Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Djur & Natur

Av D - 23 juli 2014 21:49

Ja, jag skriver väl mitt inlägg nu på en gång. Då jag har ångest och känner mig orolig(eller något liknande) som bara f*n...

 

Jag vet inte. Jag mår bara jättedåligt på grund av den här rakapparaten. Perfektionismen inom mig, växer sig så tjock och stark... Sådär så det bara vrider sig i själen, varje gång som jag har använt den här apparaten. Jag kan inte sluta känna på mina ben. Sluta leta stubb och hårstrån. Jag söker efter dem, och ältar sedan dess närvaro. Jag tvivlar och grubblar... "Är den bra eller dålig?", "Finns det bättre apparater?"... "Gör jag kanske bara på fel sätt?"... "Vad KRÄVER den av mig för att fungera?"...

 

Men grejen är ju den, att jag blir stressad medans jag använder den, också. Både för att jag vill att det ska gå snabbare och att allt ska bli perfekt, och för att jag är rädd att rakappratens ljud får resten av familjen att undra vad jag håller på med och varför det tar så lång tid...

 

Jag orkar liksom inte använda någonting som får mig att må dåligt... Men samtidigt är jag beroende. Den ger en sådan härlig känsla mot huden, och det finns ju en chans att jag hittar rätt sätt för mig att använda den på... Bara jag ger det tid. Hade bara varit så skönt att bo själv, så att jag kunde utforska det i lugn och ro...

 

Dum sak att må dåligt över... Men that´s who I am :) I brist på annat, så.

 

Dagen idag.

Imorse kev jag upp till klockan, klockan typ... Ja, jag minns inte. Halv nio kanske. Eller inte. Så.. Ja.

Åt iallafall frukost, och bävade inför träningen idag. Jag hade mycket funderingar fram och tillbaka. Störde mig på att det var så varmt ute. Och var orolig för att inte orka träna ordentligt i denna GASTANDE sol!

 

Önskade att jag kunde slippa... Och fortsatte mina funderingar, nerbäddad i sängen.

Medans jag låg där, bestämde jag mig för att från och med nästa träning, kliva upp vid halv sju, så att jag kunde börja träna vid åtta, och vara på joggande fot klockan halv nio på morgonen. För att då skulle inte solen vara så varm, och jag skulle utan problem, kunna fortsätta min träning, även de varmaste av dagar.

Planen kändes bra, och jag log i tanken på den mysfaktor som morgonfukten och de tomma gatorna. Naturens egna musik i det tysta, skulle ge mig. Kärlek i en annan form =)

 

Så jag bestämde mig för att, eftersom att det skulle vara i princip lika gastande ökenvarmt hela dagen, kunde jag lika gärna vänta till efter lunch, med dagens träning. För att nu var jag trött och ville bara vila i sängen en stund till. Fylla på med både vätska och mat innan träningen, kunde jag också göra ;)

 

Jag låg kvar i sängen, fram till klockan elva, kanske. Och klev sedan upp för att göra ingenting. Satte mig här vid datorn ett tag, och skrev upp mitt nya dagsschema. Kollade lite lägenheter. Blocket. Läste bloggar, om och om igen... Ja-a... Något mer?

... Jo. Jag rakade benen... Bara för att jag känner att jag behöver rakapparatens bekräftelse hela tiden. Jag och så vill jag inte vänta för länge mellan rakningarna heller. För att det skulle göra det väldigt tidskrävande vid nästa rakning.

 

Sedan blev det lunch.

Lite till datorhäng. Kollade väl allt, några vändor till... Annars vet jag inte. Då minnet är både dåligt och kort :P

Jag vet jag har kollat en del på mina foton på datorn. Redigerat lite grann. Och tänkt lägga ut något på bloggen...

 

Sedan blev det iallafall träning. Träning som idag gick såå bra! Snacka att jag kände mig stark! Solen var knappt närvarande alls, och jag joggade säkert två tredjedelar av min runda, innan jag powerwalkade för första gången! Jag joggade inte fort. Inte alls. Men jag ökade takten lite då och då. Och på hela rundan, powerwalkade jag ytterst lite. Just för att jag kände att jag KAN jogga ;) Det var inga problem. Jag ORKADE!

