Hmmm..

 

Klev upp igår natt vid ungefär två, igen.. Satte mig vid köksbordet och bara stirrade. Kunde inte sova..

Och så medans jag SATT där, kom jag på ÄNNU en sak som fick mig att börja gråta..

Men jag tänker inte gå in på det mer NU.

 

Vaknade imorse. Alldeles kallsvettig.. Ja, jag vet inte vad det är just nu.. Orolig sömn.. Och vaknar nästan ALLTID äcklig.. Tappar saker hela tiden.. Ja, jag känner mig klumpig.. Men hjärnan kaske bara har ställt in sig på det nu, för att det har hänt för mycket/ofta på senaste..?

 

Klev upp.. Minns inte när. Men satte mig i köket och gjorde mig en kopp te.. Lyssnade på musik på youtube.. Och fick sedan för mig, efter att ha sett en reklam på en ny film, att jag skulle beställa hem den där tv:n.. STRUNTAR i hur lite jag kan.. Hur osäker jag känner mig på den fronten.. Och bara kör.. Den tv:n kan ju inte vara sämre än Xsambons och min TJOCKTV som vi levde med alla våra fyra år tillsammans!

 

Ja-a.. Kollade runt lite på internet först.. Det vanliga. Blocket. Mailen... Bloggar... Ja, men allt det där.. Och sedan gick jag in till den tv:n som jag för ett tag sedan, sparade bland mina "bokmärken" ..

Och efter lite osäkerhet och(knappa) försök till att kolla om det fanns någon bättre, beställde jag hem den. Betalade den.. Och nu är det bara att vänta!

 

... Sedan minns jag inte så mycket vad jag gjorde.. Jag lyssnade iallafall på musik på datorn. Genom högtalarna den här gången.. Har alltid hörlurar annars.. Men trots att det är obehagligt att känna att man(jag) gör ljud ifrån sig(mig) och har så tunna väggar.. Eller kanske tak/golv.. Så måste jag lära mig att våga.. För att när tv:n kommer, måste jag ju känna att jag kan titta med ljud om jag vill :)

 

Jag har sprungit omkring i lägenheten.. Skrivit på WhiteBoardTavlan. Och bokat in mig att åka till 26åringen på tisdag nästa vecka..

 

... Jag har suttit vid datorn. Suttit vid datorn... Suttit vid datorn.. Vad jag har GJORT vid datorn, har jag dock glömt! ... Men måste ha VARIT en del.. Då jag har suttit här hela dagen!

 

... Skrev mail till mamma.. Svarade på det hon skickade till mig igår..

Boendestöd har ringt.. Vilket jag egentligen inte orkar säga så mycket OM. Men inlägget innan, beskriver det iallafall lite kort.

.. De ringde. Jag svarade.. Och efteråt kom tvivlet direkt.. Känner inte riktigt att jag BEHÖVER dem längre.. Eller ja. Kanske till VISSA saker.. Men känns ändå som om... Ja, på något sätt kommer jag att...

Äsch. Jag vet inte hur jag ska förklara.. Eller så vill jag helt enkelt inte att ni vet hur jag känner och tänker angående det, just nu...

 

... Men det känns ändå som om "tanten" kommer att komma hit imorgon.. Vi pratar lite... Och min ångest och självklara bild i huvudet om att detta inte kommer att funka och att det är HELT onödigt, kommer att göra att jag inte vill att de kommer hit igen.. Samtidigt som jag kommer att må väldigt DÅLIGT, för att jag då står på samma ruta som innan! ...

 

... Men hon får komma imorgon. Känns det som om det är överdrivet eller onödigt, så får jag helt enkelt lösa det hela på egen hand.. För att "är det "onödigt", så borde jag väl klara det själv? ... Annars är det väl "nödvändigt?"

 

... Resten av dagen.. Ja-a.. Lite te.. Lite mat...

... Och en HELT klart MYCKET lugnare dag inombords än igår!

 

.. Jo. Jag har diskat också! KAN bara inte släppa in folk när det ligger disk i diskhon! Eller jag HAR gjort det.. Och det har varit en ren soptipp(bokstavligt talat) i min och Xsambons lägenhet när vi bodde tillsammans.. Och då kom folk in till oss.. Men det var ju å andra sidan akut. Och jag kunde inte bry mig mindre om vad andra tyckte!

 

.. Nu på kvällen, har jag sett på en serie på webben..

Och ska väl antingen ta en kopp te och sedan gå och lägga mig.. Eller ta en kopp te och sedan sätta mig här igen. Då jag skulle behöva DUSCHA innan hon kommer! .. Och går jag och lägger mig, vet jag inte om jag orkar upp och göra det innan elva imorgon!

 

... God natt med er <3

 

 

... Jag tror att jag ska gå och lägga mig nu.. Innan jag sliter håret av mig...

 

Jag orkar INTE.. Ingenting kan vara enkelt eller iallafall ge mig en YNKA LITEN medvind att kämpa i..

Skruvar som sitter får hårt... Fastlimmade kanske.. Flagnar(flagar?) bara när man försöker mejsla bort den..

Telefonnummer som bli fel... Flera gånger i rad.. Misstag som blir gjorda.. Efterkloka tankar.. Ångest på det... Och hela jävla skiten, som man trodde att skulle bli såå kul, känns nu mer som en mardröm med lite förkärlek i..

... Och för att inte TALA om all osäkerhet och beslutsångest!

 

Nej. Det blev inte kul.. Jag TRODDE att det skulle bli det.. Men jag, precis som de flesta andra, är inget fan av att jobba i motvind och att hela tiden bli fälld av en det ena, en det andra...

 

Härom natten, när jag låg vaken.. Så önskade jag bara att jag hade flyttat in i en redan möblerad lägenhet... För att... Ja, jag ÄLSKAR att hålla på. Att bolla idéer med mig själv och att göra snyggt omkring mig. Då jag har så lätt för att se en inre bild framför mina ögon...

Men mitt huvud är ärligt talat så fullt av precis ALLT och ingenting, att jag inte orkar BRY mig! ...

 

Ja, jag lever i en mardröm. En mardröm som jag inte vill ta mig ur. Eftersom att det samtidigt är ett stort intresse..

... Men jag önskar.. Jag ÖNSKAR det inte var det.. För att min hjärna behöver vila BIGTIME... Men det tillåts inte. Då den inte kan släppa inredningen... Alla vakna timmar av dygnet, tänker jag inredning.. Springer omkring som en yr höna och försöker komma fram till vad jag ska göra härnäst.. Ältar och stirrar... Oroar mig... Och blir helt plötsligt osäker. Efterklok.

... Ingenting blir någonsin bra... Och även om det BLIR det, så kan jag inte riktigt acceptera och släppa taget för ett tag..

Inredning. Inredning.. Och inredning. "Men", "kanske" och "om"...

 

... Men jag vill inte gnälla. Inte egentligen..

Men då jag är så nära bristningsgränsen i det mesta i mitt liv. Inklussive bloggen. Då orken är slut.. Så bryr jag mig inte om vad jag inte vill.. Jag skriver vad som faller mig in. Och de som inte vill läsa en massa överflödigt gnäll, får väl backa..

 

Men jag ska rabbla dagen idag också. Så kommer det nog mer gnäll på vägen.

 

Natten var jobbig. Japp. Kunde inte sova. Ont i huvudet. Jättetrött. Bränner i ögonen... Men nej. Bara vred och vände mig... Kunde inte blunda. Inte koppla av..

Så jag klev upp.. Klockan var två.. Gjorde mig en kopp te.. Och satt och funderade lite.. Minns dock inte vilket rum det gällde den här gången. Men inredning var det iallafall.

 

Gick och la mig igen vid tre. Eller strax därinnan. Och låg vaken med samma bekymmer och problem att sova, som innan..

... Men somnade ändock till slut..

 

Vet inte när... Men jag klev iallafall upp.. Fick för mig att hänga upp gardinstängerna här i vardagsrummet. Trots att jag inte har några gardiner än.. Bara för att testa..

