Äsch. Jag tror jag struntar i det istället. Jag har suttit i över en timme nu och gjort collage efter collage, med bilder från dagen. Men alltid är det NÅGOT som gör att jag inte blir nöjd. Så jag tror att jag ger mig nu. Orka hålla på, liksom. JAG kan ju trots allt titta på bilderna när jag vill! Att visa dem här på bloggen, är väl egentligen mindre viktigt :)

Jag ska rabbla dagen idag, iallafall.

Imorse vaknade jag tidigt, tidigt. Jag tror att klockan var halv tre. Eller så var den halv fem. Men jag låg iallafall kvar. Halvsov. Klockan blev... Ja, vad den nu blev. Jag minns inte riktigt. Halv åtta kanske. Och då klev jag upp. Åt frukost, och gjorde mig redo för familjens dagsutflykt. Idag innebar "familjen", jag, pappa, mamma och 17åringen. Vi skulle gå på fik, och hälsa på hos mormor.

Fiket låg på ett av de finaste och mest natursköna ställen jag har sett. Det var härligt. Vackert och harmoniskt. Lite väl varmt och mycket folk, bara.

Bilresan dit, kändes lång. Och bilbältet satt alltför hårt mot min då ömtåliga mage. Ja, jag mådde lite smått illa. Inte så att jag behövde spy... Nej, det var nog mest magvärk.

På ditvägen, svängde vi in på en klädaffär. Kollade lite. Jag tappade bort hela familjen därinne. Blev nervös. Irriterade mig på att de aldrig säger till när de tänker försvinna. Betalade mina saker och gick ut och satte mig i solen utanför. In igen för att gå en runda i butiken och se om jag hittade dem. Men nej. Och någon mottagning på mobilen, fanns det inte heller...

Men. Efter att ha stressat omkring en stund och oroat mig. Undrat vart de hade tagit vägen, dök de plötsligt upp. Japp. Lugnet och tryggheten var funnen. Och vi åkte tillsammans vidare till fiket.

Stod i lång kö. Fikade och gick en sväng i hamnen. Fotade lite den fina miljön. Och kollade i små butiker längs "vägen".

Sedan åkte vi vidare till mormor. Där vi enligt mig, stannade ALLTFÖR länge. Åt pasta-och kycklingsallad. Pratade. Eller de pratade, och jag satt och lyssnade/dagdrömde om vartannat.

Började bli trött och längtade tills vi skulle åka hem. Satt i ytterligare någon timme och bara väntade. Lyssnade på en massa svammel mellan mormor, mamma och pappa. Och hurrade inombords när vi ÄNTLIGEN skulle röra oss mot bilen! Mamma, pappa och jag. 17åringen skulle stanna över hos mormor. Och innan hon kommer hem igen, ska hon förhoppningsvis hälsa på 21åringen... och då kanske ta med systemkameran hit, så att jag kan testa den och se om jag vill köpa den.

På hemvägen, svängde vi in på Burger King. Jag tog mig ett barnmål med ostburjare(hmm stavningen ser fel ut...)

Pappa in på ica för att köpa "lördags"godis och fikabröd. Och sedan bar det hemåt.

Vi var hemma vid åtta. Satte oss direkt i tv:soffan med en kopp kaffe. Jag pressade även i mig ett par pringleschips, bara för att prova. Och en mintgodis "bara för att jag redan hade förstört dagen med godsaker idag :P"

Såg på andra delen av första filmen "Sagan om ringen"...

Och nu sitter jag vid datorn och har läst lite bloggar. Kollat blocket... Ja-a. Och sådär.

Halvsovande trötta jag, ser nu fram emot att sova... Hellre längre än vad dygnet tillåter. God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...