Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Nattadrömmar

Av D - 9 september 2014 20:28

Ont i ansiktet. Växande sår. Tyngd över bröstet. Och kaos i skallen...

Men ändå är jag okej...

 

Det är så svårt att veta vad jag ska skriva, när livet just nu, tycks vara vänt upp och ner. Jag är nog minst lika frustrerad på mig själv som på livet. Lika förvirrad över vem jag är och hur man lever.. Vart jag hör hemma... Och OM jag hör hemma. Lika trött på att leva samma dag om och om igen, som att inte kunna kontrollera mig själv eller vad som händer omkring mig...

 

Jag vet inte om jag ser någon mening med att fortsätta hoppas. Med att fortsätta GÅ på denna mörka, nästintill osynliga väg mot ingenstans. Mot någonting som jag inte kan se. Med den kraft som jag inte orkar hålla fast vid...

För att. Ensam är inte stark. Men tillsammans gör mig bara svagare.. Jag behöver kontrollen..

Samtidigt som själen SKRIKER efter hjälp. Ett avslut. Kan jag inget annat göra, än att kämpa på min egen väg. Med min egen kraft..

 

... Och nu vet jag ingenting. Jag har tappat kontrollen helt. Och i skrivandets stund, känns det som om jag även är beredd att släppa den. Släppa allt.. Jag har inte VILJAN att envist krampa vid hälsans kontrollbehov. Inte orken att bry mig om rätt och fel. Vad som är bra och inte bra...

 

Men samtidigt står livet där bredvid och väntar. Och jag måste ta mig an det, sålänge som det stannar kvar.. Varför annars all denna smärta? Varför annars stanna kvar?

 

SÅ. Gymmet nästa =) Jag MÅSTE klara det här! TROTS att själen säger nej, och huvudet... Ja, hälften av det iallafall, håller med!

Men något annat alternativ FINNS inte. För att jag har familj. Nära och kära, att tänka på. Att få deras hjärtan att krossas. Deras liv att vändas på tvären... Bara för att JAG inte orkar... Nej. Jag måse få ett bra liv. Inte bara för min egen skull. Utan för ALLA som bryr sig! Det blir ingen H*vetets-stad-händelse nummer två!

 

Jag måste nog rabbla kort. För att känslorna tog mycket plats i detta inlägg..

Igår natt var en jobbig natt. Jag hade grävt ner mig DJUPT i den svarta lortiga gropen... Ja. Jag tror nästan att jag hade gett upp. Jag var bortom all kontroll över mitt eget liv. Över allt som betyder något. Och jag visste inte hur jag skulle hantera det.

Åt en mellanmålsbars vid fel tid. Samtidigt som jag inte hade kunnat äta tillräckligt mycket när jag väl SKULLE göra det! Vilket resulterade i att jag inte kunde få ihop någonting. Hur skulle jag gå upp i vikt, om jag inte kunde få kontroll över mig själv... och därför får återkommande svält-och flyktbegär hela tiden?

 

Natten spenderades då med dagboken och punktlisteboken i högsta hugg. Varvandes med att proppa i mig TRE mellanmåls(protein)bars på raken! Äta bara för ätandets skull. För ångestens skull. För uppgivenhetens och "jag skiter i vilket"s skull..

 

Vaknade imorse vid tjugo över sex, av en mardröm. En mardröm om 14åringen och en Bålgeting.14åringen retades med den där JÄTTELIKA getingen som spelade död. Satt och väntade in rätt ögonblick att attackera. Medans 14åringen petade på den, och jag satt paralyserad av rädsla, en meter bort. Försökte desperat få honom att förstå att getingen kunde bli arg och attackera...

 

Vaknade iallafall av rädsla för getingen. Då den började flyga omkring ilsket runt oss :P

Japp. Annars flyr jag från sjukhuspersonal, var och varannan natt. Men inte idag inte :P

 

Så jag klev upp och åt frukost direkt. Då jag fortfarande hade en bit vilja kvar att klara detta livet. Att ta mig dit jag vill, till det jag hoppas att finns.

Jag kände att det var lika bra att äta frukost direkt och sedan sova vidare. Då rörmokaren skulle komma idag. Och jag hade lovat mamma att jag skulle äta frukost ändå. Fastän obehaget av att äta när en okänd gubbe joxade i köket!

 

Bäddade ner mig i sängen igen. Hur jag mådde, minns jag inte. Inte heller vad jag gjorde eller tänkte..

Men klockan blev... Ja, jag minns inte.