Ja, och just nu, är ju varenda motgång, en förödande motgång för mig..  Jag tror att hoppet tynar och tålamodet tar slut efter ett tag.. Helt enkelt.

 

Men ja-a... Först så var tre av gardinstängerna för korta.. TROTS min noga mätning och tejpning av stängerna för några veckor sedan! ... Så. Det var bara att göra om..

... Och så stötte jag på ett problem när jag skulle... Ja, dessa dubbla gardinstångfästen som finns till de svarta, runda stängerna i metall.. Där sticker man ju igenom den ena av stängerna genom ett par hål...

Och problemet HÄR, var att stången var för lång, även när jag hade gjort den som kortast, för att kunna träs igenom hålet. Då väggen intill, var för nära... Ja,  kanske förstår ni. Kanske inte.. Men JAG förstår :)

 

... Jag satte mig på golvet.. "Nej, nu räcker det.. Jag ger upp. Det spelar ingen roll" ... Ja, det kändes faktiskt som om allt bara fick vara nu. Och jag var inte särskilt ledsen över det heller.. Jag önskar ju ÄNDÅ att jag inte brydde mig!

 

... Men jag kunde inte släppa det ändå. Stirrade på stången. Stirrade på fästena och väggen...

...Och kom på ett sätt att lösa det på!

Så. Då var DET problemet löst. Jag hindrade mig själv från att falla.. Denna gången.

 

Ja-a...

Jag minns inte riktigt vad jag gjorde sedan.. Sprang omkring som en yr höna och stirrade på vad jag hittills gjort, antar jag...

För att när klockan blev närmare ett, klädde jag rent impulsivt, på mig ytterkläderna och gick iväg till bussen... "Jag skulle INTE orka vara hemma idag!" ... Visst. Tankarna och ångesten. Osäkerheten och hela skiten... finns ju fortfarande när man är hemifrån... Men den är såå mycket lugnare! .. Och inte alls lika "nära" ...

 

Väl i stan... Ja, egentligen hade jag bara tänkt sätta mig på busstationen och vänta. För att sedan ta nästa buss hem igen. Då jag inte hade ork/lust med någonting annat..

Men jag fick ändå för mig att jag skulle kolla efter de kökslampor som jag ville ha... Och jag hoppades på ClasOlssons. Då jag kände mig rätt så trygg med den butiken...

 

Men jag hittade ingenting intressant där... Dock så hittade jag dricksglas och jag kände att det var dags att köpa det nu. Då jag bara har(hade) koppar hemma..

 

... Efter det, bestämde jag mig för att gå tillbaka till busstationen.. Jag var trött och ville åka hem igen...

Men råkade i förbifarten, se en lampaffär.. Eller det var en inredningsaffär. Men de hade i princip bara lampor...

 

Jag gick in där. Trots att jag kände att det var mäkta obehagligt att gå in i en butik med MASSOR av saker! Och där JAG och personalen skulle vara de enda därinne! .. UPPMÄRKSAMHET.

... Började kolla lite lampor. Sökte specifikt efter "min" lampa.. Gick långsamt mellan hyllorna... Stirrade på lamporna... Fram och tillbaka gick jag..

 

Och till slut frågar den unga kvinnan, ifall jag hittar det jag söker..

Och ja-a... Jag kan ju säga att jag förstår mig själv rätt så... inte alls.

För att i denna situationen, med en ny tjej som jag aldrig har träffat. I en butik med en MASSA saker.. Ja, jag kände mig trygg.. Ja. Relativt iallafall.. Jag menar. Jag är ju fortfarande jag.. Men henne kunde jag svara när hon tilltalade mig.. Till och med med glädje i rösten.. Och utan att gå omkring och hoppas på att hon ska backa undan eller att hon inte ska säga någonting till mig, som kräver svar..

 

Nej. Jag kände mig som "mig".. Som den person som jag är mot andra människor när jag är med Xsambon. Och BARA Xsambon..

Visst. Jag kände att jag inte visste hur jag skulle röra mig. Vart jag skulle titta när hon höll på med min beställning.. Vad hon förväntade sig att jag skulle göra... "Skulle jag kunna gå härifrån nu?" .. "Eller är det någonting hon BEHÖVER av mig innan jag går?" ... "Är vi klara här?" ... Men jag vågade inte fråga.. För att "Borde jag redan veta?" ...

 

Och ja-a.. När jag hade pekat ut lampan som jag ville ha, så visade det sig att hon inte hade den hemma just nu.. Men att hon kunde göra en kundbeställning.. "Ja, men visst. Jag har inte bråttom!" ...

Och så går jag omkring, lite smått osäker och "inte vet", medans hon gör beställningen... Och bra att jag stannade kvar. Det var rätt!

För att sedan behövde hon mitt namn och telefonnummer.. Namnet.. Ja, DET har jag ännu inte hunnit blanda ihop med något annat!

 

... Jag ger henne mitt telefonnummer och lämnar shoppen.. Och efter ungefär TIO meter, tvärvänder jag tillbaka. Då jag kom på att siffrorna jag sa, inte ALLS var mitt telefonnummer! ... Det var mitt GAMLA nummer! Det nummer som jag ABSOLUT inte kunde komma mig att minnas, när jag försökte IGÅR!

 

... Jahapp. Tillbaka in.. "Det blev fel nummer ändå" ... Och så ändrade vi på det... Och jag kunde inte låta bli att rabbla mina båda nummer i huvudet, HELA vägen hem sedan! ... Jag var såå osäker på vilket jag egentligen hade NU, och vilket som var gammalt!

 

Sedan gick jag iallafall tillbaka till busstationen. Osäker och dann.. Då jag hade köpt lampor som jag EGENTLIGEN inte visste om var de rätta för MIG.. "Men det var ju dessa som jag hade TÄNKT köpa" ...

 

Grubbel. Grubbel.. Grubbel.

Kommer hem.. Och då ÄTER jag nog någonting, tror jag... Eller det var nog FÖRE stan, förresten..

Datorn..

 

... Ja-a... Ska man MINNAS det här?

... Ja, jag säger det jag MINNS iallafall.

 

... Jag började istället beställa hem köksfönsterlampan som hon inte tycktes ha i sin butik, på internet.. Och så hittade jag samma lampa som jag precis köpt! Men MYCKET billigare! ... Dock var den utan ljus... Ja, nu kommer jag inte ihåg vad det heter. Men står i inlägget före detta.. Jo, ljuskälla.

... Så kanske var därför.. Lugnade min ångest med det iallafall.. Så räddade jag mig själv från att falla, för TREDJE gången idag! Ett "gardinstången". Två "mobilnumret" ... Och tre "kostnaden" ... Dock med en hel del tung och skärande ångest.. Men den sitter typ i, nuförtiden. Ständigt. Förutom när jag sover eller promenerar :)

 

... Men så kommer jag på att jag skulle ha FÅTT lamporna så mycket tidigare, om jag bara hade gått därifrån och köpt dem på internet istället! .. När hon ändå inte hade dem inne!

.. Och DET, tillsammans med att jag kanske hade betalat onödigt mycket... PLUS alla andra ständiga krasanden! ... Ja... Det blev för mycket..

 

Bestämde mig till slut för att skriva ett mail till mamma.. Ja, enklare än att messa.. För att jag behövde VERKLIGEN dela åtminstone DAGENS med någon! Blir ju en roman, om jag ska ta upp ALLT.. Och ALLT vill jag inte heller att hon vet... Men jag känner väl att jag vill ha någon slags bekräftelse. En lugnande hand, vad gäller lamporna... Nu när allt blir så tungt att bära..

 

Sedan har det blivit lite middag.. Lite funderingar angående 26åringen.. Får väl åka dit på torsdag eller fredag. Så att jag inte sviker henne..

Och så har jag lyssnat på radion.. Kollat blocket hundar...

 

Och.. Ja-a...

