Besvikenheten(är det ett ord?) när man inser att det inte händer idag heller... Bara det kommer innan på Torsdag så. Nu får jag väl orka mig hemifrån imorgon också, då =/ Hade hoppats på att slippa det...

Vi hörs ikväll <3

Jag börjar med natten. För att usch :P Dessa j*vla nattfjärillar! Jag menar. De får järna vara i mitt rum. Bo här. Sova här... Ja, vara här, helt enkelt. Men behöver de flyga? Och allra helst attackera! Jag sätter hjärtat i halsgropen och flyger upp från stället, varenda gång som de anfaller mig :P

Så. Inatt började de attackera mig. Minst fyra stycken äckliga små nattfjärillar kunde jag hitta i mitt rum, när jag flög upp ur sängen för första gången. De flyger ner på en och sprätter med sina läskiga små vingar. Och sedan bort igen.

Men jag somnade iallafall till sist. Det tycktes även fjärillarna göra. För att det blev lugnt och jag kunde inte höra dem flyga längre. Och idag när jag kom hem från stan, sov de allihopa på fönsterbrädan. Fyra stycken, även denna gången. Så det är vällan antalet =P

Kvällen igår, var inte så rolig annars. Jag var inte vän med mig själv... Och frustrationen över att inte kunna komma överrens med mig själv... Inte riktigt känna att jag kan kontrollera min hjärna... Eller ens VILL göra det, gjorde att jag bestämde mig för att hädanefter bara lyssna på min hjärna. Alltid lyda den, vad den än vill, och sedan bara dö när jag dör, liksom...

Men dagen idag... Ja, jag kan inte heller idag, avgöra vad jag tänker och känner. Om jag har mått bra eller dåligt. Vad jag vill... eller vart jag är påväg...

Ja, jag är helt enkelt inne i en SUPERjobbig period, som jag VET att skulle varit helt underbar och en ren fröjd för livet och mitt välmående, om jag bara hade kunnat tillåta mig själv att sväva på livets bana...

Ja, för att det som händer VARJE dag nu, är att jag stannar upp mitt välmående och börjar tvivla. Hjärnan lägger sig i för mycket och jag FÅR inte må BRA! En av anledningarna är att jag inte kan SE framtiden. Alltså jag kan inte SE mig själv ha ett liv. Ett liv som jag TRIVS med och tycker om. Jag kan inte se mig själv uppnå några drömmar eller klara av de saker som jag borde klara av... Ja, och varför leva och må bra, när det senare kommer att visa sig vara förjäves?

Ja, jag vet inte vad anledningarna kan vara. Men min hjärna ställer sig ivägen för livet just nu, iallafall. Men nog om det.

Idag åkte jag till stan. När jag vaknade imorse... Eller ja. Klockan var halv tolv. Då var jag lite stressad och visste inte riktigt om jag skulle hinna till stan. Skulle ju duscha och sådär också. Och det är ju "Söndag"... Men det har ändå blivit som ett slags beroende att åka in. För att.. Ja, det känns som en drog. Jag BEHÖVER komma ut. Få dagarna att gå, och lugna mitt sinne. Ja, trots min hjärnas oförklarliga spel, njuter jag av sommarvärmen. Den vackra blå himmelen, träden med nya knoppar på. Folk som fikar och äter glass. Cyklar och joggar. Barn som leker i lekparken. Hundar som springer i hagen... Och den helt UNDERBARA solen <3

Ja, det behövs inte mycket. Att bara sitta, gå och stå där och stirra. Det räcker gott och väl för mig. Men trots det, är jag JÄTTEförväntansfull inför en praktikplats! Jag är mer än redo att bli aktiverad och få göra nytta ;)

Idag åkte jag iallafall in med mamma och pappa. Jag satte på mig en svart skjorta, ett par svarta tajta jeans(Ja, svårt att hitta byxor som sitter bra. Men dessa älskar jag!)... Ja, och så min lilla bruna ryggsäck. Kände mig kvinnlig och snygg :P

De släppte av mig någonstans där jag inte visste vart jag var. Men jag gick, med en aning stress i själen, mot vart jag trodde att hamnen låg. Och det var inte alls svårt att hitta =) Sedan satt jag i hamnen en stund. Men tröttnade omgående och gick vidare. Idag gick jag mest. För att jag hade ingen ro i sinnet att sitta stilla. Men stannade till en stund och satt och tittade på antingen kanoter eller kajaker. Korta små båtar som man sitter fast i. De hamnade upp och ner flera gånger, men lyckades vända sig rätt, utan att ramla ur... Kanske vet ni vad jag menar(?)... Men de försökte iallafall ta sig uppför forsen. Och SOM de KÄMPADE! Intressant att se =)