Minns bara att jag satte mig vid datorn och väntade på att rörmokaren skulle gå hem. Och när klockan närmade sig ett, kunde jag ÄNTLIGEN gå ner för att äta lunch!

 

Jag pressade i mig dubbelt så mycket lunch än vanligt. En hel Rågkuse(över-och underdel) med smör, ost och skinka. För att jag vill ju få ordning på ätandet. Och en macka ska jag väl få i mig. Nu när jag märkt att det inte räcker att gå på mättnadskänslan.

 

Dagen har annars till största del bestått av att jag suttit vid datorn. Men segheten i skallen, gör att jag inte riktigt minns vad jag har gjort..

Jo. Jag såg två videos på youtube. Dokumentärer om konstiga saker som hänt. Typ.

Och så har jag kollat det vanliga. Och spelat BubbleShooter...

 

Mer? ...

När det var dags för middag, kände jag mig både tyngd, orolig... Ja... Jag befann mig inte på någon trevlig plats. Har faktiskt inget svar på vad som har hänt(???)... Jag som var så stark... Eller?

... Denna känsla resulterade i total brist på matlust. Vilket gjorde att jag bara åt några tuggor middag. Och satt och kände mig pressad av mamma, som reagerar på hur jag har ätit den sista tiden..

 

Lite till dator. BubbleShooter. Ja, mer minns jag inte..

Sedan blev det iallafall ner på nedervåningen, för film tillsammans med pappa och mamma. Kaffe, och hela FEM småkakor(!!!)... Då jag faktiskt struntade helt och fullständigt i hur jag äter eller när. Struntade fullständigt i min hälsa. I rätt och fel. Bra och dåligt. I att upprätthålla rutiner... Att ha kontroll..

Men inte så fullt ut, att jag inte mådde lite dåligt av denna brutala vändning, såklart.

 

Jag bryr mig fortfarande. Jag måste bara hitta tillbaka till styrkan... Börja lyfta upp mig själv, istället för att pressa mig nedåt.

... Men jag är vilsen...

 

God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 24 augusti 2014 20:35

23åringen som nu även hon, behöver bostad, bad mig att fundera på ifall vi kunde bo TILLSAMMANS i en lägenhet, när jag väl får en... Hon och hennes kille har nämligen precis gjort slut. Så det vore ju konstigt om hon då bodde kvar i hennes före detta svärmors stuga!

 

Visst...

Nej.

 

... Hmmm. Jag vet inte ens hur jag ska skriva. Kan ju säga som så, att det förslaget, gav mig knip i magen, tjock skalle och ett vagt tryck över bröstet..

Jag känner bara att jag inte skulle klara av att bo tillsammans med något syskon.. Det skulle bara ge mig dålig självkänsla. Få mig att känna mig ensam och nedtryckt. Jag skulle ständigt påminnas om vem jag är och hur långt jag inte har tagit mig i livet... Och jag skulle känna mig pressad till att göra en det ena, en det andra..

 

Jag behöver bo själv. Ta allt i min egen takt. Och inte känna mig tvungen att umgås med NÅGON, prata med NÅGON... eller LYSSNA på någon, om jag inte känner för det. Och jag vill vara den enda som tar ansvaret på hemmaplan och ser till att saker blir gjorda.

 

Visst. Jag ville, för en vecka sedan, flytta ihop med Xsambon igen.. Men det är annorlunda. Honom känner jag mig trygg med... Och jag får aldrig känslan av att vara sämre än vad jag är...

 

... Men samtidigt, känner jag mig skyldig, om jag själv tar en bostad, och sedan låter min lillasyster gå "hemlös"...

Nej, jag vet inte.. Men hon får väl ställa sig i bostadskö som alla andra... Egentligen.

 

Förutom det, har den höga volymen och min(eller egentligen 21åringens, än sålänge) systemkamera stört mina känslor lite grann...

 

Men vi tar dagen idag.

Även inatt, hade jag svårt att somna. Låg vaken och bara vred och vände mig. Klev upp flera gånger. Började trixa med kameran. Testa olika funktioner...

..Somnade väl till slut, efter klockan två någon gång... Igen.

 

Vaknade tidigt, av ytterligare mardrömmar om psykiatri och sjukhus. Om hur jag flyr. Springer från människor som jagar mig. Över berg och in i skog. Upp på hustak, och in i garderober... Ja, säkert upp i träd, också!

Hemska drömmar. Men dessa har jag vant mig vid, i det här laget. De kommer lite då och då. Var och varannan natt.

 

Men iallafall. Jag klev upp klockan nio. Och åt frukost.