 

... Just det! Jag har även räknat ut hur mycket pengar jag har kvar till inredningen. Och skrivit en lista på vad jag ska prioritera nu. Så har jag LITE koll iallafall! Dock svårt ändå... Då alla saker inte kostar lika mycket.. Men men..

 

... Jag har glömt det sista jag skulle skriva... Hade det precis i tankarna.. Men det försvann.. Så var nog inte så viktigt..

 

God natt med er <3

 

Kom på det sista. Så tar det innan jag sparar... Skruvj*veln...

Tänkte att jag skulle skruva fast dessa dekorationer som finns till de svarta gardinstängerna, i köket. Då jag köpte sådana till den stången...

Men då kommer NÄSTA problem och motgång! ... Skruven sitter jättehårt! Inskruvad så den omöjligt kan sättas fast på en gardinstång.. Den ena av dekorationerna, satt skruven halft ute på.. Så att den var lätt att skruva på. Både in och ut... Men inte den andra! Den rörde sig inte en halv MILLIMETER! ... Och skruven bara flagade och blev vass..

 

... Ja. Jag är övertygad.. Det är inte meningen att jag ska inreda.. Men jag fortsätter ändå. Det VET jag redan.

 

 

... Jag mår rätt så dåligt just nu.. Är nervös. Orolig. Har ångest. Ont i huvudet... Och har en konstig känsla i magen..

 

MEN. Vi tar dagen idag.

 

Ja. Igår när jag bloggade, så kan jag ju säga att frustrationen var skyhög och likaså hjälplösheten och bristen på tro och styrka.. Därför struntade jag i att beskriva vissa saker. Och hoppade att berätta om hela natten före. Då det faktiskt HÄNDE en del även då..

 

Men... Ja. Jag gick nog och la mig direkt efter inlägget... Eller så drack jag en kopp te... Om jag inte hade gjort det innan...?

... Ja, det är ju skit samma med DEN saken..

 

Klev som alltid, upp mitt i natten igår natt.. Om jag inte minns fel.. Sov oroligt... Antagligen på grund av alla funderingar och ständiga misstag.. Mardrömmar för att allt(Ja, jag menar ALLT) känns så tungt och hårt just nu. Motsträvigt liksom..

 

... Men iallafall..

Idag skulle jag och Jobbcoach på studiebesök på ett slott här i närheten.. I hopp om att jag ska börja praktisera där..

Jag minns inte när jag klev upp.. Men jag minns att jag redan var vaken när klockan ringde vid halv nio..

Jo, jag klev upp vid strax efter nio.. Och gick sedan direkt iväg till affären och ställde mig och väntade på henne. Hon skulle hämta upp mig på vägen dit..

 

Stod och väntade en stund, i min sjal, fleecejacka, skinnjacka och svarta solblekta keps.. Japp, nu åker mössan också. Det får vara vår!

 

... Sedan åkte vi direkt dit.

Men. Ja-a... Det var ingen där och mötte upp oss.. Jobbcoach ringde dem och frågade vart de var... Och de hade glömt att vi skulle komma. Men jag kan ju inte BLI mer än förvirrad. Först har vi ett studiebesök bokat den 16:de, som vi bokade när jag var på möte hos henne.. Sedan messar hon några dagar senare och säger, utan att säga att det har blivit "ändrat", att vi ska på studiebesök "på måndag"... Vilket jag inte kunde förstå om det var en "felaktig" påminnelse.. Att hon hade råkat skicka fel tid eller bara hade "förglömt sig" och bara TRODDE att det var denna måndagen..

Och sedan, idag.. Ja, då KOMMER inte DE! ... Vilket får mig att undra om hon HADE misstagit sig ändå..

 

Japp. Förvirrad..

Men det spelar ingen roll.. För att det kom ändå en snubbe och mötte upp oss en kvart senare.. Och medans vi väntade, gick vi en kort promenad runt slottet..

 

Ja, jag var inte på min BÄSTA sociala sida idag.. Jag kände mig otrygg. Och jag kunde alltför sällan höja blicken från marken.. Min jobbcoach som jag ändå har TRÄFFAT några gånger nu, var det som om jag träffade för första gången... Och jag tyckte INTE om att bli tilltalad! Gick helst för mig själv och önskade att jag var osynlig...

 

Hon frågade om hon fick läsa min blogg. Då C, min förra jobbcoach inom den här verksamheten, hade sagt att jag hade berättat för henne att jag hade den. Sant. Det hade jag. Och även HON frågade då om hon fick läsa den! Och jag kan verkligen förstå dem. Det förenklar så mycket...

 

.. Men, nej tyvärr.. Det finns bara ett par enstaka personer som har fått tillgång till min blogg(som jag träffar eller har träffat). Och DET har varit för att jag känner mig såpass trygg med dem, att det inte gör någonting om jag har skrivit någonting "dumt" härinne.. Och så är jag rätt så säker på att jag inte har skrivit någonting "stötande" om dem.. Vilket jag inte kan garantera med Jobbcoach.. Men jag vet inte. Minns inte såväl...

 

Men iallafall.. Träffade till slut den här snubben.. Och... Ja.. DE pratade en stund. Och JAG försökte(knappast) använda orden "jag vet inte" så sällan som möjligt..

 

... Klara där... Ja, ÄN mer otrygg.. Men...

.. Ja, jag vet inte. Men jag måste ju börja NÅGONSTANS.. Så kanske ska chansa.. Men bara vara DÄR till en början..

 

Hon skjutsade hem mig igen..

Och jag gick hem och sov..

Ja, just det ja!

 

Soprummet var det ju!

Problemen tycks inte vara slut ÄN. Och jag undrar hur många negativa överraskningar jag ska få av detta rum!

... Idag hade jag bara restsoppåsen med mig.. Enkelt och bra.. DEN fanns det ju iallafall FYRA soptunnor till!

... MEN. Idag var det DÖRREN som spökade och bråkade med mig! Den slog upp till vid gavel av blåsten.. Och när jag skulle stänga den.. Ja, den spärrade.. Det gick inte att dra den en CENTIMETER åt NÅGOT HÅLL! "Knak" sa det bara..

 

Så. Ja. Jag gick därifrån. Stressad och nervös. Frustrerad. Och rädd att någon skulle skylla på MIG för att dörren stod öppen när den ska vara LÅST.. För att "De SÅG mig gå därifrån"!

... Men det är ju skit samma... Fixar de VÄRLDENS SÄMSTA SOPRUM, så får de stå ut med problemen!

 

Väl hemma igen, la jag mig iallafall på sängen..

... Och sedan är...

.. Nej, sedan åkte jag iväg till stan.. Bokstavligt TVINGADE mig själv att åka.. Jag var jättetrött och det var såå mycket mysigare att ligga nerbäddad NU, än vad det NÅGONSIN kan bli på natten! ... Men dagen skulle bli lång, och jag har ett busskort att utnyttja.. Så vad GÖR man inte?

 

Tog mig en lång promenad i stan.. Och tog sedan första bästa buss hem igen..

Väl hemma.. Ja, det blev väl lite dator.. Läsa bloggar. Kolla blocket... Ja, och kanske någon video på youtube..

 

Jag har lyssnat på musik..

Och jag har kommit på någonting som för MIG, var förödande! ... ÄNNU ett problem på alla mina staplade missöden! ... Jag väntar ett paket från Tradera.. Det VAR ett tag sedan jag betalade det. Så jag mailar kvinnan som sålde det... Som svarar att det är skickat och att hon skulle hjälpa mig att kolla upp varför det inte hade kommit.. JÄTTEtrevlig och hjälpsam kvinna, by the way..

 

Och så går jag in på mitt traderakonto.. För någ... Ja, när jag började beställa saker till lägenheten, såg jag att min adress fortfarande stod på H*vetets Stad... Så jag ändrade det innan jag började beställa hem... MEN. Jag glömde mobilnumret! Hur skulle JAG veta att det behövdes för avisering?! Jag hade aldrig fattat mig på hur posten kunde ha mitt mobilnummer varje gång :P

 

... Så. Jag mailade kvinnan igen.. Sa att jag trodde att det var DET som var felet. Och hon trodde också att det kunde vara så..