Sedan gick jag vidare. Bestämde mig, efter MYCKET velande fram och tillbaka, att köpa mig en glass. Sista innan jag slutar med godsaker. Men då planen snarare handlar om att sluta äta helt, så försöker jag nu övertala mig själv om att jag VILL leva. Borde TILLÅTA mig själv att äta. Borde VÅGA må BRA. Inte lätt, då jag egentligen inte vet varför jag tänker och känner som jag gör... Det borde väl bara vara att må bra, när det ändå är så verkligheten ser ut...

Men men. Glass åt jag iallafall =D Sedan gick jag och väntade på bussen. VARMT var det då. Så jag tog en promenad. Fläktar ju lite mer ;) Sedan väntade jag igen... Och väl hemma har jag ätit mat. Kebabrulle :P Ja, middagen är inget större problem. Då jag äter tillsammans med familjen. Hur dåligt jag äter eller hur jag känner... Det vet de inte om...

Sedan har jag spelat "Bejeweled", läst bloggar. Slumpat bland bloggar. Och vi har sett på film. Mamma, pappa, 13åringen, 19åringen och jag. "Tekken" såg vi. Rätt så bra. Men kampsport är väl inte riktigt min grej. Inte på film iallafall! Har dock gått på karate själv :) En familjegrej =)

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3

Min dag i bilder =)

Inlägget kommer ikväll ;)

Vi tar och skriver det där inlägget, nu då. Jag och min icke så samlade hjärna :P

Det var en såå härlig start på dagen idag! När jag satt där i bussen, med solen i fönstret, och bara kände mig så glad. Jag kände mig fri och lättad. Levande på något sätt. Det har nu gått upp för mig... ÄNTLIGEN, kan man väl säga! Att det går att öppna upp en helt ny värld, bara genom att få saker att hända om dagarna.

Jag menar. Det har väckt underbara känslor till liv, nu när jag tar mig tiden och orken att lämna hemmet och trakterna, lite då och då. För att, vad är det egentligen för ett liv, att bara sitta ensam ihoptryckt mot en vägg hela dagarna?

Jag visste det inte då... Men idag gick det upp för mig, hur mycket bättre jag mår av att komma ut bland folk. Även om jag inte så uttrycker ett ORD till andra människor! Men jag SER annat. HÖR annat. Jag UPPLEVER saker!

Ja, jag mådde bra, där jag satt i bussen. Kände mig fri och lycklig. Idag hade jag bara klätt på mig en brun och lila fleecejacka, och min bruna lilla ryggsäck. Och det var alldeles lagom klätt ;) På huvudet hade jag satt en svart keps... Och jag kände mig än en gång, snygg. Jag trivdes med hur jag såg ut och hur jag var klädd. Och det var inte ALLTFÖR obehagligt att se andra människor i ögonen. Liite skiner ju den dåliga självkänslan igenom. Sådär så man slutar andas för några sekunder och inte vet riktigt vart man ska titta, när man upplever att någon stirrar eller så... Men i det stora hela, kändes det helt okej idag ;)

Idag var jag relativt stressad under mitt stadsbesök. Först lämnade jag mammas och pappas hyrfilmer på filmbutiken. Sedan promenerade jag som vanligt, ner mot hamnen. En annan väg än vad jag brukar gå. Men att testa på nya vägar är aldrig fel. Det är någonting som jag mår bra av =)

Jag kände mig orkeslös och tom i magen. Men någon tanke på mat eller annat att äta, fanns inte. Jag satte mig som vanligt på en bänk i hamnen och kollade på hundarna i hagen. Betraktade dem när de lekte... Satt där en stund, med endast strumporna på fötterna, och bara stirrade. Ja, jag är inte rädd för att sitta och bara stirra på ägarna och dess hundar, längre. De får se mig om de vill. För att, vad spelar det för roll om jag iakttar dem? Det är ju hundarna jag är intresserad av! Nej, det är inte jobbigt längre. Jag trivs med att glo =P

Efter en stund, började jag känna mig stressad. Så jag bestämde mig för att gå en lång omväg och komma till bussen lagom tills den skulle gå... Men efter halva omvägen blev jag rädd att jag kanske hade missbedömt tiden. Så stressad och med snabba steg, gick jag på tom mage, tillbaka mot busstationen.