Sedan blev det direkt till att börja städa. Hade mycket att hinna med, innan klockan två. Då 21åringen och hennes kille. 20åringen och 23åringen, skulle komma.

 

Städade mitt rum. Lite sådär slarvigt. In med "skräpet" i garderoben, bara. Dammsuga och damma. Ja, flugan som legat på mitt fönsterbräde sedan i våras, fick nu resa första klass genom dammsugarröret :P

... Sedan blev det badrummet. Städa grundligt. Så att allt blev fräscht. 

Och så vidare till hall och trappa. För att sedan köra sista rycket med dammsugaren på nedervåningen.

 

Lunch på det. Och en BRA mycket gladare mage.

Sedan blev det lite datahäng. Kolla allt det vanliga. Såsom blocket. Mailen. Och lite bloggar.

Sedan blev det lite Bejeweled tills syskonen fick för sig att komma. Då gick jag ner till dem.

 

.. Morfar och hans tant, var sena. Då de körde vilse på vägen. Ja, de har närmare tre timmar att resa. Inte det enklaste att hitta alla gånger, då :)

Men när de väl kom, blev det lite kramar, och sedan åt vi fika. Hög volym och många som pratade samtidigt. Själv sa jag som vanligt, inte mycket... Men det var trevligt att sitta med, ändå ;) Lite högljutt emellanåt, bara. Längtade lite smått tills det skulle vara dags för alla att lämna oss. Vila, ni vet.

 

När alla hade åkt, blev det film tillsammans med mamma och pappa. Till vilken jag SKULLE ha ätit någon form av middag! Men lusten eller orken, fanns inte...

Ingen fara skedd. Jag äter ju bra i övrigt ;)

 

Nu blir det sängen. Äntligen måndag imorgon!

God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 25 juli 2014 23:05

Nu sitter jag här och skriver med ena handen. Äter en välförtjänt banan. Håret rinner. Och jag bloggar i väntan på sängen...

 

Jag börjar med dagen från början, tror jag. Trots att jag bara vill berätta hur duktig och stark jag känner mig just nu!

 

Inatt var en hemsk natt. Ja, rätt ut sagt.

Jag klev i säng med beslutsångest och prestationsångest uppöver öronen. Osäker som få, och med viljan att bara slippa. Tankarna snurrade och vägrade sakta ner. Vägrade ge svar på min desperata fråga. Frågetecknet som jag såväl visste hur onödigt och dumt det var. Något litet som allt så ofta växer sig för stort för att orka mäkta med... En sådan dum sak som vilken kategori ett visst inlägg bör hamna under!

... Allt känns fel, och jag finner inga rätt. Men hjärnan fortsätter desperat söka. Då svaret måste finnas. Stycket som frågetecknet gäller, läses gång på gång, upp i mitt huvud... Och tankarna snurrar stressat karusell innanför mitt pannben...

 

Men nog om det.

Värmen gjorde inte det hela bättre. Och inte heller det faktum att 17åringen låg och tittade på tv i allrummet, en dörr igenom(om man nu kan säga så)... Och PÅ det, visste jag även med mig att jag skulle kliva upp tidigt idag! Vilket inte gjorde mig MINDRE stressad!

 

Jag klev iallafall upp vid halv sju när klockan ringde. Åt frukost som planerat. Kände mig pigg och redo för träning. Men då det var en timme kvar tills jag kunde träna, så gick jag och la mig en stund igen. Vilade. Vilket har blivit en vana på senare dagar...

Och sedan när klockan ringde igen, kände jag bara att den känsla som jag tidigare känt, som nött lite lätt inombords och gjort mig lite lätt orolig, blev allt påtagligare. Jag var rädd att störa. Jag är alltid rädd att störa. Försiktig och blyg. Osäker. Vill inte bli sedd. Märkt. Ja, det är jag. Har alltid varit jag. Till och med på dagen, är jag rädd för att låta för mycket när jag tränar. Rädd att folk ska undra. Vågar inte riktigt värma upp... Men idag var underbart. En sådan lättnad! ... Kommer tillbaka till det, senare.

 

Så. Jag bestämde mig iallafall för att ligga kvar. Det fick helt enkelt bli "30grader-varmt-träning" idag.

Låg kvar i sängen tills klockan elva ungefär. Kände mig alldeles konstig inombords, efter en natt av orolig sömn och konstiga drömmar där jag smiter. Rymmer. Flyr. Blir jagad. Gömmer mig. Där jag blir upptäckt. Hittad. Rädd... Där jag blir mördad... Ja, verkligen jättekonstig dröm. Jag sprang runt som i en skola. Där var småbarn. Typ dagisbarn. Där var vuxna. Ja, mer vuxna än jag... Och jag tror det var berg... Ja, jag minns inte. Men en jättekonstig dröm, iallafall. Och jag var alldeles blöt när jag klev upp för andra gången!