Hon kollade upp vart paketet befann sig och gav mig sedan... Ja, ett JÄTTELÅNGT nummer som jag kunde söka på, på postens sida. För att få reda på vart paketet är... Och DÄR.. Ja, DÄR stod det att jag både hade fått SMS-avi(som hade lyckats!) OCH e-post-avi! ... Men E-POSTEN!? DEN var ju inte fel! Så varför har jag då inte mottagit en enda AVI?!

 

... Jag började söka igenom all min skräppost... Men då avin skulle ha kommit imorse... Ja, jag hade inte fått något.. Återställde till och med mappen "borttaget"..

... Men kvinnan sa att jag skulle testa att gå till mitt postombud imorgon och ge dem det långa numret(vet inte vad det heter) och även postens.. Ja, vad det nu heter, där det visas hur paketet har rört sig.. Så får vi se om de kan hjälpa mig..

... OMSTÄNDIGT.

 

Annars.. Ja, det enda jag har gjort förövrigt, är att bli förälskad i några gardiner.. Främst de "skogiga" i inlägget före detta..

Försökt mäta storlekar och leta gardiner som kan passa FRAMFÖR dessa. Som ska göra att det släpps in lite mindre ljus.. Dock är dessa inte mörkertäckande, eller vad det nu heter.. Men tycker att de mörkertäckande ser så tjocka ut.. Så klumpigt.. Nej, jag tog dubbla tunnare istället..

 

Lite ångest under tankeförloppets gång.. Då det är en STOR grej att köpa gardiner för över 4000 spänn! ... Men jag var ju BOMBSÄKER på dessa "skogiga"! .. Resten hoppas jag bara att faller på plats.. Blir det snyggt och trivsamt, så var det här både det STÖRSTA och BÄSTA köp jag har gjort!

 

... Ja, det var nog allt för nu.. Jag skulle dock behöva öppna min skalle och plocka ut mina tankar(och alla problem)... (Äcklig bild jag fick framför ögonen nu :P) ..

 

God natt med er <3

 

 

... Jag börjar tröttna.. Jag börjar röttna.. Jag börjar tröttna. Jag börjar tröttna...

Men samtidigt inte. Och det är DET som är så frustrerande!

 

... Ja, FÖRUTOM att allt går segare än gummi, när det gäller heminredningen... och egentligen ALLT annat runt liv, hälsa och hem! .. Så känner jag även att jag FÖRSTÖR allting hela tiden! Alltså, inte bara backar innan jag har hunnit gå framåt. Eller viker för rädslan... Bristen på ork.. Utan också rent fysiskt/praktiskt. Jag har sönder mina saker.. Först var det vardagsrumsgolvet.. En STOR och grov repa, gjord av en kartong.. Sedan var det vardagsrumsbordet.. En STOR och synlig repa precis där jag sitter och äter... Gjord av en kartong... Och nu, idag, när mamma och pappa var här, slängde jag min nya lampskärm i glas som jag köpte från tradera, i GOLVET! ... Och den gick i tusen bitar... BOKSTAVLIGT talat!

 

... Nu GRÅTER jag.. Och jag är såå trött på att kämpa för vad som betyder något, när jag hela tiden antingen förstör för mig SJÄLV eller ser livet lägga krokben på mig, gång på gång, på gång!

... Jag tycker ju REDAN att det är jobbigt att inreda lägenheten. Att sköta vardagens sysslor... Och att göra saker som jag inte riktigt förstår mig på...

... Jag har inte LUST med att försöka fixa upp efter misstag på misstag på misstag, hela tiden!

 

Nej. Sådant här får mig VERKLIGEN att önska att jag varken drömmar eller visioner hade... Att jag varken brydde mig om lycka eller glädje. Värme eller framgång...

Ja, jag önskar att jag bara ville dra mig undan för mig själv. Skaffa mig en liten(eller stor) vovve. Och leva mitt liv bortom alla andra.. Och att LEVA skulle vara ALLT jag brydde mig om!

... Inga saker. Ingen inredning... Inga pengar eller arbeten.. Ja-a... Inga förväntningar.. Varken från mig själv eller andra...

 

... Men jag BRYR mig för mycket. Jag VILL för mycket.. Och jag har MÅNGA visioner... MYCKET som gör mig glad... Om det blir rätt!

 

... Men just nu... Jag önskar jag kunde blunda för verkligheten.. Vill inte SE vad jag har omkring mig och vad jag önskar jag kunde uppnå...

Vill bara släppa allt nu...

 

... Jag har ingen LUST att beskriva min dag idag..

Men jag kan säga som så..

Dagen började med diskning av de få, få saker som hade blivit sedan igår..

Sedan blev det ut på balkongen för första gången sedan jag flyttade hit.. Ja, jag har aldrig ens ÖPPNAT den förut!

 

Satte mig på datastolen en stund i solen.. Men gick sedan in till datorn och började söka efter trädgårdsmöbler... Men har ingen lust att prata inedning eller sådana planer... Då det är förknippat med ett STORT misslyckande! ÅNGEST.

 

Mamma och pappa kom över vid... Ja, tre kanske. De satte upp(eller rättare sagt pappa satte upp) gardinstängerna åt mig. Medans JAG roade mig med att slänga min daggamla(hos mig) lampa i golvet.. Så att den numer är TUSEN SMÅ lampor! ...

 

Höll mig på gott humör till föräldrarna gick.. Och då kom tårarna per omgående.. Jag torkade av golvet med en vårt trasa där pappa hade lagt halva väggen(borrat)... Och började söka, söka och söka efter den lampskärm som jag precis haft sönder, över hela internet.. Men hittade INGEN! Inte ens en liknande!

 

... Och varje gång som jag TÄNKTE på den... Varje gång som jag gick IN i köket... Kom ångesten... Och tårarna pressade sig hårt mot ögonlocken...

 

... Gav upp. Skickade iväg ett e-mail till tjejen som jag köpte lampan ifrån. I hopp om att hon visste vartifrån den kom... och att den fortfarande skulle finnas KVAR där.. Visst. Jag är inte så säker på att det är jut DEN lampan som jag vill ha.. Men färgen är rätt för köket... Och lika så det svarta snirkliga metallet som utgör lampans fot.

... Men med tanke på hur jag behandlar mina saker nuför tiden, kanske jag ska söka en lampskärm i samma färg, men i TYG istället!

 

Satte mig i köket och drack en stor kopp te... Och en MASSA... Och då MENAR jag MASSA mackor! Både rågkusar och knäckesmörgåsar.. Och jag kan med mina ÄRLIGASTE ord, säga att jag idag åt för att försöka svälja/äta upp min ångest! Jag ville SPRICKA av mättnad! Jag brydde mig liksom inte. Och jag ville bara äta NU, så att det tog slut. Och sedan BLEV det inget mer helt enkelt. Aldrig någonsin igen...

Men med DET sagt, vet jag ju också att det VISST kommer att bli igen.. Vilket gör att sådanahära hetsätningar inte känns särskilt bra..

 

Jag går ju upp i vikt iallafall :) 52.5 nu.. Bara ett halvkilo till min målvikt. Sedan får hetsätningarna allt ta och sluta.

 

... God natt med er <3

 

 

.. Ja-a... Vad kan jag säga om dagen idag?

 

... Jag vet inte riktigt. Men finns nog som vanligt, en hel del att säga.

 

.. Så jag tar dagen ifrån början.

Igår kväll... Ja, jag minns inte... Men eftersom att jag är väldigt inne på, FAST vid Sims4 gameplay på youtube just nu, så kan jag anta att jag satt inne där och plöjde video efter video långt inpå natten igår..

.. Satte sedan klockan på ringning. Då jag skulle städa idag. Ifall att mamma och pappa skulle komma över..

 

Klev i säng...

Och ja-a... Konstig. Orolig sömn inatt också.. Jag minns även att jag klev upp rätt så per omgående, för att klä på mig en t-shirt och ett par strumpor. Då det var såå kallt. Trött på det.. Och borde införskaffa mig en pyjamaas... INTE SKÖNT...

