan har jag kollat blocket ett par gånger. Läst lite bloggar... Och skickat iväg ett mail till personligt ombud, om vart hon ska åka för att komma till mig. Hon kommer ju hit på onsdag. Då vi ska ringa psykiatrin för att se vart jag ska få min arbetsbedömning ifrån. Vårdcentralen eller dem. Så det ser vi fram emot :)

Annars så har jag typ bara suttit. Vi såg på en film nu på kvällen. Minns inte vad den hette, men det var en gangster-film.

Och nu vet jag inte vad jag ska göra. Då jag inte vågar lägga mig för tidigt, när jag kom upp den tiden jag gjorde idag...

Men jag säger godnatt. God natt med er <3

Ja-aw... Då är det dags för ett inlägg igen då. Känns inte som om det kommer att bli så långt idag. Då det inte hänt något nämnvärt. Och jag typ varken känt eller tänkt...

Men.

Idag har jag insett hur mycket det egentligen betyder för mig att skriva varje dag. Minst en gång om dagen. Det är helt otroligt hur värt det, det är att kunna gå tillbaka till gamla minnen och "återuppleva", reflektera och minnas. Såå värt att kunna se vart man en gång varit och vart man nu har tagit sig...

Idag har jag nämligen... Jag vet inte varför. Men jag fick bara lust att börja läsa bland mina gamla inlägg på datorn, från 2011. Så jag läste sida efter sida. A4 efter A4. Såå mycket text, och tiden bara FLÖG iväg! Jag tror säkert att jag satt i över två... Ja, säkert ÄNNU mer! Timmar. Och bara läste och läste och läste. Det som verkligen slog mig, är hur mycket jag egentligen hade GLÖMT av vad som tidigare hänt mig. Vad jag tidigare känt och hur jag tidigare mått. Jag hade helt glömt bort många av de saker som jag idag så utförligt kunde läsa om. Första gången jag "självskadade" mig själv. När första tanken på att svälta mig själv till döds, kom upp. Min första tvångsinläggning på sjukhus. Hur mycket ångest jag hade. Och hur rädd jag kände mig på denna främmande plats...

Jag läste även om mina och Xsambons problem. Vad jag just då kände för honom och hur VÄL jag försökte flytta därifrån gång på gång. Läste om min första reaktion och erfarenhet av sondmatning... 

Ja mycket gammalt kom upp. Men jag kan nästan bara se positivt på det. För att det blir som ristat i sten, hur långt jag har tagit mig sedan dess. Och att veta att det blev tillochmed VÄRRE efter den tiden... Den tiden jag hann läsa om idag... gör ju att jag känner mig ÄNNU starkare nu!

Ja, runt 80 sidor hann jag läsa idag. Sedan orkade jag inte mer. Då jag har typ sex A4 anteckningsblock med text också, INNAN det åter hamnar på dator, i över 500 sidor till! Ja, jag har allt skrivit må ni tro! MASSOR! Både för hand och på dator. Hade som tanke att skriva över allt till datorn, men det orkas inte med. Började... Men nej tack. Det hoppar vi ;)

Ja, det var typ min dag. Jag har bara suttit och läst. Ja, och så har jag gjort iordning ett par av dessa texter till bloggen. Den om när jag sondades för första gången, och en om min första självskada. Och det tog ju sin tid. Men väntar med att lägga ut dessa. Då jag vill vara helt säker först.

Men viktigt viktigt. Jag är såå glad att jag nu skriver varje dag. För att trots jobbig historia, är jag JÄTTEglad att kunna kolla tillbaka! Det är GULD värt ;)

Annars har jag kollat hundar på blocket. Jag har sökt en lägenhet (om inte det var igår). Och så har jag läst lite bloggar, och fotat min lilla bebisväxt. Fick lite beslutsångest om dessa texter. Blev mycket funderingar...

Ja-a... Och så såg jag på film "polisen som vägrade ge upp", tror jag att den hette. Polisen-serien är såå sevärd. Rekommenderar den starkt. Om man tycker om svenska filmer och inte har något problem med lite sämre kvalitet. Gammal film, ni vet :)

Ja-a. Det var nog det. Måste bara säga. Lite roligt. Ni vet de här chokladtopparna med typ någon vit sörja i. Det är typ en vit sörja med ett chokladöverdrag som är formade som toppar. Ja men iallafall. När jag var liten tyckte jag alltid att dessa smakade blöt hund. När jag säger det, får de flesta ett leende på läpparna. De kan inte förstå vart jag har fått det ifrån :P Men jag har iallafall alltid kallat dessa "bakelser" för just "Blöt Hund". "Jaså ni har köpt blöt hund" :P Och det roliga är att nu har hela familjen börjat nämna dessa vid just "blöt hund" när de pratar om dem =P Och gäster som får höra det, börjar alltid skratta =D Ja, det är lite kul =P

God natt med er <3 ... Jo, det blev rätt så långt det här, ändå :)