 

Glad och slutkörd, kom jag till slut innanför ytterdörren och vek mig dubbel. Så J*VLA NÖJD med mig själv! Och jag kände mig verkligen stark och i toppform. Det var den härligaste känslan på länge, när jag satt där ute i skuggan på gräsmattan, under träden, och stretchade mina muskler, en efter en, efter en. Jag pustade ut gång på gång, av lättnad och stolthet. Att jag klarade det trots tvivel... och att hela passet hade känts bra!

 

En dusch. Och sedan lite till datorhäng, antar jag.

Middag på det. Där jag åt mig lite mer mätt an vad jag brukar göra. Tog hand om disken efter middagen... Och sedan blev det en snabb runda till, till datorn. För att sedan sällskapa med mamma, pappa och 13åringen, framför "Sagan om de två tornen".

Äta nästan en hel mellanmålsbars innan den knappa känslan av mättnad, fick mig att lägga bort den... "för att det är så det ska vara".

Märkte att jag tappat mitt ena örhänge som jag tyckte mycket om :( ... Och började älta stubbiga ben. Då jag råkade känna att apparaten missat en del stubb över båda benen. Därmed kom ångesten... Men annars. En HÄRLIG dag idag! ;D

 

God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 21 juli 2014 22:12

Jag ska se om jag kan minnas dagen. Sedan ska jag sova. För att jag är URTRÖTT.

 

Hmm. Minns jag början, så minns jag fortsättningen...

Jo. Jag minns jag låg och drog mig, imorse som så många andra dagar nu på sistone. Känns som om jag behöver det nu på mornarna. Dagarna kräver alltmer av mig, både tankemässigt och fysiskt. Så den där extra lilla tiden av avkoppling på morgonen, gör mig gott.

 

Jag tvingade mig iallafall upp vid nio och åt frukost. Eftersom att jag skulle träna idag. Och jag ville gärna hinna med det innan lunchen. Då det skulle bli HIMLA varmt att jogga och powerwalka i gastande solsken!

 

... Jag minns inte om jag bäddade ner mig DIREKT sedan, eller om jag satt och hängde i vardagsrumssoffan eller något först. Men det slutade iallafall med att jag bara ville sova en stund till. Njuta av lugnet och min trygga säng. Låta livet vänta på mig en stund till :) ...

 

Klev sedan upp igen klockan kvart i tio. Behövde förbereda mig för träningen. Skaka proteinshake och sådär. Byta om... Och klockan tio började jag värma upp inför styrketräningen. Vilken även idag, gick bra. Det är tungt, men det leder ju förhoppningsvis till något gott!

... Och på talan om gott! ... Något som VERKLIGEN är tungt och nästan lite smärtsamt, men som ändå leder till någonting gott, är konditionsträningen! Det blir bara tyngre och tyngre för varje dag! Men det kommer att göra mig såå uthållig och stark. Både fysiskt och psykiskt. Tänk att JAG gör någonting så JOBBIGT, FRIVILLIGT! DET är styrka ;D

 

Solen gjorde hela konditionspasset nästan... "outhålligt"... Nej, det är inte ordet jag söker... Hmm. Ja, men ni kanske förstår.

Så när jag kom hem, kände jag mig såå duktig, och jag bestämde mig för att köra stretchingen ute på gräsmattan. Den bästa vyn att vila ögonen på, någonsin. Ljudet från naturen. Den friska luften som svalkade mig sådär härligt... och känslan av gräset mot min hud.

Det enda som störde, var de tjugo flugor som skulle surra i mina oron och sätta sig på min hud. Ja, jag luktade nog inte så gott :P

 

Sedan blev det en dusch, och direkt på det, lunch.

... Ja, sedan så... vet jag inte riktigt...

Det blir typ svart efter det. Så från och med nu, rabblar jag bara vad jag har gjort, utan tidsordning.

Jag har suttit vid datorn och lärt mig nya saker om fotografering. Pluggat lite grunder. Och fått lite tips på hur man tar bättre bilder. Jag har fått nya kunskaper och förståelse som får mig att känna mig snarare förväntansfull inför att testa 21åringens systemkamera, än ångest"laddad"... om man nu kan säga så.