Funderade på att gå in på matbutiken och köpa en glass, men hoppade det och fortsatte gå. För att jag var inte säker på att jag skulle hinna. Men väl på busstationen, var jag 50 minuter tidig! Så jag köpte mig min glass på pressbyrån istället.

Idag har jag tänkt en del på framtiden. Hundar, egna barn... sambo... Ja, mest det. Kommit fram till att jag antagligen aldrig kommer att våga skaffa egna barn. Då jag inte litar tillräckligt på mig själv och min hjärna. Att jag ska klara av att tänka rätt och förtå vad som är viktigast i livet. Att jag inte ska kunna ta hand om det här barnet på bästa sätt. Inte skulle BRY mig om det, när jag kommer in i sådana perioder. Perioder då hjärnan styr mig och jag inte har någon större kontroll...

Men jag har ändå drömt. Det mår jag bara bra av. För att, trots att tilliten till mig själv, är mer än förstörd, är allt möjligt i drömmarnas värld. Där kan jag leva och må bra. Klara allt och lite till. Utan att hjärnan förstör för mig =)

Nej... Livet är underbart. Nu när sommaren är påväg och solen skiner. Folk är glada. Barn som jollrar, leker och tjoar. Hundar som skäller och bugar i lekinviter. Och folk som sitter och dricker kaffe på trästolarna utanför fiken... Ja, det är UNDERBART <3 Och nu när även JAG lever, kan även jag ta del av det ;)

Så. Trots en del tvivel(som jag inte ens tänker NÄMNA idag), har dagen idag, öppnat mina ögon för de dörrar jag nu ställt på glänt :) Kanske klarar jag detta livet. Kanske kan min hjärna börja samarbeta med mig. Eller varför inte lägga sig lite i bakgrunden :P Hur allt ter sig, lär vi få märka. Nu är det iallafall bara två dagar kvar till Tisdagen. Då jag förhoppningsvis får mitt läkarintygintyg ;)

Annars. Jag har spelat Bejeweled. Kollat hundar på blocket. Läst lite bloggar... Och så såg vi på "Candyman", mamma, pappa, 13åringen och jag. Vilket tar mig tillbaka... Mer än så, säger jag inte =)

Det är en jätteläskig nattfjärill härinne, som stör min koncentration. Så jag hoppas att inlägget blev någorlunda läsbart iallafall :P

God natt med er <3

Såhär är det just nu. Vilket får mig att känna mig kluven och vilsen. Sinnerligen(är det ett ord?) borttappad... Jag kämpar att två håll. Ena med halv vilja, och det andra bortom stor kontroll.

Men jag hittar nog hem till slut ;) Någon av mina två sidor. Någon av dessa två kamper, lär ju vinna, tids nog ;)

Detta är iallafall min "veckans" denna vecka :)

Idag känns det lite svårt att veta vad jag ska skriva. Då jag känner mig så svävande i sinnet, på något sätt. Vet inte riktigt vad jag tänker och känner. Om jag har mått bra eller dåligt. Vart jag vill eller är påväg. Vet inte vad som väntar mig i slutet av den tunnel som jag nu har valt att kämpa mig igenom...

Ja, ni har ju "hört" allt detta förut... Men idag har alltså varit ännu en sådan dag. En dag då jag har känt mig vilsen... En dag som kan ha varit dåligt, men samtidigt så bra.

Men det ska nog inte vara så krångligt som det verkar, att skriva om dagen som varit. Då jag inte har gjort så himla mycket. Så jag börjar från början... Alltså morgonen. Och fortsätter mig framåt ;) Så ska det nog gå bra =)

Jag klev iallafall upp ur sängen vid  halvtolvtiden "imorse". Satte mig vid matbordet tillsammans med mamma och pappa. Åt en liten sockerkringla till frukost... Jag vet. Ingen nyttig eller särskilt näringsrik frukost. Men jag kände mig stressad. Skulle ju med bussen.

Sedan slängde jag iallafall på mig tjocka vinterjackan och en mössa. Ja, förra gången FRÖS jag ju, när jag gick ut! Och när jag kom till stan, märkte jag att det var närapå SOMMAR ute! Ja, så av med vinterjackan och mössan. Fick alltså gå och släpa på en tjock och tung vinterjacka i sommarvärmen, hela dagen! Ja. Men positivt ändå :) Solen sken, fåglarna kvittrade, och folk var ute och gick i sommarvärmen.

