Okej. Nu blir det en snabb bloggning. Ångesten har varit lite smått närvarande hela dagen. Jag har känt mig trött och grubblande. Lite smått missnöjd och orolig, hela dagen...

Ja, det är jobbigt. Det här med att byta miljö igen. Komma till den bekanta levnadssituation som jag så väl känner till. Stökigt i huset. Vilket gör att man varken orkar laga mat eller äta. Stökigt till den grad att man inte ens orkar STÄDA. Att man inte vet vilken smutsig tallrik eller vilket halvdrucket glas, man ska plocka undan först. Eller hur man ska organisera för att ens ha en MÖJLIGHET att få det rent!

Det skitiga köket och vardagsrummet, gör att det känns som en ren omöjlighet att laga mat. Det orkar man liksom inte! Och att äta när smutsen ligger som lager på bord och golv. Kläder och prylar som högar på golv, stolar och bord...

Ja. Ni kanske förstår. Men detta visste jag redan. Så har det alltid varit i detta huset.

När jag träffade Xsambon för första gången, minns jag hur dåligt jag mådde av hur det såg ut härhemma. Jag som är van att bo rätt så rent...

Ja, vidare. Dagen idag.

Jag har typ inte gjort någonting. Jo, jag vaknade imorse och gick direkt ut på gräsmattan. Brorsan kom ut och vi pratade lite grann. Sedan bestämde jag mig för att gå till affären och handla frukost.

Så det gjorde vi. Brorsan och vovven joinade.

Hem igen. Och satte mig/oss vid tv:n... Satt där och kände hur jag blev tröttare och tröttare.

Ingen lust till frukost. Men äta behövde jag ju. Vilket kändes rätt så ofräscht. "Hur rent VAR skål och sked?" ...

Ja, NÅGONSTANS där, ville jag ta en till promenad. Så vi tog med oss hunden, och gick över till Mammans hus. Där plockade vi röda vinbär som Brorsan gör JÄTTEGOD saft av.

... Och sedan tillbaka hem igen.

Mer tv... Ut på gården en stund och låta hunden leka för en gångs skull! Japp, för mycket koppel och för lite lek för denna vovven. Och nosgrimma. Något annat som jag lider av att se...

Lunch någon gång där under dagen. Någonting som jag inte heller riktigt kunde njuta av. Fastän jag åt samma rågkuse och ost och salami, precis som jag BRUKAR göra! ...

Tv. Tv... Tv.

Halvsova. Och så kom Syrran hem från jobbet.

Mer tv. Och sedan ut på gården för att bara hänga. Tråka lite grann. Undrade lite smått, hur jag skulle orka med hela två veckor här, utan Xsambon! Och med en vovve som sätter igång både hjärna och hjärta! Japp det snurrar på rejält i skallen! Och ångesten stör mig lite lätt. Känner mig ängslig... Saknar min vovve... Rädd, orolig... Låg. Ja-a. Osäker.

Sedan vid ungefär... Ja, strax efter åtta, tog vi oss en promenad i kvällsluften. Jag, Syrran, Brorsan och Vovven.

Satte oss på ett berg och (halv)njöt medans Brorsan fiskade.

Gick vidare till andra sidan kanalen/sjön och bara var...

Och promenerade sedan hem igen...

Lite mer tv-häng. Hämtade ner täcke och kudde, och vilade en stund framför tv:n...

Och nu blir det sängen. Hoppas på mindre ångest och osäkerhet imorgon..

God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...