 

Vaknade... Ja, lite blurrigt, det där... Då det känns som om jag nuför tiden vaknar lite då och då under halva natten och hela morgonen..

... Men jag tror inte att jag klev upp förrän vid halv tolv, iallafall. Trots att klockan ringde klockan tio.. och jag var stressad halva natten "Huuur skulle jag orka upp tidigt och städa?!" ...

 

När jag klivit upp, var dock det första jag gjorde, att ta tag i städningen..

Började med att jag bara slarvade igenom undanplockning av skräp.. Avtorkning av köksbord och bänk.. För att sedan ÄNDÅ känna att jag måste dammsuga också... Kände mig inte alls "duktig"/färdig annars. Jag behövde känna att jag verkligen hade STÄDAT..

 

Men jag nöjde mig inte med bara dammsugningen heller.. Utan jag BEHÖVDE damma.. Visst, det såg inte dammigt UT. Jag menar. Jag bor ju ensam. Och RÖR mig knappt härinne.. Så det BLIR inte så MÄRKBART skitigt..

 

Men jag började damma... EFTER dammsugningen.. Inte det smartaste kanske... Men jag hade ju inte ens TÄNKT damma... Så det var nog ändå okej..

 

... Nej, våttorka golven hade jag INTE tänkt göra! ... INTE.. Då det kändes... Ja, jag vet inte.. Jag ville nog bara slippa undan. Strunta i det... Som med allt annat...

Men jag kunde INTE acceptera att vara lat! Hoppa över en del av städningen... Den SISTA delen som skulle göra städningen fullbordad... Ja, förutom den lilla, lilla disken som blev igår, då... Men den skulle jag ta när eller OM de messar att de är påväg!

 

... Så. Jag fyllde mopphinken med vatten... Och började torka vardagsrumsgolvet... Hällde i rengöringsmedel och torkade resten av golven... Och SEDAN var det bara EN sak kvar! ... Badrummet. Jag behövde göra ren toaletten... Och torka ur handfatet...

 

Japp. Det känns FORTFARANDE som om allt är halvklart.. Och att jag har SLARVAT igenom det mesta.. Och det är nog för att jag HAR det! ... Men bättre DET(Och jag GJORDE det ju iallafall), än att skita i det helt för att man inte orkar!

 

... Efter det... Ja, nu var det till att vänta och SE ifall mamma och pappa tänkte dyka upp..

Jag var på ett relativt(eller helt?) bra humör.. Och nu blev det en smörgås med smör och ost... Och en kopp te(om jag inte minns fel) framför datorn... Och SÅKLART var det Sims4 gameplay som visade sig på skärmen...

 

HELA TIDEN, hade jag i huvudet, ifall mamma och pappa TÄNKTE komma över eller inte.. Och NÄR det i såfall skulle ske.. "Skulle det bli idag eller imorgon?" ... För att jag kände att det hade varit skönt att veta. Då jag har SAKER att fixa under helgen! ... Bland annat, ville jag hämta ut mitt paket på posten. Då jag var VÄLDIGT orolig, stressad och osäker, vad gällde NÄR... Eller rättare sagt, hur LÄNGE det fick ligga kvar där. Innan de skickade tillbaka det till avsändaren!

 

... Men när klockan blev... Ja, runt fyra, skriver pappa och frågar om de ska komma över imorgon och hänga upp gardinstängerna åt mig... Och NÄR de skulle komma i så fall.. Varpå jag svarar(fortfarande sittades vid Sims videos) att de gärna fick komma, och DET när det passar dem. Bara de messar innan de åker.. "Vi gör det" svarar han... Och sedan är konversationen över...

 

Funderingarna kring hur jag ska lägga upp helgen, blir intensivare. Där jag sitter och stirrar in i dataskärmen på Simmarna och lyssnar till LifeSimmers röst...

Jag menar. Jag skulle hämta ut paket.. Boka tvättid, slänga soporna... Och tiden kändes såå knapp! ... Jag skulle även skriva brev till farmor. Och tacka för pengarna som jag fick i present...

 

... Ja, jag vet inte... Tiden kändes som sagt knapp.. Till största del för att jag brukar kliva UPP runt tolv på eftermiddagen! Då blir dagen ganska kort, med föräldrar på besök vid tre(kanske)...

 

... Där jag satt och funderade.. Kollade mobilen lite då och då... Orolig för mitt paket... Sittandes och försökte "förklara för mig själv" att paketet ÄNDÅ inte skickas TILLBAKA till avsändaren på en SÖNDAG(eller lördag)...

... Ja, jag bestämde mig helt enkelt för, med ett ryck, att gå iväg och hämta det nu på en gång... Det spelade ju ingen större roll... "Jag kan ju ÄNDÅ inte vänta in ALLA mina paket innan jag hämtar det första... Eller det vågar jag inte chansa på iallafall. Trots att jag hade velat SLIPPA gå dit gång, på gång, på gång" ..

 

Jag plockade fram matsoporna... Och tog även med mig de fulla pappers-och plastsoporna... Och så tänkte jag även boka tvättid, när jag ändå var ute..

På med skinnjackan och skorna... Inget annat kände jag att var nödvändigt just nu... Nu får VÅREN vara här.

 

Gick till soprummet först. Såklart.

... Och när jag kommer in dit... Jag KAN inte bli MER desperat och frustrerad på det!

... Läser VARJE skylt på väggen vid VARJE soptunna.. ÖPPNAR VARJE SOPTUNNA... KOLLAR i dem...

... MEN. Det finns INGEN soptunna för MATSOPOR... INGEN soptunna för PLASTSOPOR... Men FLERA soptunnor för pappersförpackningar. TVÅ soptunnor för färgat glas. EN för ofärgat(Eller så var det tvärt om)... Det FINNS för batterier.. Det FINNS för metallsopor... Och det finns FYRA soptunnor för RESTAVFALL!

 

... Kanske har jag glömt någon nu... Men det som gör mig IRRITERAD och väldigt förvirrad. Osäker på ifall någonting är fel... Eller ifall det SKA vara såhär.. "Eller, kanske ska jag gå någon ANNANSTANS och slänga HÄLFTEN av mina sopor! Hur ska jag VETA?!" ...

Ja. ÅTERGEN gick jag därifrån med den hjälplösa känslan av att ha slängt soporna i FEL soptunna"VARFÖR göra sig besväret att SORTERA?"... Och att inte veta hur det är MENINGEN att man ska göra..Vad hyresvärden har TÄNKT! ... Matavfallet hamnade onödigt nog, i restavfall.. Och även gjorde så plastsoporna... *suck*...

 

Ja. När jag kom ut därifrån, hade jag ingen större ro till att boka tvättid "Gör det imorgon.." ... Lämnade in papperskassen som jag sparade. Då jag inte KÖPER sådana. Då jag tycker att de är jobbiga att bära varor i... Lämnade in den innanför dörren i lägenheten, och gick vidare till affären..

 

Tänkte köpa en munk eller något till helgen.. Och en LITEN "godisdricka" som jag bara ville ha för dagen.. Och så skulle jag hämta ut det där paketet..

Fanns inget gott kvar i munkväg.. Inte heller några goda kakor eller bullar i lösvikt.. Och att köpa en PÅSE av någonting, är inte längre något alternativ. Då jag känner mig själv och VET att jag inte kan hålla mig borta om jag HAR. Utan då äter jag för att "slippa äta igen"... Och det spelar ingen ROLL om jag är mätt.. Inte sugen... Eller ifall jag till och med mår ILLA av det! ... Jag vill helt enkelt slippa ha det hemma..

 

Så. Även om det oftast är dyrare med lösvikt eller småförpackningar. Så får det så vara sålänge..

Men det blev istället en "Premium" mörk choklad. En liten tetra med havredryck choklad. En sådan med sugrör.. Och så hämtade jag ut paketet..