Jag längtar bara såå, tills jag kan börja utforska kamerans möjligheter och lära mig ta superfina fotografier på alla möjliga sätt och vis! Saker och ting. Gud vad jag älskar fotografering!

 

Vad har jag mer gjort på datorn? Jag har iallafall läst bloggar. Kollat mailen. Blocket. Jag har sökt en ny lägenhet...

Ja-a. Det kanske var det.

 

Sedan har jag iallafall suttit ute på stentrappan och bara stirrat rakt ut. Njutit av den superfriska kvällsluften. Stirrat på de blåmörka kvällsträden... och iakttagit den stora tomma himmelen. Medans jag lyssnade till naturens sus...

Skrivit lite dagbok... och dagdrömt i min egen tystnad...

 

Och nu till kvällen, har vi sett på film, mamma, pappa, jag, 17åringen och 13åringen. "Sagan om ringen" har vi nu börjat med. Inte någon favorit, då jag inte är så mycket för fantasy. Men det går väl an.

 

Jag har även kollat upp lite grann, och försökt bestämma mig för ifall jag ska köpa hem måltidsbars också. Som jag kan ta istället för mellanmålsbarsen till kvällen, när jag känner mig lite extra hungrig. För att idag tillexempel, blev jag inte särskilt mätt på mellanmålsbarsen.

Men jag kunde bara inte komma fram till vilken jag ska välja att köpa. Finns ju en del att välja på... Så det fick vänta.

 

... Hmmm. Nu vet jag inte om jag har glömt något. Känns nästan så. Men jag tror att det får räcka. För att jag är trött och vill sova.

God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 20 juli 2014 22:06

Ibland är man så stressad... Så blockerad av sina egna känslor och tankar, att världen blir grå. Lätt grumlig. Att man inte riktigt SER den...

Ja, det händer allt för ofta. Man stressar och ältar. Man låter ångesten, oron och osäkerheten. Missnöjdheten, ta över och dölja synen av allt det som man egentligen ska njuta av. Man glömmer att le i det tysta. Att se det positiva bakom allt det negativa. Man letar såpass efter allt det dåliga i saker och ting, att man helt glömmer bort att rota lite grann efter det positiva. Det som man egentligen vill hitta... Eller iallafall BORDE vilja hitta!

 

Ja, jag SER inte livet. Jag känner inte efter lite extra när jag upplever någonting postivt och härligt. Jag ältar inte de saker som får mig att skratta och le... Men när ångesten och osäkerheten sätter in(!)... Ja, då BETYDER det något! ...

 

Dit jag vill komma. Jag borde le över morgondagen. Se fram emot den som om den skulle göra livet ännu mer värt att leva! Ja, för varje dag som går, kan livet bli ytterligare lite bättre :)

Men här sitter jag. Bävar mig inför att möta ännu en krävande och jobbig dag. Med ångesten mot bröstet för att jag kanske inte riktigt kommer att orka med det där träningspasset imorgon...

Jag glömmer att le för hur HÄRLIGT det egentligen är att anstränga sig! Hur NYTTIG, duktig och hälsosam jag kommer att känna mig efteråt. När jag sitter där på golvet och stretchar mina muskler. Känner svetten rinna(ursäkta mig :P)... och jag är mer avslappnad än på länge. Jag glömmer bort att sträcka på mig och lägga hakan högt i förväg. Bara för att jag GÖR någonting av mitt liv. Le stort för att jag klarar av vad jag vill klara av... För att jag trots allt HAR ett liv. Även om det är väldigt litet och rätt så isolerat...

Ja, jag har ju er, min kära familj =) Annars vore jag rätt så ensam...

 

Men sträck på dig. Skratta och le, kära D. Allt ÄR inte så illa som ditt sinne vill få dig att tro. Du är bara sluten. Blockerad från verkligheten. Men öppna ögonen för livet som befinner sig omkring dig =) ...

 

... Oj, oj. Jag borde rabbla dagen idag. För att annars blir inlägget för långt för att orka läsa.

Jag minns jag låg och drog mig i sängen imorse. Reagerade på att jag (tydligen) hade stängt av mobillarmet. Då det inte har ringt på några dagar... Kanske är det bara helgen som det inte ringer.

 

Klev iallafall upp till slut. Åt frukost. Minns inte däremellan. Men jag satte mig iallafall i vardagsrumssoffan en stund. Det var för varmt för att vara ute. Usch denna varma sommar. På senare tid, har jag verkligen blivit känslig mot värmen. Kanske för att jag blir stressad när jag blir varm. Och varm när jag blir stressad... En ond cirkel det där :P

 

Men jag... Jo, jag skrev nog lite dagbok. Tankar som snurrade och en orolig, ältande känsla inombords...

Då det var så tråkigt och jag blev orolig av alla föräldrar(alla två) som sprang fram och tillbaka i huset, så tog jag min dagbok och gick upp hit igen. Skickade ner 17åringen och hennes kille, för att äta frukost. Och bäddade sedan ner mig i sängen igen... Nej, nu ljög jag. Jag la mig bara uppepå sängen, och halvsov. Dagdrömde lite grann och bara väntade ut tiden. Njöt av lugnet. Av att inte behöva se "folket" springa som yra hönor på nedervåningen.

 

Sedan blev det lunch. Och efter det, tog jag hand om disken. Inte för att jag behöver skriva det. Eftersom att jag ALLTID(nästan) tar hand om disken! En uppgift som jag trivs med ;)

Och så fick jag ÄNTLIGEN ge mig på den där busken! Ja, jag hade ju bara klippt hälften av den, häromdagen. Och nu fick jag klippa resten ;D

Solen stekte mig praktiskt taget, levande. Den kom fram som en gastande värmefläkt och fräste mig, för att sedan försvinna bakom moln och låta mig återhämta mig... Och så började den om igen! Om och om igen. Njuta, stekas, njuta, stekas... Njuta och stekas! :D Haha.

 

Men busken blev fin. Mycket jämnare och finare än vad den förra busken blev. Men man växer ju och lär sig, sålänge som man "arbetar". Blev dock lite missnöjd, då jag inte nådde bakom busken ordentligt. Och jag ville inte gå IN mellan de två buskarna, där det fanns humlor och andra insekter. Det räcker med alla dessa stackars spindlar som jag förstörde bona för.

 

Efter det, blev det lite vatten och frukt. Jag åt faktiskt både en banan och ett päron. Japp. Kände mig lite mer självsäker idag. Jag skulle helt enkelt äta tills jag blev mätt ;) Trots att det var mellanmål.

 

Lite mer soffhäng... Och så KANSKE datorn åkte på under den här tiden innan middagen, också. Kolla lite bloggar. Blocket. Efter lite allt möjligt denna gången. Inte bara hundar. Jag kollade väl mailen...

Lägenheter och lite Bejeweled, nu på kvällen...

 

13åringen och jag kollade på hans foton från deras(21åringens, 17åringens och 13åringens) spanienresa som de åkte på för några år sedan. Foton som faktriskt var tagna med just den systemkameran som jag kanske ska köpa.

 

Ja. Och så blev det middag. Hamburjare med bröd. Stekt potatis. Och så sallad med vitlökssås. Ett glas Fanta fick det också bli...

 

... Ja, jag satt här vid datorn en stund till. Minns inte vad jag gjorde. Men det kanske inte spelar så stor roll, HELLER.

Ner till tv:n för att glo lite på vad som nu än kunde uppenbara sig på denna elektriska skärm när jag slog på den. Nyheterna fick det bli.

Och så fika och "True Blood" tillsammans med mamma och pappa. Som sedan 13åringen anslöt sg till när han kom hem från stan.

Lite naturgodis fick allt också plats i magen. Så bäst att passa på medans det fortfarande är helg ;D Ja, sådär fyra bitar. Sedan fick det vara bra. Mer behövde jag inte. Och nu blir det sängen. God natt med er <3

 

 

Av D - 16 juli 2014 21:50

Nu är jag trött, och jag ska blogga innan jag lägger mig.

 

Jag klev upp imorse vid halv nio, när klockan ringde. Väckte 13åringen, och gick ner på nedervåningen för lite frukost. Och då jag löste mitt bekymmer igår natt, mådde jag idag MYCKET bättre, när jag vaknade!

 

Efter frukosten, fanns det inte tid för mycket.

Jag gick upp på mitt rum och bytte om till vardagskläder. Borstade mina tänder, och gick sedan ner igen för en snabb kopp kaffe tillsammans med mamma och pappa...

Sedan bar det av mot zoo-t... Eller hur skriver man det?

 

Fortsättning följer...

Måste bara flika in med att jag vägde mig imorse när jag vaknade. Och vågen visade att jag har gått ner ett kilo sedan jag vägde mig sist. Ja, mer eller mindre. Det är ju många faktorer som spelar in när det gäller vikten. Och även morgonvikten.

Men idag visade vågen 49.2 och för någon vecka sedan, visade den typ 50.1 eller något sådant.

Men jag tänkte att det kan ju vara så att jag gått ner i vikt för att jag nu tränar rätt så hårt, närmare en timme varannan dag. Och så äter jag alltid bara tills jag precis blir mätt...

Men jag är inte orolig. Jag menar. Det kan ju bara vara en tillfällig viktnedgång också. För att kroppen inte har hunnit vänja sig vid träningen ännu. Och så har jag ju precis börjat ta proteintillskottet efter träning. Jag har inte hunnit börja med varken mellanmålet efter lunch eller mellanmålsbarsen på kvällen. Så vikten kommer säkert att börja öka bra, i takt med att jag har fått ordning på kosten.

 

SKULLE det hända att jag fortsätter gå ner eller inte går upp, tänkte jag byta ut mellanmålsbarsen på kvällen, till en måltidsbars istället ;) Och så FÖRSÖKER jag även lägga till ett mellanmål mellan frukosten och lunchen. Men det känns svårt, då jag redan har ett slags mellanmål där, varannan dag, efter träning. Men det skulle ju vara att lägga till något extra den tiden, även DEN dagen i så fall.

 

... Jaja, det löser sig :)

Tillbaka till dagen.

Så vi packade iallafall ihop oss i bilen. Mamma, pappa, jag och 13åringen. Körde iväg för att äta brunch hemma hos 21åringen och hennes sambo, och sedan gå på zoo tillsammans med dem.

 

Brunchen var supergó. Och något krig inombords upplevde jag inte alls. Inte på hela dagen, faktiskt ;)

Jag har haft lite funderingar fram och tillbaka. Försökt komma på olika ideér och alternativ till att gå upp i vikt om det inte börjar av sig själv. Och jag har dagdrömt lite grann. Sett framåt och föreställt mig mitt typ alternativa iv. Hur jag KUNDE ha haft det nu.

 

De bjöd iallafall på SUPERGOD mat. Hembakat bröd. Egna dressingar och röror. En massa olika pålägg, och sedan hembakade kakor.

Vi åt och pratade. Och jag kände mig helt okej med hela grejen =)

 

Sedan bar vi av mot zoo.

Det var kul att se djuren, men jag ljuger lite grann om jag säger att jag njöt av det. Jag var stressad och spänd. Lite väl lättirriterad... Japp, min perfektionisthjärna var i full fart. Det är sällan jag njuter av sådana här saker. Då jag alltid har något krav på mig. Jag ville ta foton, och fotona skulle bli bra. Jag såg djuren, men ändå inte... Och jag kände bara att det alltid var NÅGOT som förstörde för mig. Dålig kamera. Människor ivägen. Djur som var för långt bort eller rörde på sig. Vände ryggen till eller försvann precis när man skulle ta kortet...

Och även om jag VISSTE att det inte betydde särskilt mycket med foton på djur, så var jag envis.

 

Men däremot så var det GULD värt att vara på zoo med halva sin familj. Vi umgicks, pratade och busade. Jag knäppte foton på familjen, och bara NJÖT av att för en gångs skull, inte behöva kriga. Jag var fri och jag åt när de andra gjorde det. För att, idag var en dag mitt emellan. En dag med paus från verkligheten och att äta rätt. Det var en dag då jag bara kunde strunta i allt för en stund... För att detta var en dag från mängden. Något som inte händer varje dag...

 

Vi gick runt i värmen och tittade på alla djuren. De flesta visade sig faktiskt, mer eller mindre =) . Och sedan gick vi och tittade på dinosaurier, och jag kände hur glädjen och lugnet spred sig i kroppen. Då slappnade jag av. Jag behövde inte ta foton, och OM jag ville göra det, så flyttade sig inte djuren när jag försökte knäppa dem :P

 

Vi tog en glass var, och satte oss i skuggan.. Gick och tittade vid nöjesparken. Köpte lite gott att äta... Igen. Vilket jag hoppade. Då jag redan var mätt sedan brunchen och glassen. Men jag tog mig en Bon Acua(stavningen ser fel ut?). Så satt vi i skuggan och bara pratade. Länge. Om allt och ingenting. Bara njöt av att träffas ute i naturen, bland djur, bara för umgängets skull.

 

Sedan blev det till att åka hem. Det hade varit varmt de senaste timmarna. Klockan var sex eller halv sju, och vi var trötta. Hejdå till underbara glädjegivande 21åringen och hennes sambo... Som jag by the way ska köpa en systemkamera av(yeeeeey!)... och en relativt lång bilresa hem.

 

Då vi inte hade ätit någon middag ännu, åkte pappa iväg och hämtade hämtmat från pizzerian, när vi hade kommit hem, vid sådär halv nio, kanske. Eller om den var halv åtta.

Jag var inte särskilt hungrig... Men det var ju klart att jag ville ha hämtmat! Än se´n. Jag ska ju ändå gå upp närmare fem kilo!

 

Jag åt. Jag jag åt upp en hel kebab med bröd. Men faktum är, att jag blev inte proppmätt. Nej, när jag hade ungefär en halv decimeter hörn av kebaben kvar, började jag känna mig mätt och skulle i vanliga fall, ha slutat äta... Men värre än så, var det inte ;) Dock kom det lite ältande funderingar och osäkerhet efter maten. "Var jag för mätt?"... Men ingen fara. Jag får helt enkelt acceptera min mättnad ;) Det är ju iallafall inte VARJE dag som blir som denna. Från och med imorgon, blir det ordning på måltider och träning igen ;D

 

Så. Nu måste jag gå på toaletten. Sedan blir det sängen för mig. Hypertrötta jag.

God natt med er <3

 

 

Av D - 6 juli 2014 22:32

Nu blir det bloggning. Jag är såå trött! Och ser fram emot att få sova hela natten.

 

Dagen idag har varit bra. Ovanligt bra. Jag har känt mig mer levande än på länge. Och jag har känt mig hälsosam. Inga direkta funderingar om maten, och känslan inombords har varit "vuxen", "ansvarsfull"... Ja "levande". Jag har varit glad och på bra humör... Ja, det är väl lite samma sak :P

... Och jag har både tagit en alldeles underbar och givande powerwalk och styrketränat i tio minuter. Vet det är inte mycket. Men det GER så HIMLA mycket, psykiskt! Jag får känna mig nyttig och hälsosam. Jag känner mig tillåten och värdig all näring som jag stoppar i mig. Trots att det kanske ibland, far en osäker tanke inom mig, att jag kanske ändå äter lite för mycket...

 

Okej. Jag börjar med dagen från början. Så vet jag att jag får med det mesta.

Men minnet är ju fortfarande vad det alltid varit. Så eftersom att jag är för lat/ seg för att orka tänka efter, tar jag bara det som jag kommer ihåg...

Jag vaknade bums klockan nio. For upp snabbt som en raket ur sängen. Helt nyvaken. Och ner för att äta frukost. En skål med yoghurt... Ja, och så tror jag att jag fick i mig någon knäckemacka också. Eller någon crisp. Jag vet inte vad de heter, dessa små tunna saker :P

 

Gick ifrån bordet, utan mättnadskänslan(vad jag minns)... Satt och tråkade en stund i vardagsrumssoffan. Hade ingenting att göra. Alla andra i familjen, hade nog någonting att göra. För att inte satt de i soffan hos MIG iallafall! 17åringen kom in lite då och då, och pratade på om allt hon kunde tänkas tänka :P

 

Men tiden gick. Och jag satt stilla. Så jag bestämde mig för att ta ett litet styrketräningspass istället. Hade ju bestämt att göra det efter LUNCHEN varje dag... Men nu fick det bli efter frukosten istället ;)

Satte stoppuret på mobilen denna gången. För att få koll på hur lång tid mitt nuvanrande träningspass tar. Och så körde jag på rätt så intensivt. Inga pauser och... Ja, så gott jag kunde, helt enkelt.

