Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 11 februari 2015

Fast i stan

Av D - 11 februari 2015 21:41

.. Oj. SOM jag har ÄTIT idag!

... Men jag ska blogga lite snabbt och halvdant nudå.. Då jag verkligen tycker att det EKAR när jag "slår" på tangenterna! Obehagligt. Då jag är rädd att störa grannarna.. Men borde de höra DET?

 

... Jag börjar från igår.. Efter att ha bloggat, tror jag mig minnas att jag satte mig vid köksbordet och löste lite korsord... Kanske med en kopp te(?)..

... Minns inte så mycket AV det... Jo, just det ja. Jag försökte mig på ett NYTT sorts korsord. Kom på hur jag skulle tänka för att lösa ett av de korsord  som jag alltid hoppat över i boken jag har...

... Och efter sådär... Ja, minst en timme, så var jag klar! ... Jag löste hela! ... Vet man bara hur man ska tänka, så går det ;)

 

... Klev sedan i säng... Men efter mycket snurr, stirr och vridande... Klev jag istället upp igen. Och satte mig på golvet i hallen, där min mobil lades på laddning... och började söka lite bloggar. Letade upp en bloggerska som jag brukar följa... och FÖRSÖKER följa! Men som hela tiden har en tendens att flytta på sig... Och jag lyckades hänga med ganska länge... men så tappade jag henne för några månader sedan... Och lyckades nu ÄNTLIGEN finna henne igen!

 

Klockan var väl runt två... Och jag gick och la mig igen... Låg vaken en stund.. Och somnade sedan..

... Vaknade runt tio. Strax därinnan. Och klev upp rätt så direkt. Åt frukost... Och drog sedan upp rullgardinen i sovrummet. Vilket väckte nervositeten och oron inom mig. Då jag var tvungen att RÖRA en av mina gardinlängder för att komma åt snöret till rullgardinen(!) ... Och det gjorde att gardinlängden RÖRDE på sig... Och jag var tvungen att piffa lite grann. Och kolla så att det fortfarande såg okej ut.

 

... Larvigt. Japp. Men egentligen ÄR jag inte såå pedant. Det handlade mer om(denna gången) att jag ville att den skulle ligga PRECIS som den gjorde INNAN jag var tvungen att ta i den! Vet inte riktigt varför.. Kanske för att jag är orolig att den låg bättre då än nu(?) ...

 

... Men det blev inte så jobbigt. Inte denna gången... Bara känslan av att inte vilja röra gardinen igen... Måste fixa så att snöret hänger mer åtkomligt.. För att det där kommer jag INTE att orka med VARJE morgon!

 

... Gick och åt frukost.. Och började sedan mitt "arbete" med gardinstängerna. Nu skulle jag först och främst sätta ihop dessa så att det blev FEM stycken av dem! Och så att alla fick varsina lagom långa "pinnar/rör", för att bli så långa som respektive fönster kräver...

... Att ÖPPNA dessa små "plastfickor" ... Eller rättare sagt "plastskinn" som dessa låg i... Ja, DET var en konst i sig! Än mer än att sedan pussla ihop alla i rätt längd, och sedan, med tejp, täta inuti rören, så att de satt ihop ordentligt utan att åka isär eller ändra längd! .. För att jag skulle ha drivit mig själv till vansinne varje gång som jag skulle byta gardiner, om stängerna försökte åka isär hela tiden!

 

... Hoppas det blev bra nu...

... När det var femton minuter kvar tills bussen skulle gå. Och solen sken så härligt utanför mitt fönster. Snön glittrade och det såg sådär harmoniskt härligt ut...

Ja, jag bestämde mig för att sådär förvånande inpulsivt, dra på mig ytterkläderna och ta en LUGN promenad till bussen..

 

Ja, för en gångs skull, tänkte jag inte stressa.. Nej, faktum var att jag inte tänkte BRY mig om ifall jag missade bussen. Jag behövde inte till stan. Kunde ta en promenad annars :)

... Så. Jag gick långsamt. I lagom takt.. Och kom till bussen, tio minuter innan den skulle gå..

Satte mig på bänken och väntade...

 

Och in till stan, bar det av!

... När jag gick där längs gågatan och min enda plan för dagen, var att promenera i solen och titta på hundar... Så funderade jag i förbifarten, på om jag kanske skulle ta en runda in på ClasOlssons... Då jag hade lust med det.. Att titta om DE hade några gardiner eller liknande.. Man vet ju aldrig..

 

... Men nej. Det tänkte jag INTE göra! Idag skulle min hjärna få ta en paus från ALLT vad inredning och beslut innebar! ... Idag skulle det bli avkoppling och njutning till fullo ;)

.. Dock rullade ju fortfarande HJÄRNA själv, gardiner och fönsterlampor och så vidare, idag... Men inte alls på stressnivå... Och det mesta som fyllde min hjärna under promenadens gång, var hund.. Ja, jag föreställde mig att jag var ute med en hund... Och även om jag fick KÄMPA lite grann för att SE denna hunden vid min sida, den här gången, så kändes det nästan som på den gamla goda tiden, när visionerna var starkt tydliga..

 

Dock lite tråkigt att fantisera om någonting som med största sannorlikhet aldrig kommer att inträffa... Är nog TILLOCHMED större chans att jag uppnår att bli MAMMA, än att bli hundägare igen! ...