 

Väl hemma.. Ja, då packade jag upp lampan som jag hade köpt på tradera. Och hade turen att ha en glödlampa hemma, som passade lampan PRECIS! Superbra. Då jag inte tänkte på att KÖPA en sådan..

Testade tända den... Och den passar PERFEKT i köket! Men den behöver en vit hörnhylla i trä att stå på...

 

Sedan blev det.. Jag jag VET inte riktigt.. Men jag vet att jag har druckit kanske FYRA koppar TE idag! Kopp efter kopp efter kopp..

Ja, just det ja. Jag köpte ett NYTT te idag också.. Ett vaniljte.. Drack en kopp av det... Och jag bara ÄLSKAR doften.. Men den smakade tyvärr inte så mycket... Inte IDAG iallafall.. Men det brukar bli lite olika från gång till gång(Även om jag ALLTID låter tepåsen ligga i tills jag har druckit upp)... Så kanske nästa...

... Kopparna som jag fick av 22åringen... JÄTTEGODA att dricka ur! Och PERFEKTA när man bara vill ha LITE te...

 

Lite choklad.. Fastän jag varken har varit särskilt HUNGRIG eller sugen idag.. Och så mer Sims videos på youtube!

... Först när videosarna började lagga tog jag en paus från det, och läste igenom alla bloggar som jag följer... Kollade blocket, och lite sådär...

Sedan blev det ÄNNU mer Sims4 videos!

 

... Och nu ska jag nog... Ja, det VET jag inte!

 

... Men god natt med er iallafall <3

 

 

... Ja-aww...

 

Jag tror att jag börjar med att beskriva dagen från början till slut. Har ingen direkt bra startmening idag..

 

Jag TROR... att jag såg på några fler avsnitt av Sims 4, efter inlägget igår... Eller så gjorde jag INTE det. Minns inte riktigt..

Men jag minns såpass mycket, att jag sover VÄLDIGT oroligt nuför tiden. VÄLDIGT!

Jag drömmer konstiga drömmar. Mardrömmar... Och jag vaknar ALLTID mitti natten eller väldigt tidig morgon, för att hämta vatten... eller mobilen.. Bara för att kliva upp, liksom..

Och sedan går jag och lägger mig igen. Somnar om.. För att FORTSÄTTA drömma jättekonstigt..

 

Jag vaknar på morgonen, med en konstig känsla inombords. Ligger kvar och drar mig. Och kliver sedan upp.

Idag blev det, ovanligheten till höra(lät konstigt. Men okej) ingen frukost för mig..

Jag började istället diska rätt så per omgående. Om jag inte minns fel..

Jag gjorde det enkelt för mig... Hela diskbänken var sedan några dagar tillbaka, FULL med en massa tallrikar och koppar som jag fick av 22åringen och hennes sambo i present! Och de har bara fått STÅ där. Eftersom att jag ville DISKA dem innan jag plockade in dem i skåpet!

 

... Men som sagt. Gjorde det enkelt för mig. Och torkade istället bara AV dem med kökshandduken. De är ju ändå inte ANVÄNDA än.. Och jag hade ingen större lust att ta hand om 4 gånger 12 saker att diska! PLUS disken som redan var!

 

... Efter att ha torkat alla "ätarsakerna"(vad heter dessa med ett gemensamt ord?), började jag diska. Det hade inte blivit så JÄTTEMYCKET disk uder dagarna som gått sedan sist... Men tillräckligt mycket för att göra mig HELT SLUT..

 

Men det var ju inte heller BARA disken som gjorde mig trött och fick mig att känna mig stressad och dan(dann?)... Nej. För det första så känner jag REDAN att jag har för mycket pågång på en och samma gång. WhiteBoardtavlan fylls med texter. Påminnelser och "att göra" ... Planeringar. "Förhoppningar om ork att göra" ... Ja, och så hela stressen med att åter ta upp ett socialt nät. Mer än bara mamma och pappa! .. Som jag by the way aldrig pratar med när vi inte ska till att ses..

 

... Och nu har jag för att inte förglömma, även tidspress på mig med vissa sysslor! Då mamma och pappa faktiskt KOMMER i HELGEN! Städa. Diska(är klart nu). Duscha(även DET gjort idag)..

 

.. Jag ska hämta ut paket så snart som möjligt. Även DÄR har jag en del att hålla koll på! Då jag VÄNTAR paket också!

 

Och en punkt TILL som gör mig stressad! ... JAG MÅSTE TVÄTTA! Japp. Jag behöver VERKLIGEN tvätta nu! Men det är bara någonting som HELT har skjutits åt sidan nu det senaste... Ja, i över en månad iallafall! Kanske TVÅ! ... Men ska beställa tid, när jag går ut på söndag.. Det måste göras..

 

... Men nu blev det en massa babbel.

Det jag skulle säga var.. Att för det andra, hörde min jobbcoach av sig idag och.. Ja, hon messade. Och sa att vi skulle på studiebesök på måndag. Och att hon kommer och hämtar mig kockan halv tio.. Tror jag att det var..

 

Jag fick mig en funderare.. Vi skulle ju dit den.. Ja, nu minns jag inte... Jo, den 16:e, tror jag.. Och nu skriver hon och säger något helt annat.. Men det som gjorde mig osäker, var att hon inte skrev att det hade blivit ändrat eller använde sig av ordet "istället" i sitt mess. Vilket gjorde att jag inte visste om detta var ÄNNU ett av hennes "misstag"...

 

Men jag bestämde mig för att ta disken först. Och så svarade jag bara "okej, då vet jag" på hennes mess sedan..

 

Efter disken.. Ja, jag kände mig HELT klart stressad! Inte för att jag har MYCKET att göra just nu och känner att jag inte kommer att hinna.. Utan för att jag känner att det är alldeles för mycket på en gång, att hålla reda på och att tänka på.. Mycket att uppnå...

... Ja, och det går ALLTID från att inte hända någonting, till att hända ALLTING på SAMMA GÅNG!

... Och sedan så går jag ju med vetskapen om att vissa av de saker som jag behöver göra, är saker som har behövt göras... Ja, HUR länge som HELST... Men ÄNDÅ inte har blivit GJORT! ... Tillexempel att inreda lägenheten! Ja, det går trögt.

 

... Det blev iallafall fler videos på youtube. Sims4 gameplay.

Ja, jag har fastnat. Helt klart.

Men det är på sätt och vis, skönt. Jag slipper TÄNKA så mycket. Och jag får för ett tag(ja, hela dagarna), leva i en annan värld. En overklig värd. Där allt går enklare. Och misstag inte gör ett skit.. Livet går fortare. Och man hinner knappast bli otålig innan man har tagit sig dit man vill.. Inga bekymmer. Ingen brist på famtidstro... Bara så HIMLA kul och följa med!

 

... Men samtidigt som man lite grann får SKITA i sitt eget liv. Och bara "glömma bort" för ett tag, så går jag hela tiden med en känsla av stress och ångest.. Och tanken i bakhuvudet, att nu låter jag ÅTERIGEN mitt liv ställas på vänt.. Tiden går. Men livet står stilla... Ja, och ju FLER gånger jag GÖR så, desto NÄRMRE att sumpa mina livs chanser, KOMMER jag!

 

"... Har såå mycket att göra! ... Och här sitter jag..."

 

Jag åt någon smörgås ett par gånger under dagen. Och drack te. Respektive kakao till dem..

... Och när klockan blev 18 och jag FORTFARANDE satt vid datorn och kollade videos! .. Efter videos.. Efter videos.. Ja, då var jag "tvungen" att gå och duscha... Skulle REDAN bli tillräckliigt stressigt imorgon! IFALL att nu mina föräldrar bestämmer sig för att komma då..

 

Jag tog ett bad... Håret tovade som självaste f*n själv! Och jag tror att om inte håret lossnar själv av min kost, så lossnar det iallafall av min våldsamma kam genom tovorna!

 

... Och sedan blev det mer Sims4 videos.

 

... Ska kanske ta något mer att äta... Men är inte hungrig... Blir väl för ätandets skull i så fall..