Det tog ungefär nio minuter, allt som allt... Men det, utan stretching. Då jag inte stretchar. Men ska börja med det, från och med imorgon :) ...

 

Sedan blev det till att vänta på lunchen. Minns inte om jag satte mig i soffan igen. Eller... Jo, det tror jag att jag gjorde... Satt och lyssnade lite till på 17åringens prat... Gjorde iordning kaffet, och åt en bra lunch. Jag blev mätt, men inte FÖÖÖR mätt. Trots att jag drog i mig en hel del...

 

Efter lunchen, gick jag upp hit. Jag satt nog vid datorn ett tag. Vattnade mina växter, och kollade mailen. Blocket, och bloggar... Jag kollade in på kölistorna för lägenheter, och svarade på ett mail som jag hade fått angående hundrastning...

 

Ja, det var lite kul, och kändes som en mindre framgång. ÄNTLIGEN ska jag nog snart få börja umgås med hundar igen! Det var en tjej med en amstaff/bullterrier på 8år och en miniatyr bullterrier på 6månader, som hörde av sig. Och hjärtat hoppade över ett slag! Eller slog det ett extra? :P

 

Med med den glädjen och förväntansfullheten(okej det är inget ord, tror jag), kom också nervositeten och osäkerheten... Ja, man kan väl säga att jag ser fram emot vårt första möte, med försiktighet... Men det känns kul :) Första mötet med kvinnan, är ju det mest nervösa. Hundarna VET jag redan att jag kommer att älska och känna mig trygg med!

 

Ja. Sedan blev det som sagt en powerwalk. Jag kunde nämligen inte bestämma mig för hur jag skulle få ihop dagen. Jag var i stort behov av att duscha. Men jag ville ju inte duscha FÖRST och sedan ta en pw! Och jag ville inte heller skjuta upp både duschen och pw:n... Ja, så alternativet var ju att ge sig ut i värmen och gå så fort man bara kunde!

 

Tänkt, sagt och gjort :)

Jag gick så benen höll på att falla av :P Så fort som det bara var möjligt för mina ben att röra sig! Och jag mådde såå bra! Såå härligt och jag kände mig såå duktig och hälsosam! Ja, jag känner bara att jag är påväg åt rätt håll nu. Mot det hälsosammare livet... Mot ett vuxet och mer innehållsrikt liv ;) Vilket gör att jag känner mig så öppen till den friska luften och min egen själ. Jag svävar... Men på ett bra sätt :)

 

Ja-a. Svårt att förklara.

Hem kommer iallafall jag. Svettig som få, och med andan uppöver halsen. Lagom puls som jag är nöjd med efter en lagom lång powerwalk...

 

Pappa skulle ha badkaret att bada i, precis när jag kom hem. Men det var ändå rätt så skönt. För att då kunde jag varva ner lite innan jag duschade.

Så. Jag tog mig lite kolsyrat vatten och så gick jag ut på gräsmattan på baksidan av huset, och satte mig nere i skuggan. Satt där på gräsmattan och lät min bak göra en stämpel i gräset :P

Och det var såå härligt. Jag bara satt och NJÖT av att nyss ha utfört någonting som fick mig att känna mig såå levande! Varför har jag inte alltid levt såhär?

 

13åringen kom ner med en vit plaststol och satte sig framför mig i skuggan. Han hade med sig den aukustiska(stavning) gitarren, och började spela så fint för mig. Han övar. Det blir mycket fel. Men jag tycker bara om att höra honom spela :) Han är duktig ;) Och sällskap av sina kära syskon, är aldrig fel :)

 

Sedan blev det en dusch. Lite mer skrivande fram och tillbaka med hundägaren. Lite mer nervositet och osäkerhet. Men även en del dagdrömmande och föreställanden i mitt huvud... Det kan bli såå kul och givande, detta!

 

Lite mer datorhäng.