 

Klev iallafall upp. Skrev dagbok. Led av värmen. Ja, verkligen led. Jag längtade efter hösten. Sommaren förstör för mig och grötar till det extra mycket för mig i mitt huvud, med tanke på träningen. För att det var där alla mina planeringar låg idag. Planering efter planering. Försökte få allt att gå ihop. När skulle jag träna? Äta? Hur skulle jag hinna med och orka både och? Hur skulle tiden mellan måltiderna gå ihop för träning? Skulle jag kunna träna någon gång då det INTE var varm? Och kunde man träna på tom mage?

 

Ja, hela dagen gick åt till att fundera. Ändra i schemat. Planera. Diskutera med mig själv. Och när jag väl hade bestämt mig för NÄR jag skulle träna, så kom bekymret. Mellanmål. IGEN. Jag menar. Osäkerheten för ifall jag fick i mig för mycket protein och hur jag istället skulle lägga upp mellanmål och kvällsmål. Eller ifall jag ens skulle HA något proteintillskott, gjorde mig gråhårig och varm. Jag ältade och ältade. Stressade och stressade. Blev mer och mer frustrerad. Gråtfärdig. Där jag satt tillsammans med pappa, mamma och 13åringen, och såg klart på resten av den sista "Sagan om ringen"filmen.

 

... Och det frågetecknet ligger fortfarande kvar. Jag är bra på att förbruka energi. Men jag kan inte bemästra konsten att veta hur jag ska fylla på med nytt! Där är jag helt maktlös. Hur mycket protein är lagom? Vågar jag äta olika mycket varje dag? Typ varannan dag det ena, och varannan dag det endra? För att två proteintillskott per dag, är lite overkill. Det vet jag. Men att bara ta när jag tränar... Är det bra? Eller bara barsen ena dagen, och proteinshaken den andra?

 

Ja, jag är för orolig helt enkelt. Jag tror att kroppen ska gå sönder om jag inte får i mig samma mängd av alla ämnen varje dag... Eller om jag får i mig för mycket!

 

Men nu till mig. Jag var såå duktig vid tjugo i tio idag, när jag började min träning! Japp, tjugo i tio på kvällen. Och guuud vilken härlig känsla! Det bästa och smartaste jag gjort på länge! Träna utomhus på gräsmattan och kvällsluften ;D Det var helt underbart härligt! Och inga restriktioner. Jag kunde studsa huuur mycket jag ville, utan att störa. Jag kunde ta ut mig själv ordentligt, och göra så bra ifrån mig som bara JAG kan! Och inte nog med det, var himmelen sådär vacker mörkblå och klar. Träden som svarta silhuetter mott skyn. Insekter som fortfarande "sjöng" lite tyst. Och naturens lugna brus... För att inte TALA om den friska luften!

 

Ja, där mådde jag bra. Jag gick på känsla idag. Räknade istället för att låta stoppuret visa mig vägen. Och sedan bar det av för joggning. Och även här, överträffade jag mig själv. Det var underbart att jogga i mitt lugna tempo i tystnaden. Att bara springa där i min egen takt och veta att snart är jag hemma igen. Renduschad och nerbäddad i min säng...

Ja, och jag bara joggade, joggade och joggade. Jag tog i, men den svala luften, gjorde att jag ändock inte höll på att DÖ av andnöd. Nej, det var lugnt. Lagom ansträngande. Och när det väl BLEV för jobbigt, efter lite mer än halva rundan, gick jag en stund. För att sedan, så fort som jag kände möjlighet, tog kampen till mig, att jogga igen. För att, snart. Ja, snart skulle jag vara hemma igen!

 

Nog för att inte denna gången, var joggingturen helt utan promenad. Men det var näst intill. Och jag känner på mig att det inte dröjer länge förräns jag kan springa en hel runda i lugnt tempo. Och DET är inte dåligt! Idag klarade jag det NÄSTAN. För att mycket promenad blev det inte. Till och med den sista långa, branta och kurviga backen i slutet av rundan, som jag alltid GÅR uppför, joggade jag idag ;D STOLT! Jag är STARK nu! VILJA.