 

... Efter ungefär en timmes promenad på delvis nya vägar, i den härligt våriga solen, började jag känna mig trött... Än så länge, mest fysiskt... Trodde att jag hade promenerat i MINST en och en halv timme! Och blev förvånad när klockan visade EN timme(sedan jag klev av bussen)! ... Min tanke blev.. "Man är inte den man en gång var" ... Och jag menade på... Att jag promenerade med LÄTTO, två och en halv till tre timmars promenad, utan trötthet, för något år sedan! ...

 

... Efter en och en halv timme i stan, i ständig men ändock lätt rörelse, började även PSYKET säga ifrån.. Jag hade skoskav och var tött.. Och hela jag längtade till att få lägga mig hemma på sängen, med en kopp varmt kaffe och en munk i min hand...

Ja, jag var FÄRDIG med stan. Klar med promenerandet... Och TRÖTT på att fantisera hundar! ...

 

Jag satte mig en stund på bänken i hamnen. Solen speglade sig så fint i vattnet, och isen som låg platt på delar av sjön... Ja, det var vackert vintrigt. Med en toutch att vår =)

... Satte mig. Tog kort med mobilkameran... Och gick sedan vidare..

 

Funderade till och från, på ifall jag skulle gå in och handla något litet att äta, innan jag åkte hem... Beslutsångest. Stressat funderande... Och så gick jag in. Handlade en del.. Med en del tvivel bland hyllorna. In i korgen, för att sedan hamna på hyllorna igen... Hjärnan seg som gummi, där för ett tag...

 

Och så kom jag ut och hade trots allt fått med mig en del..

När jag kom till busstationen, hade precis min buss gått... Och nästa ville jag INTE ta. Då den skulle kräva ett byte, fem minuters bussresa från mitt hem! ...

 

.. Så jag bestämde mig istället för att vänta på nästa, som skulle gå om en timme..

Satt utomhus. Då jag hade köpt glass för en gång skull. Köper aldrig det. Då jag egentligen inte ser njutningen eller tjusningen med det.. Tycker nog helt enkelt inte om det.. Går an.. Men ingen mening att köpa.. Helt enkelt.

 

Men idag ville jag passa på att smaka Ben&Jerrys.. Då jag aldrig har smakat dessa... "Var de så speciella?" ...

Så. Jag satte mig i ett bussbås.. Och åt lite russin med överdrag av mörk choklad, som jag OCKSÅ köpte..

 

Och så väntade jag. Väntade... Och väntade..

Mörkret hade börjat lägga sig. Händerna börjat bli kalla.. Ja, det hade säkert blivit åtminstone nollgradigt... Och jag var nu MER än redo att åka hem... För länge sedan!

... När det var fem minuter kvar till bussen skulle gå, sökte jag mig till rätt busshållsplats och väntade vidare...

 

... Bussen var sen... Inte mycket... Men något gjorde ändå att, när bussen kom, knöt sig någontig i skallen...

Jag tar SAMMA bussar VARJE gång jag åkte ifrån stan! SAMMA bussnummer... Och SAMMA "bussnamn" .. Men ÄNDÅ, när bussen kommer, så blir min tanke att "Nej, det där är fel. Det kommer nog en EFTER denna.." ... Men numret var rätt... och utan att jag mindes det efter alla dessa gånger, var även namnet det rätta!

 

... Och bussen åker iväg... Kvar står JAG, och inser att jag precis låtit den buss som jag väntat på i en TIMME, resa hem UTAN mig! ...

Japp. Gråtfärdig. Förstörd. Uppgiven.. Och beredd att börja GÅ mot hemmet, för att vänta på en busshållsplats längre bort, går jag istället in i väntsalen och STRUNTAR i ifall glassen smälter! ... Visste inte vad annars jag skulle göra... Jag var trött. Sliten.. Jag frös... Och jag hade LÄNGE velat HEM! ... Jag är INTE van att vara såhär länge i stan! ... Och har inget intresse av det HELLER!

 

... Satt jag DÄR... Åt godis som jag egentligen inte ville ha.. Inte var sugen å... Bara för att jag hade ÄNNU en timme att slå ihjäl! ...

 

... Och så gick timmen... Och jag går ut för att vänta de sista fem minuterarna på bussen... Men som TUR är, reagerar hjärnan i TID den här gången! ... För att det var nära att jag missade den här bussen OCKSÅ! Och då vet jag inte VAD jag hade gjort! ...

För att nämligen reagerade jag först inte på att det var det numret jag skulle med... Och min första tanke blev... "Min hjärna tog nog inte bara en paus från inredningen idag... Den tog nog en paus från allt annat OCKSÅ!" ..

 

Kom hem till slut iallafall. Håvade i mig halvsmält glass... Glass som jag egentligen inte orkade äta... Men som jag inte heller kunde frysa in.. Då den inte hade blivit god som "återfryst" ...

Och sedan drog jag på mig morgonrocken över kläderna, och satte mig vid datorn. Började läsa ikapp lite hos den här bloggerskan som jag återfann igår natt... Och sedan tog jag mig lite smoothie och resten av russinen... Fastän jag var MER än mätt... Och ÄN mindre sugen! ... Men... Ja. Jag gjorde det ändå..

 

... Och nu ANTAR jag väl att det ska bli sängen.. Imorgon blir det INGEN stan, även om solen skiner lockande härligt! ... Ska köpa hem mig en plaststol(eller annan vattentålig) stol till balkongen.. Men mycket jag ska köpa just nu.. Först gardiner, fönsterlampor, vardagsrumslampa, soffa, soffbord, tv-bänk och tv.. Sedan får vi se vad från listan som jag köper härnäst!

 

God natt med er <3

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26
27
28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards