Vet inte vad jag tycker om den nya headern. Men nu ska jag iallafall sova...

Lite mörk kanske(?)...

Jaja. För viktuppgången är det väl bara bra om jag slutar träna. Men jag känner att jag kommer att bli deprimerad av det. Vill ju bli stark och känna mig hälsosam. Både psykiskt och fysiskt...

Ja, det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig. Men det var ju inte HELLER så att jag blev FÖRVÅNAD över att det hände! ...

Vi tar dagen ifrån början.

Det var en jobbig kväll/natt igår... Den spenderades liggandes i sängen, medans hjärnan jobbade på, i en ihållande takt. Jag försökte bli vän med mig själv och mitt beslut angående gårkvällens träning. Då jag mådde så dåligt för att jag hoppade över träningspasset...

Vet inte om jag någonsin lyckades försonas med mig själv och mitt "skamliga" beslut.. Men jag vaknade iallafall imorse, och började direkt försöka få mitt nya schema att gå ihop. Knepa och knåpa. Ja, ni vet, schemat som innebar "träning minst tre gånger i veckan"...

Under dagen, kom jag sedan på att jag nog ville börja träna på gym istället. Antingen gym tre dagar i veckan, och joggning tre dagar i veckan. Och så ledigt en. Eller också. Gym två dagar i veckan. Joggning två dagar i veckan. Och resten ledigt. Sådär träning varannan dag, precis som nu...

Jag klev iallafall upp. Åt frukost under hiskerlig(ett ord?) tröttnad. Och gick sedan direkt upp hit och bäddade ner mig igen. Sov fram tills klockan 11.00 Och drömde jättekonstigt. Om Bästisen.

Sedan har jag typ bara suttit i soffan och planerat. Skrivit dagbok. Och pratat med mamma, pappa och 13åringen.

Känt mig jättetrött, men ändå tagit mig i kragen och dammsugit trappen och hallen. Och så mitt eget rum. Våttorkat det lite snabbt.

Jag har kollat lite på datorn. Det gamla vanliga. Men även kommit in på alternativ till schampo. Och att inte tvätta håret för ofta. Vilket etsade fast sig på insidan av skallen DIREKT. Och fick mig att söka mer och mer kunskap. Kunskap, kunskap.

Fick inte saker att gå ihop. Blev osäker. Kände att det krävde för mycket. Och började se fram emot kvällens träning. Då jag visste det skulle få mig att slappna av och sluta tänka. För att jag orkar inte tänka mer. Vill inte lära mig mer... Inte bry mig.

Såg på film tillsammans med mamma, pappa och 13åringen.

Och gick sedan ut för att träna. Trots att ångesten fortfarande vilade i bröstet, för balsammetodens skull...

När jag kom ut och skulle börja träna... Ja, jag började som vanligt studsa omkring vilt. Värma upp så gott jag kunde. Ena flugan efter den andra, började hysteriskt surra omkring mig. Jag började vifta mer och mer med armarna. Och det gick ju an sålänge som jag fortfarande värmde upp! Men så skulle jag ju börja styrketräna. Alltså inga hastiga rörelser. Och flugorna FLOCKADES! Japp det nalkades regn... Varför ska just FLUGORNA agera budbärare!?

Jag tänkte att jag flyttar mig upp från träden lite grann. Kanske är det färre där...

Men nej. Lika många ändå. Jag försökte hålla ut. Men svor sedan lite lätt panikartat. Beredd att ge upp. Och flyttade mig sedan till framsidan av huset. Grusplan. Var de färre DÄR? Paniken och tålamodet växte sig gigantiska... Och in störtar jag, skrikandes och svärandes. Upp på rummet. Slänger mig i sängen. Skriker rakt ut i några sekunder, och dundrar sedan ner för trappan igen. Ut genom ytterdörren. Plaskar barfota genom det blöta gruset, och sätter mig pladask i bara tajtsen, på grusvägen. Där sitter jag och gråter under ljusgrå himmel. Ser upp mot tallarnas silhuetter mot den nakna himmelen. Och lyssnar till bruset, medans jag låter tårarna väta mina kinder...

Jag gråter högt och gråter mer för vart gång jag önskar och längtar. Minns och saknar...

Men trots smärtan, var det en härlig känsla, där jag satt och "gav upp". Frihet. Lättnad. Allt stod stilla...

Och nu sitter jag här. Fortfarande iklädd träningskläderna - och ska kolla flyg, tåg och buss. Semester står först på listan. Inte semester från jobb eller praktik. Nej, semester från vardagen och mina egna krav... Om nu det är möjligt. God natt med er <3

Ska man prioritera den psykiska eller den fysiska hälsan?

En miss i rutinen, resulterar alltid i att jag stränger min rutin ännu mer! I desperat behov av att återfå kontrollen som jag så panikslaget sträcker mig efter...

Men samtidigt i detta fallet, är jag ju inte ens säker på att det är lagom att träna varannan dag... Kanske är det för mycket(?)...

Men såhär är det iallafall nu.

Vi får se hur det löser sig. Det viktigaste är att jag inte ska behöva känna mig misslyckad när jag bryter den här rutinen.

Så släpp det nu, kära D. Det är försent att börja träna nu. Och ingen skada skedd :) Bara att börja om imorgon.

Hoppas jag får sova inatt nu då :)

Nu känner jag mig misslyckad... Eller är det missnöjd?

Jag vet inte riktigt. Men det känns verkligen inte rätt att hoppa över träningen idag. Att strunta i den för att det har blivit så sent. Samtidigt som man säkert SKULLE klara av den! Orka med den. 

Det känns bara som om jag hoppar över någonting som det egentligen vore bättre om jag gjorde. Som det inte finns någon godtaglig anledning till att hoppa...

Men mest av allt, är jag nog rädd att bli slapp om jag skjuter på träningen tills imorgon... För att. Ifall jag viker för bristen på ork IDAG... Vad är det då som säger att jag inte kommer att börja göra sådana undantag gång på gång på gång? Börja orka alltmer sällan? Känna viljan tryta? ... Ja, vad är det som säger att jag kommer att bli starkare DÅ, och inte svagare?

Jag är rädd för att börja slarva.. Och att hoppa över ett träningspass i varannandagsrutin... känns inte bra...

Men samtidigt hade jag jättelust att träna idag. Jag hade lust att styrketräna i gräset. Att jogga tills jag blev helt matt i kroppen men pigg i sinnet. Stretcha och varva ner i gräset, under mörk nattahimmel. Och sedan ta en härlig uppfriskande dusch, under fullständig stolthet =)

Ja, jag hade lust med det... Men det blev senare och senare, och filmen var inte slut. Klart som f*n att jag prioriterar filmkvällen med familjen, före min träning! Ja, där tvivlar jag inte mer än två sekunder! Familjen går först. Inte missar jag det!

Så. När filmen var slut och det var meningen att jag skulle göra iordning mig för träning, var klockan 22.10 Och då skulle jag byta om, skaka min proteinshake. Plocka iordning grejer till duschningen. Och jag skulle "rolla" mig med myggmedel.

Träningspasset tar ca 1 timme. Och så duschen på det. Då är vi uppe i 1h 20min. Då är klockan kanske kvart i tolv. Och så har jag bloggningen kvar! ... Som brukar ta minst en halvtimme! Kanske till och med en timme! ... Om jag har väldig beslutsångest vad gäller inläggets kategorisering!

Ja-a... Oavsett ursäkter, så är jag inte nöjd med att inte träna idag. Men det får ju vara en gräns på hur sent jag sätter igång. Nog för att jag är ledig. Men jag är REDAN sådär supertrött hela dagarna(!), på grund av värmen(?), eller på grund av träningen(?)... Och en gång... Det borde väl inte göra någonting? Sålänge som jag "ger mig uppå hästen" imorgon igen :) Jag har ju hållit mig till varannan dag hittills. Så jag KAN ju ;)

Så. Senast 22.00, ska jag vara REDO att träna varje kväll. För att då kan jag vara klar med träning och dusch, till senast 23.30 ;)

Så gör vi ;D Det är ganska lagom. En helt okej tid att börja blogga. För att den här situationen vill jag INTE göra om igen! Tar mig igenom ångesten ikväll... Men imorgon KÖR vi!!!