 

Stretching under stolthet och utpustande. Ute i mörkret i gräset. Och sedan en dusch. Tankarna är lugnare och problemet med protein, får jag(hoppas) skjuta på tills imorgon. Nu blir det sängen. God natt med er <3

 

 

Av D - 17 mars 2014 22:01

Ja... Som sagt, vet jag inte vilken header jag vill ha på den här bloggen. Jag är ju störtförälskad i denna lila virrvarrbild... Men samtidigt så beskriver även min förra header så bra, vad jag känner. Hur mitt liv ser ut. En bild på mig, där jag sitter och funderar med armarna runt knäna. Helt ensam och bara stirrar rakt ut. Ja, det är mitt liv det. Men denna nya headern är ju också mitt liv. Ett rent virrvarr av olika trådar, som sträcker sig både hit och dit. Rent omöjliga att följa för att hitta rätt ände...

 

Men jag får göra som så att jag behåller denna headerna ett tag. Börjar det kännas fel, byter jag tillbaka till den gamla, eller gör en ny om någon annan skulle passa bättre ;) Men säg gärna vad ni tycker, i inlägget nedan :)

 

Hmm. Vet inte om jag vill skriva om denna dagen. Har liksom ingenting att dela med mig av. Då dagen har varit såå tråkig. Ovanligt, hysteriskt tråkig.

 

Jag vaknade imorse. Efter att ha drömt JÄTTEkonstigt, och vaknat ett antal gånger under natten. Sovit väldigt lätt, med andra ord. Jag drömde typ om mig och mina gamla klasskamrater i våran gamla grundskola. Mina gamla mobbare och jag, var kompisar, tror jag. Vi tjafsade, busade och retades med varandra. Drev kanske lite grann... En jättekonstig dröm. Har ofta drömt liknande förut också. Jag och grabbarna, liksom :P

 

Annars var en rätt så jobbig känsla i hemmet idag. Mamma orolig och lättirriterad. Pappa rätt så tyst och nere mot vad han brukar vara... Och jag som blir lite osäker och tillbakadragen när jag märker att inte allt står rätt till. När jag inte vet ifall jag bara är ivägen om jag råkar prata med någon av dem... Så jag satt mest på mitt rum. Stirrade som vanligt in i dataskärmen...

Mamma och pappa, åkte stressat fram och tillbaka, mellan samhället och här. Först var det möte som handlade om 17åringen. Sedan kom de hem igen. Och så skulle mamma in och vaccineras. Sedan kom de hem igen. Och därefter åkte pappa till jobbet...

 

Inne på mitt rum, har jag skött om mina växter och även planterat om en gammal kaktus som 21åringen köpt för några år sedan. Som hon sedan bara lämnade i sitt rum när hon flyttade. Och nu har jag efter flera år, börjat vattna den igen. Vet inte om den tar sig eller ens hur den SKA se ut. Men kul att utforska iallafall. Tycker om att få saker att växa och se de utvecklas :)

 

Jag har även suttit och nött på detta med bloggstatistiken. Som jag sa härom dagen, så har jag kommit efter med att föra in alla olika siffror i dess respektive diagram. Och jag har en HEL del kvar, efter dagens arbete! Hann med alla siffror från förra månaden, iallafall ;) Så imorgon får jag väl försöka ta hälften utav det som är kvar. Vore skönt att komma ikapp, så att det bara är att fylla i ett fåtal siffror varje dag sedan ;)

 

Sedan har jag även kollat hundar på blocket, som alltid. Jag har kollat mailen ett antal gånger. Skrivit lite med min kära bloggvän. Läst lite bloggar...

 

Ja-a... Och så har jag klottrat lite i ett målarprogram. Varav min nya header blev av. Hade verkligen JÄTTETRÅKIGT. Så att klottra utan att tänka, var ett bra alternativ :)

 

Vad har jag mer gjort, de många timmar som jag spenderade på mitt rum idag? Hmm. Hmm. Hmm... Jo. Jag har varit inne och uppdaterat min intresseanmälan på de sidor som jag står i kö för lägenhet. Och så har jag sökt tre nya lägenheter...

HÄR ska flyttas! Här ska praktiseras! Och här ska skaffas hund! Umgås med folk, sköta hushållet, skratta och le =) Här ska kommas vidare med livet! ... Jag är jag. Och JAG vill ha ett liv värt att leva! Någonting att andas för. En anledning för mitt hjärta att bulta ;) Så kom igen nu D! Kom igen!

 

Ja. Annars har jag nog inte gjort så mycket idag, verkar det som. Jag har suttit nerew i vardagsrummet, nu på kvällen. Sett på "Farmen", "Familjen Annorlunda" och nästan hela "Tjockare än vatten", med mamma och delvis 13åringen. Ingen annan är hemma, för tillfället.

 

God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se