Och sedan ska jag väl gå och lägga mig... Men är inte trött. Så kanske hittar på någonting annat..

Men god natt med er iallafall <3

 

 

Superstressad. Men det känns inte rätt att gnälla. Det känns rätt så taskigt faktiskt. Men känslorna måste få säga sitt.. Och jag måste ventilera...

 

... Det är kanske inte sådan big deal. Och jag borde inte känna såhär, när det gäller mina syskon.. Familjen... Eller mina vänner HELLER.. Men faktum är att nu gör jag det. Och konstigt nog, är den enda som jag skulle kunna tänka mig regelbunden "kravfylld" kontakt med, Xsambon.. För att där HAR jag inte samma känslor. Jag skulle kunna prata med honom. Messa lite då och då.. Planera att börja umgås...

Ja. Det skulle inte kännas jobbigt..

 

... Men alla andra i min omgivning. Mina andra "nära" kompisar(har ju bara Bästisen).. Familjen... Nej. Jag mår dåligt. Känner mig spänd. Vet inte vad jag ska säga... Jag känner mig helt enkelt stel. Då jag inte riktigt vet(kommer ihåg) hur man umgås med dem.. Vad jag ska säga...

Och alltsom oftast, längtar jag bara tills det ska ta slut. Och bävar för nästa gång.. Ja, iallafall om jag är ensam med dem.. Mer sociala krav.

 

Men det är ju bara osäkerhet..

 

... Men mer gnäll om det, i slutet av inlägget.

Nu tar vi dagen ifrån början.

 

Jag satt iallafall kvar här vid datorn och såg på fler avsnitt av ett Sims4 gameplay. På youtube.. Åt säkert lite mer.. Då jag typ inte GJORDE annat än ÅT, igår.. Ingen skillnad från idag(eller hur man nu säger det)...

 

Gick väl och la mig någon gång på kvällen. Funderade lite innan jag somnade. Efter kontakten med 26åringen, som så intensivt(intensivt) plötsligt återupptogs igår...

 

Hade en orolig natt.. Ja, i sömnen alltså..

Och vaknade sedan och kände mig PRECIS lika konstig inombords, som jag ALLTID gör när jag vaknar nuför tiden..

 

.. Ehmm...

Jag minns inte imorse så väl... Men...

 

... Nej. Tyvärr. Jag kan inte minnas. Men efter det här inlägget, kommer jag att minnas PRECIS..

 

Så vi går vidare.

Klädde iallafall på mig ytterkläderna och gick iväg till bussen.. Idag, i det FINA vädret med sol och allt, kunde jag INTE stanna hemma. Så jag bestämde mig för att ta en dag för att diska och städa, imorgon. Då mamma och pappa kommer någon dag i helgen.

Och så åker jag till stan idag.

 

...Traskade iväg... Och åkte bussen in till stan...

Väl i stan.. Ja, jag hade ju inga planer.. Hade väl ÖNSKAT att jag hade känt ork och lust till att köpa någon växt till lägenheten.. Men det känns så rörigt, hela alltet. "Vad köpa först? Vad är viktigast?.. Och om jag köper DET nu.. Har jag då råd med DET sedan?" ... Ja, så jag tar mig inte riktigt FÖR.. Då jag inte orkar göra upp någon slags plan på vad jag ska köpa först. Och inte orkar RÄKNA på en massa summor i ekonomin!

 

Gick istället en långsam promenad i skinande sol, till hamnen..

Jag kände mig konstig, med mina blå-och vitmönstrade byxor och alla olika färger som jag hade på mig idag... Men inte för någon annan anledning än att det kändes som om några tjejer på en bänk, stirrade på mig när jag var påväg förbi dem, och sedan skrattade när jag precis gick förbi...

Men eftersom att jag inte kollade PÅ dem.. Så vet jag inte om det var så det var..

 

Vilket som. Jag var glad. Solen sken. Och jag kände mig lugn och tillfreds..

Satte mig vid forsen en stund.. Men tröttnade i princip lika snabbt som igår. Och fortsatte min väg mot hamnen.. 

Där satte jag mig och stirrade på vovvarna som lekte i hagen, samtidigt som jag dagdrömde, visionerade och fantiserade om hur det skulle vara om JAG hade hund.. Japp. Saknar det. Men jag känner mig inte redo. Känner mig feg och rädd.. Så det får vänta.

 

... Efter en stund, gick jag tillbaka till busstationen. Var egentligen inte bråttom hem. Men jag visste inte heller hur länge jag skulle orka vänta på bussen. Om jag inte tog någon av de bussar som går någorlunda tätt..

 

När jag kom till busstationen, så gick bussen.. Med mig på, såklart. Jag hann bokstavligt talat, precis med den! ... Men det konstiga, jobbiga är att det stod fel namn på bussen idag.. Men rätt nummer! Hur ska jag veta? ORDNING! Tack.

 

... Väl hemma. Ja, jag åt. Mycket. Resten av plättarna och en del smält glass.. Och underskatta INTE smält glass! Jag bara ÄLSKAR det! Supergott.

 

Sedan blev det direkt in på datorn, för fler avsnitt av Sims4... Vilket har varit vad HELA MIN DAG hemma, har bestått av! Ja, jag har BOKSTAVLIGT talat suttit här sedan jag kom hem vid halv fem! Förutom när jag åt plättarna och när jag "lagade mat".. Ja, jag köpte, min födelsedag till ära, färdigmat på påse. Bara att blanda med vatten och sedan koka.. Och varför DET är "lyxigt", är för att jag inte ÄTER mat härhemma.. Då jag inte riktigt har KOMMIT så långt ännu...

 

Och.. Så hörde 26åringen av sig igen.. Jag frös till is. Och kände bara "inte nu igen.."... Inte för att jag inte tycker om henne. Utan för att jag känner att det blir för mycket kontakt, helt enkelt. Jag orkar inte försöka forma ett svar och säga någonting som uppskattas av någon annan, gång på gång på gång, under loppet av ett par timmar.. Och allra helst inte två dagar i rad!

 

Det kräver såå mycket av mig. Och jag orkar bara inte känna det kravet.. Och hon är ju, som jag sa i förra inlägget, VÄLDIGT intensiv och har många känslor att förmedla.. Och jag känner bara att jag ÄR inte sådan.. Jag delar inte så mycket känslor. Och...

Ja, jag känner bara att jag har slut på svar, när man får så många "Jag älskar dig" och "tack för att du finns" ... Och "Det kommer att bli så bra det här.. Jag är så glad att du är tillbaka i mitt liv!" ... Jag älskar dig" "Jag saknar dig" .. Och "du betyder jättemycket för mig" ...

 

Ja, jag får slut på svar..

Men det är ju även det faktum att jag inte riktigt känner att jag kan slappna av, när jag VET att det snart kommer att komma ett mess. Att jag snart behöver ha någonting att säga... "för att inte såra eller verka otrevlig" ...

 

Och så att jag har lovat att börja umgås med henne.. Det blir bara så mycket på en gång nu. Och mitt liv känns jättestort.. Huvudet exploderar.. och mitt hjärta vet inte riktigt VAD det ska känna!

Jag älskar henne. Hon är ju min syster. Och allt kommer säkert att ordna sig till slut. Och det kanske blir lättare att hantera det hela med tiden... Men just nu... Nej.

 

Vi växte upp som "bästa systrar"(vet inte om alla brukade säga så?)... Men hon var inte samma person då.. Hon mådde, vad JAG kände, bättre då.. Var speedad som få. Och rätt så udda... Men... Annars helt normal :) ... Och så var jag ju van vid kontakt. Med sex lekande syskon omkring mig ;)

 

... Det ordnar sig nog. God natt med er <3

 

 

Tänkte att jag tittar in och bloggar. Innan jag fortsätter se på en massa avsnitt av ett Sims4 gameplay.. Har fastnat, och tror inte att jag orkar blogga innan jag går och lägger mig. Om jag inte sliter mig en stund...

 

Så nu ska jag förska minnas dagen..

... Men jag börjar med gårnatten... För att DEN var ett H*vete från jag vet inte VART!

Dagen igår kändes ju ändå rätt så okej.. Kanske till och med okej och inte bara "rätt så".. Men natten blev desto jobbigare..

Jag blev paranoid. Ångerfull... Orolig. Nervös... Och HELT klart LESS på att alltid känna att jag gör misstag! ... Och "jag gör det enkelt för mig. Inträffar en mardröm, så tar jag livet av mig..." ... Ja, DET bland mycket annat, hamnade på mina anteckningar på mobilen, under natten..

 

Jag var jätterädd..

Ja, men misstag.. Sådant händer ju.. Och trots ånger, kan jag inte göra det gjorda ogjort..

Vad det handlar om, håller jag för mig själv sålänge.. Då jag inte har lust att diskutera det mer(med mig själv), efter nattens långa diskussioner(fortfarande med mig själv)...

 

Klev upp vid tvåtiden och proppade på knäckemackor med smör och ost...

La mig igen... Och började sakta med säkert, lugna ner mig...

Men det var svårt att släppa... Och jag kan säga att jag somnade med samma tanke i huvudet, som jag vaknade med idag...

 

Eehhmmm...

Ja-a... Jag vaknade iallafall imorse... Rätt så tidigt... Eller rätt så sent.. Lite rörigt det där. Då jag tror jag vaknade flera gånger... Och även SOV lite oroligt under natten..

 

Klev upp.. Någon gång... Får räcka så... För att jag MINNS inte riktigt..

Minns inte heller vad jag gjorde imorse innan jag gick till bussen..

Men åt iallafall en apelsin... Som tog LÅNG tid att skala! Japp. Tjockt skal :P

 

... Och så borstade jag mina tänder. Rotade fram skinnjackan(som är för stor, för kort, och sitter inte alls bra PÅ... Och en ljusgrönblå sjal ur kartongen i sovrummet..

Tänkte bara testa.. ORKADE INTE EN DAG TILL med den där FULA vinterjackan som jag går omkring i! SAKNAR SÅÅ in snygga vinterjacka som fortfarande befinner sig någonstans hos Brorsan i H*vetets Stad :(

 

Tog på mig min snygga bruna lurvfleecejacka under.. Sjalen runt halsen... MYCKET lösare än vad jag brukar ha halsduken, såklart! Då det hade sett konstigt ut annars. Och sedan skinnjackan, som jag by the way fick av en medpatient när jag låg inne en gång, uppnäppt över det.. Då den ser konstig ut på mig, med blixlåset(heter det så) uppdraget..

 

Okej. Onödig info :P

... Så gick jag iallafall iväg till busen... ALLDELES för tidigt!

Lite småkallt... Men är man van vid tjock vinterjacka, och hårt virad stickad halsduk, så...

 

Väl inne i stan... Ja, jag skulle ju bara gå och handla godsaker till min födelsedag.. Eller rättare sagt. FÖR att det är min födelsedag idag ;D

Lite kallt på vägen dit.. Men då det ändå var rätt så varmt och jag hade en hel halvtimmes bussresa hem sedan, kunde jag inte låta bli att fundera över och försöka räkna ut hur jag skulle få hem glassen, utan att den smälte på vägen..

 

Men samtidigt tycker jag ju inte OM frusen(heter det så? Eller fryst?) glass, EGENTLIGEN. Utan jag äter den ju helst rinnande :P ... "Så vad skulle det spela för roll?" ... Ändock ältande oro, dock...

 

Köpte det jag skulle ha.. Och gick tillbaka till busstationen... NU var det VARMT! FEM grader och "stekande" sol ;D HÄRLIGT. Men inte särskilt gott för glassen.. Och inte heller för min hjärna, som gick på helvarv på GRUND av glassen :P

 

... Kom hem.. Såg att glassen var halvsmält. Men ingen big deal. Då den ändå skulle smälta över varma plättar ;P

Men bestämde mig ändå för att äta direkt. Trots att jag inte var hungrig. Då jag åtminstone ville SMAKA den, innan den blev välling :P

 

JÄTTEGOTT.

Men däremot förstår jag mig inte riktigt på mig själv..

Jag köpte för mycket idag... Som jag ALLTID gör.. Och fastän jag blir mätt eller känner att jag kanske inte BEHÖVER allt det goda idag.. Allt socker eller salt. Fett. Eller vad det nu kan vara.. Ja, alla GODSAKER.

Att jag inte är sugen. Eller lika gärna kan vänta tills imorgon..

 

Nej, jag är(blir) stressad, otålig. Och vill bara att ALLT tar slut på en gång. Så att jag slipper äta det igen.. TROTS att jag VET att jag får i mig samma mängd näring, vare sig jag äter allt på en och samma gång, eller sprider ut det på flera dagar..

 

Ja, jag vet inte..

Men jag har iallafall proppat en del idag. Varit lite småstressad.. Och har ÄNDÅ saker kvar att äta!

 

... Sedan jag kom hem, har jag iallafall gjort det vanliga på datorn. Dock inte kollat några Vloggsavsnitt. Men ska försöka hålla igång det ändå. För att vill inte tappa intresset för den här familjen..

Jag har som sagt ätit en massa godsaker, utan något direkt intresse. Bara för att bli AV med det..

 

Och jag har, i hopp om att klara av att börja köpa saker till lägenheten lite mer aktivt(efter inspiration från Sims 4. Japp :P), gjort iordning små lappar som jag lagt ut i lägenheten. Än sålänge bara i hallen, dock. Lappar med vad som ska köpas till varje plats.. De ligger nu på golvet. Men måste komma på något sätt att fästa dem. Då de kommer flyga omkring när man går eller öppnar och stänger dörrar...

 

Jag har sett på Sims 4, som sagt. LifeSimmer, heter hon på youtube.

Och så hörde 26åringen av sig för första gången på jag vet inte HUR länge. Hon trodde inte att jag ville ha kontakt med henne... Och jag trodde samma sak om henne :P

 

Nej, men det var länge sedan nu... Men i allra början på den här bloggen, skrev jag en del om min paranoijja och rädsla... Det hände hemska saker i familjen. Och jag vet inte om jag nämde det.. Men alla i familjen höll ihop och vi blev starkare tillsammans... Förutom 26åringen som drog sig undan. Inte kunde acceptera det hela. Och slöt kontaken.. Med alla, trodde jag.. Men ja.. Allt blev bara så dumt...

 

Vi messade en del fram och tillbaka... Och då hon är såå intensiv, så är det svårt att sluta messa, fastän man inte orkar "prata" mer.. Hon har såå mycket kärlek att ge. Och hon BEHÖVER verkligen någon som kan visa henne samma kärlek tillbaka. Någon att umgås med. Och någon som kan få henne att känna sig trygg. Och att fortsätta/börja kämpa framåt..

 

Och samma för mig. Egentligen. Men då HON mår så dåligt, och ibland(alltid) är så HIMLA intensiv och har känslorna både högt och lågt, kan ibland VÄLDIGT osociala, och känsliga jag, känna att det blir lite FÖR mycket..

 

Men jag lovade att vi skulle börja träffas. Känner att hon har HELT fel person att bo med. Och jag tror att det skulle göra oss båda gott, om vi åtminstone kunde träffas ett par timmar ett par gånger i veckan.. Hon har ju hundar också ;)

 

Dock fick jag ångest efter lite för intensiv kontakt. Trots att det bara var per mess. Men jag fick såå många kärleksförklaringar hela tiden. Och det var svårt att "lägga på".. Ja, avsluta för kvällen...

Och sedan kravet på kontakt, som jag nyss har skaffat mig.. Men det går nog bra :) Ett par timmar åt gången lär jag nog orka.. Och känner jag att jag gör skillnad för någon annan, så kanske det gör samma sak för mig ;)

 

Med det säger jag god natt. God natt med er <3

 

Vi var "bästa systrar" under hela uppväxten, by the way ;)