Se det inte som ett misslyckande, kära D. Du har rätt till att sätta gränser... Även gränser som inte fullständigt gynnar dig ;)

Ojojoj. Vad onödigt svag jag känner mig. Saknar redan känslan jag har efter ett DUKTIGT träningspass! Men håll ut. Imorgon tar vi tag i styrkan igen! Kom ihåg, kära D. Det var inte VILJAN som lämnade dig, denna gången!!!

Dagen idag. Hoppas att den var händelselös... För att inlägget börjar REDAN bli för lång. För det dåliga samvetets skull :)

Dagen idag, började jag VÄLDIGT trött! Jag klev inte upp förräns halv tio imorse. Gick sedan direkt upp och bäddade ner mig igen. Sov tills elvatiden, då jag for upp ur sängen för att hänga upp tvätten som mamma hade bett mig att hänga ut på torkning. Stod och hängde tvätt i gastande sol, i ca en timme. Väckte sedan 13åringen. Så att han skulle hinna kliva upp innan mamma kom hem och upptäckte att han fortfarande sov. 

Åt lunch. Och la mig sedan på vardagsrumssoffan och halvsov lite till. Skrev några missnöja framtidstankar i min punktlistebok... Och gjorde sedan iordning kaffe tills mamma och pappa kom hem från varsina sjukhus.

Åt mellis med dem. Plockade in tvätten tillsammans med mamma. Då vi var rädda att det kanske skulle börja regna.

Och åkte sedan iväg för att handla. 13åringen, jag, mamma och pappa.

Hem och laga mat. Äta. Och sedan blev det tv:n en stund. Tills mamma, pappa och 13åringen joinade, och vi såg på film. 19åringen kom hem efter halva filmen...

Klockan blev för mycket för att hinna träna innan läggdags. Och nu sitter jag här. Med lätt ångest i bröstet. Missnöjd. Kluven ifall jag kanske skulle ta mitt träningspass nu ändå...

... God natt med er <3

Jag blir bara tröttare och tröttare om dagarna. Om det beror på mer aktivitet, att jag blivit mer slapp, eller om det beror på någonting helt annat(värmen?), vet jag inte... Men det är ett faktum. Jag orkar nästan inte hålla mig på fötter längre... Och just nu, känner jag bara att jag svävar i tomma intet. Allt står stilla... "Eller rör det på sig?" ... Och min tillvaro är grumlig och suddig. Jag vet helt enkelt inte vart jag befinner mig i livet. Eller när det helt plötsligt kommer att säga "PANG positivt!" Eller "PANG negativt!"

... Ja, jag vet inte riktigt. Och nu är jag hungrig också. Jag känner inte RIKTIGT att jag klarar av att hålla struktur på ätandet. Men jag nöjer mig. Än sen om jag går hungrig någon gång sådär. På grund av ett missat mellanmål. Det viktigaste är ju ändå. Frukost, lunch och middag. Ja, om det inte blir som idag. Då jag var för mätt för att känna behov av lunch...

Hmm. Dagen idag...

Jag klev upp någon gång imorse...

... ... ... Irriterande när man inte minns. Men jag tror ärligt talat att jag inte bryr mig vad jag har gjort idag. Jag vill bara sova...

Så jag rabblar lite saker här och där. Och så går jag och lägger mig.

Jag har...

På förmiddagen, mellan frukost och lunch, sov jag. Jag gick och la mig ovanpå täcket på sängen och sov vidare en stund. Då jag hade JÄTTESVÅRT att hålla mig uppe. Jag var tung och trött. Och jag behövde sova mycket mer än vad jag redan gjort. Vilket idag hade sin anledning. Jag hade nämligen SUPERsvårt att sova inatt. Somnade första gången, efter tretiden någon gång. Och vaknade sedan runt åttatiden.

När jag hade varit nere på nedervåningen en vända till, och sedan kände att jag behövde vila ÄNNU mer, la jag mig åter på sängen, och satte på musiken på datorn. Låg och stirrade rakt ut. Blundade om vartannat...

Lite till soffhäng. Och sedan blev det tidig lunch. Ja, tidigare än vad vi BRUKAR iallafall! Då mamma behövde åka in till akuten på tidigare eftermiddag. På grund av dåliga blodvärden. Riktigt dåliga, tydligen!

Men hon är hemma igen, iallafall.

Själv har jag ägnat dagen åt... Eller halva iallafall. Åt att fortsätta städa i garderoben där alla mina flyttkartonger med mina osorterade saker i, står. Sorterat en hel del. Skrivit vad som finns i kartongerna, och sedan ställt in de klara och de halvklara kartongerna på ena sidan av garderoben.

Annars har jag inte gjort speciellt mycket idag. Lagat enkel mat tillsammans med pappa. Ätit. Och sedan mest bara hängt. Kollat lite på datorn. Blocket. Lägenheter. Ställt mig på kö, på en ny lägenhetssida(som kvinnan från igår, tipsade om. Samtidigt som hon sa "tyvärr" till mig.

Läst lite bloggar...

... Ja, det kanske var det. Nu till kvällen, såg vi på "Jalla Jalla!", och sedan halva "Beck"filmen som går på fyran(tror jag att det är).

Med det, säger jag god natt. Får se om jag kan vakna mer pepp imorgon, än vad jag känner mig nu =)

God natt med er <3

Nu sitter jag här vid datorn. Nöjd. Stolt. Och äter en banan...

... Varje gång, någon timme innan jag ska träna, känner jag mig lat och vill inte alls vara med. Önskar att jag bara kunde strunta i det. Mår lite dåligt, då jag vet att jag kommer att ångra om jag hoppar träningen... Eller skjuter på den!

Men så sätter jag igång... Och gud vad kul jag har! Eller där överdrev jag. Men det är faktiskt rätt så skönt. Jag får för en gångs skulle kämpa med någonting annat än psyket! Jag får koppla bort huvudet för ett tag och det enda jag behöver bry mig om, är att ta mig i mål. Att kämpa tappert dit jag vill nå. Både vad gäller styrka och kondition!

... Ja, det är skönt. Och för varje gång som jag tar mig an ett nytt träningspass, gör jag ett litet framsteg. Märker en liten skillnad i styrka. Både vilja, kondition och muskler ;)

Och idag om något, var en sådan dag. Jag kände att jag klarade att göra bättre armhävningar. Mer riktiga situps. Plankan var inte lika tung. Och... Ja, jag klarade mer och längre övningar ;D

... Men det som jag VERKLIGEN gjorde framsteg i idag, var min joggingrunda! Ja, idag kan jag kalla det JOGGINGRUNDA! Jag joggade HELA rundan. Stannade inte upp för att gå, en enda gång ;D Och till slutet när jag kände att jag höll på att spy av andfåddhet... fortsatte jag jogga de sista meterarna!

... Japp. Jag var tvungen att sätta mig ett par sekunder(ja, lite mer) på stentrappan på framsidan av huset, innan jag gick in...

Sedan var det stretching ute på baksidan i gräset, utan sällskap av myggorna ;) För att dessa skrämde jag bort med myggroll-on innan jag gick ut ;D

En dusch. Och nu sitter jag här =)

Men dagen idag.

Jag klev upp imorse klockan halv nio. Precis innan klockan ringde. Åt frukost och... sedan vet jag inte. Jag minns inte riktigt...

Men jag satt nog i vardagsrumssoffan en stund...

Vi går vidare. Har nog suttit vid datorn en stund, också. Kollat blocket. Läst lite bloggar...