Jag fick en sådan härlig känsla inombords när jag lämnade vårt hus! ... Hmm. Där tog det stopp. Minns inte såpass mycket, att jag kan säga mer om det just nu :P

Men jaja. Jag började iallafall med att gå och titta igenom galleriorna efter ett ställe där man kunde köpa ramar. Mamma behövde en A4 ram till familjefotot som jag gav dem i påskpresent. Men otålig som jag är, och "affärspanik" som jag har... Brukar kalla det så. För att jag är så stressad igenom affärer. Får ont i magen. Känner mig instängd och stressad... Otålig. Ja. Jag orkade iallafall inte leta.

Så jag började istället promenera ner mot hamnen igen. Ångesten... Eller ja. Tankarna att jag inte borde äta någonting. Ingenting alls. Hade redan börjat besöka mig. Men jag hade ändå bestämt mig för att ge mig själv en chans idag. "Jag BORDE klara det här! SKA jag ha en praktiklats, egen lägenhet... Ja, SKA jag ta vitamintabletter för mitt hårs skull, tvinga mig själv från huset, och kämpa mig fram mot ett bättre liv... Ja, då MÅSTE jag ju även kunna tillåta mig själv att ÄTA. Det känns ju såå dubbelt annars! Jag kan ju inte tillåta min hjärna att dra åt två håll samtidigt!

Nej. För jag sa till mig själv idag. Det är ju en sak att känna att man inte vill äta för mycket. Att man vill hålla sig i form och äta hälsosamt och så vidare. Och en HELT annan att inte vilja äta alls! För att, DET är ju vad min hjärna försöker övertala mig till! Hade den fått bestämma, hade jag ju inte tillåtits äta en SMULA per dag!

Nej, Så jag gick iallafall till min standard matbutik. Köpte mig en ost-och skinkfralla, en äppelmunk(som visade sig vara en vaniljmunk) och en liten tetra fruktdryck. Ut därifrån, gick jag med vetskapen om att jag antagligen inte skulle få i mig någonting av det. Men köpt var det. Så kanske skulle ändå "detta onödiga slöseri" få mig att proppa i mig detta(?)...

Och det gjorde det. Med tanken att "jag kan ju svälta närsom helst. Denna gången gjorde jag tabben att köpa något när jag egentligen inget skulle ha. Men nästa gång kanske jag tänker annorlunda"...

Nej, jag menar faktiskt det jag säger... SKA jag kämpa mig framåt mot ett bättre liv och är såpass viljestark till det, fastän jag inte ens kan SE vad jag kämpar emot... Ja, då kan jag ju inte SAMTIDIGT hålla på och svälta mig själv! Jag MÅSTE ju bestämma mig för EN väg. Och just nu är ju detta "ett bättre liv" ;) Så jag får allt kämpa mot dessa "matvägrardemoner" ett tag till ;)

Ja-a. Annars. Jag gick iallafall och satte mig på bänk efter bänk, som jag alltid gör. Solade mig i värmen, och tittade på alla hundar som lekte i hagen. Skorna hade jag tagit av mig och satt upp fötterna på bänken. Ja, det var en underbart härlig atmosfär idag <3 Första riktiga sommardagen som jag har upplevt detta år. Att sitta där med bara tunn tröja på sig, och ÄNDÅ vara varm! Vindarna var varma och att sitta i skuggan, var inte heller fel denna dag ;D

Men det blev inte långvarigt ändå. Tröttnade rätt så fort. Och mina förvirrade, kluvna tankar om liv och död, eller allt vad det var, gjorde att jag till slut bara ville hem. Så jag gick tillbaka till busstationen, märkte att det var över en timme kvar tills bussen skulle gå. Så gick och köpte en ram på Clas Olssons, och sedan till pressbyrån och köpte ett busskort. Vilket ÄNDÅ visade sig vara fel, när jag kom hem! Hade "reserverat" fel resa på mitt kort. Så jag betalar för mycket för den resa som jag nu kommer att åka på det. Men men. Det gnager lite grann när jag tänker på det. För att det känns så ONÖDIGT! Men inte mycket att göra åt. Jag har ju iallafall ett busskort nu. Vilket jag BEHÖVER för att kunna åka såpass ofta som jag planerar ;)

På busstationen mötte jag 13åringen som också skulle hem. Och när vi kom hem, åt vi middag. Sedan såg vi på sista delen av "Den fördömde", mamma, pappa och jag...