Ja, och så har jag varit nervös och väntat på att få åka på visning på en lägenhet. Oroat mig för hur jag ska hantera situationen. "Tänk om jag inte säger någonting. Inte verkar intresserad... även fast jag är det". "Tänk om mamma och pappa blir besvikna på hur jag "beter" eller inte beter mig på visningen. Vart jag tittar och hur jag svarar"... Ja, första visningen. Och jag var väldigt osäker. Jag visste ju inte hur det gick till. Vad jag måste kunna... Om det är något speciellt jag förväntas fråga. Vara intresserad av...

Det blev lunch. Och sedan åkte vi rätt så direkt iväg för att hitta till adressen där visningen ägde rum.

En jättetrevlig tjej med tjockt oranged lockigt hår, öppnade dörren. En stor Rottweilertik välkomnade oss med viftande svans. Och allt kändes bara så mycket lugnare än vad jag hade förväntat mig.

Hon(kvinnan :P) visade oss runt i lägenheten. Den var stökig då hon höll på att packa för att flytta ut. Vilket gjorde att jag hade svårt att se lägenhetens charm och storlek. Men mina färäldrar var stormförtjusta, och jag ÄLSKADE den stora inglasade balkongen! Ett lagom stort boende... och jag tror att jag skulle trivas där. ÅTMINSTONE tills jag får något som jag VERKLIGEN vill bo i! Och ett förstahandskontrakt!

Nu är det bara att vänta spänt på svar. Det var några till som hade varit där på visning... Eller om de SKULLE dit! Och jag har ju en lika stor chans som de. Men säkert inte större. Som sagt. Bara att vänta ;)

Blir det ett nej, så är det ju ingen fara skedd. Jag står ju fortfarande i kö på andra lägenheter. Och kommer så att fortsätta med. Allra helst då detta är ett kontrakt på ett år, till att börja med!

Väl hemma igen, blev det ett litet mellanmål. Eller ja. Det beror ju på vad man jämför med. En knäckemacka. Ett smörgåsrån. Och ett halvt tunnbröd med lite räksallad. Ja, aptiten är större nu när jag tränar. Jag märker en STOR skillnad! Vilket är bra ;D Det är ju så det ska vara. Träna mer - Äta mer ;)

Sedan började jag riva i mina kartonger häruppe. Och även packa ner de saker som jag inte använder. Då jag vill ha allt klart. Jag vill sortera alla saker i kartongerna och skriva på varje, vad det är i dem. Så att de väger jämnt och allt är i sin ordning. För att. Flyttar inte JAG nu i veckan, så flyttar säkert mamma och pappa snart ändå! Då de går på visningar efter visningar. De själva också.

Jag blev LÅNGT ifrån klar! Men jag har ju tid på mig. Och hinner jag inte allt. Om jag nu ska flytta på måndag eller något. Så får jag helt enkelt nöja mig med att flytta med mina osorterade kartonger som Xsambon och jag i all stress, slängde ihop när jag skulle flytta hem hit igen =)

Jaoww. Och så blev det film. "Cops". Så superduperrolig. Och nu minns jag inte vad han heter. Men han som överdriver hela tiden, ger mig f*n träningsvärk i både kinder och mage xD Han är BÄST! En RIKTIGT rolig film.

20åringen och en tjej som han hade med sig, kom hem hit och "störde". Lät filmen vänta i lite drygt en timme. Sådär mitti. Satt och pratade en stund. Drog upp en massa snacks och godis på vardagsrumsbordet. Och så åkte de igen, för att gå på bio.

Vi såg klart på filmen. Och sedan efter att nästan ha bestämt mig för att ta ledigt från träningen på helgerna, gjorde jag en kraftansträngning. Drog på mig träningskläderna. Skakade min proteinshake. In i kylen med den. Och ut och träna.

Och nu blir det sängen. Imorgon är jag ledig ifrån träningen. Efter den här superduperbra insatsen. Med en HEL joggingrunda ;D 3.8km räknade jag ut att det var, förresten. Inte jättelångt. Men jag är nöjd =)

God natt med er <3