Ja, det var väl typ min dag. Undrar om inlägget låter lika rörigt som mitt huvud är idag :P Men i så fall bjuder jag på det :P Eller kanske borde jag ursäkta mig för det =P

God natt med er, iallafall <3

Ja-a... Äntligen köper man ett busskort... och så köper man fel ändå! Det gnager lite lätt. Suck. Men men :)

Ville bara säga det =)

Vi hörs ikväll <3

Idag har jag varit väldigt fotoinriktad. Redigerat foton efter foton, och experimenterat lite grann. Man får en sådan inspiration från andras bloggar, och det är så kul att hålla på!

Jag har saknat min hund lite grann. Längtat tills jag kan börja träffa hundar om dagarna. Sett fram emot en praktikplats på något hunddagis...Och jag har bestämt mig för att ta en trip till stan imorgon. Gå lite i hamnen. Utforska lite nya gator och områden, och titta på lite hundar, folk och barnvagnar. Drömma mig bort till framtiden, och bara fantisera lite grann. Jag ska ta det lugnt en stund och bara njuta av solen... Hoppas det blir sol, bara! Sminka mig och framhäva mina ögon... Se om jag kan få en sådan där underbar dag igen! Medans jag får tiden att gå fram tills på tisdag ;)

Oj. Nu blev det visst morgondagen istället :P Men men. Blivet är blivet =P Nu tar vi dagen idag ;)

Hmm... Om jag nu kan minnas :P

Jag minns iallafall att dagen började med att jag satte mig och spelade Bejeweled i brist på annat... Nej förresten. Jag började med en dusch. Sedan satte jag mig och spelade. Funderade och väntade på att 17åringen skulle säga någonting om sin påskpresent... "Hade hon sett den ännu?", "Struntar hon bara i den?", "Blev hon inte glad?", "Bryr hon sig inte?"... "Eller är hon bara otacksam?". "Kan hon ha varit inne i sitt rum så många gånger, men ändå missat den?"... Ja, jag visste inte VAD jag skulle tro. Hon sprang ut och in i sitt rum hela morgonen, men hon hade inte ännu NÄMT sin present! Inte ens när jag gick FÖRBI henne!

Men så efter mycket om och men, när jag satt härinne och tråkade. Åt påskgodis utan att vara sugen... Ja, och bara VAR... Då kommer hon in. Säger tack. Pratar lite och går igen. Inte mer med det. Och det var bara för att mamma frågade henne om påskägget! Så jag vet inte... Har inte HON något intresse, så tappar ju jag lite det också. Nästa år blir det väl bara 13åringen :)

Annars så har jag som sagt pysslat en del med foton idag. Jag har läst lite bloggar. Hittat några nya bloggar att läsa. Jag har bloggat själv...

... Ja-a... Känns som om jag inte har GJORT så mycket idag! Nu till kvällen, såg vi på film. "Den fördömde" med Rolf Lassgård. Ja, den näst sista, tror jag. Och sedan såg jag på liten del av "Let´s dance", innan jag gick upp hit igen.

Jo, just det ja! Nu när jag kommer ihåg det! För det första, dök en nattfjärill ner i vatnet på diskbänken, medans jag höll på och diskade. Hemskt! Då jag är livrädd för alla flygande småkryp! Ja, förutom myggor och flugor. De är bara irriterande. Men jag är störträdd för allra helst fjärillar och trollsländor. Humlor och getingar. Bromsar... Ja, ALLA hemska små bevingade småkryp! Och så dyker den ner i vattenpölen på diskbänken och bestämmer sig för att FASTNA där =P Jag går och hämtar mamma, så att hon får ta bort den åt mig =D Japp, hemska ting =P

Ja, och för det andra, fick jag ett mysterium av mamma i present idag. Påskpresent. Hon hade köpt ett jättekonstigt linne, med typ en slags halskrage(eller något) som hänger under armhålan :P Och HUR jag än försökte sätta den där "kragen" eller vad det nu var, så verkade det HELT fel =P Jag kunde bara inte få på mig det där mystiska linnet RÄTT =D Är man duktig då, så säg :P  Ibland kan kläder vara skumma =P Svåra att få på sig rätt xD

Jag får helt enkelt försöka igen och igen och igen. Klura på det tills det känns rätt ;)

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3