Sedan blev det middag. En rätt så stor portion. Men endast en hint av osäkerhet och ovillighet, besökte min skalle... Annars INGA problem :)

 

Efter middagen, blev det inte mycket gjort. Jag satt väl en stund här. Kollade lite saker, kanske... Och sedan bäddade jag rent min säng. Så nu är det fräscht och gott. Och så satt jag och såg på film tillsammans med pappa, mamma och 13åringen, och åt några godisar. Gott, men inte särskilt gott för min mage. Känner mig unken. Yoghurt för att stabilisera, och sedan sängen.

 

Så. Nu ska jag sova. God natt med er <3

 

 

Av D - 5 juli 2014 01:34

ÄNTLIGEN. Haha. Vilken lättnad. J*vla skit-h*vete. Säger jag om det. Men det hör väl livet till...

 

Jag skrev en del i word dokument:

Okej, nu skriver jag i ett dokument istället. Har skrivit i dagboken tre gånger. Men det känns fortfarande inte bra…

 

Jag bara gråter och gråter. Allt är skit, och jag känner mig vilsen och borta. Sitter fast på ett ställe där jag inte vill vara… Utan styrkan att slita mig därifrån.

 

Jag vill inte vakna imorgon. Äta, prata och skratta. Jag vill inte fortsätta min vardag på samma nonchalanta vis som jag hittills gjort. Fortsätta gå som om jag visste vart jag var på väg. Som om jag var säker på att, vad jag skulle finna längre fram på denna krokiga, långa väg jag vandrar, var lyckan. Meningen och glädjen… Som att det FANNS någonting därframme för mig att hämta. Bara att det just nu var utom räckhåll för mig att kunna se…

 

Nej, jag VILL inte mer nu! … Jag vill inte fortsätta vandra. Blunda för den sanning som jag så väl kan se… Det faktum att jag inte litar på mig själv, mitt liv… omgivningen… Att jag aldrig kommer att uppnå mina drömmar. Finna det liv som jag så väl vill ha.

Jag är inte typen som lever. Den som socialiserar sig med andra. Upptäcker och upplever… Jag är inte typen som bryr sig… Som ser livet med öppna ögon. Jag är inte den som tar sig framåt…

 

Jag är den som tänker, men aldrig gör. Den som vill, men inte har lust. Som har lust, men inte vill… Hon som skadar sig själv för att vakna upp… I ren frustration och uppgivenhet…

Ja-a…

 

… Men egentligen är jag bara tjejen utan internet… Utan möjlighet att enligt rutin, blogga, som hon är van vid… Och då rasar hela tillvaron samman.

 

… Jag vill fly. Men vart? … Jag är trött på det här.

 

Kanske skulle kontakta A-K och se hur möjligheterna ser ut i helvetets stad… Där finns ju i alla fall hon… Underbara kära.

 

Dagen idag. Lite snabbt, innan jag går och lägger mig… och INTE gråter något mer!

Jag har känt mig vilsen och kluven… Flygande i rymden. Utan några direkta svar på mina känslor. Extra svårtfångade tankar. Och svårt att få en bild i huvudet och komma ihåg vad jag tänker på. Dagdrömmare som jag är, en jobbig grej…

 

Men jag vaknade och fick ett leende på läpparna =) Solen sken och fåglarna kvittrade. Himmelen var blå… Det var gräsklippardags! ÄNTLIGEN!

 

Upp för att äta frukost…

Lite dator, kanske. Bejeweled…
Nej, nu ljuger jag nog. Jag kikade säkert lite snabbt på mailen, blocket och lite bloggar. Kollade säkert hur jag låg till på lägenhetsfronten…
Men sedan kröp jag faktiskt ner i sängen igen. Jag hade en jobbig och tråkig känsla inombords. Som om jag var trött på livet. Trött på tillvaron… Och hoppet om att ta mig framåt… Ja, jag var för trött för det också…

 

Låg kvar tills halv tolv tiden. Tassade sedan ner på nedervåningen och ställde mig på stentrappan på baksidan av huset…

Solen värmde sådär underbart. Och trots ett jobbigt mående, satte jag mig och riktade ansiktet upp mot himmelen. Lät solen värma det. Medans jag bara njöt…

 

Sedan blev det lunch.

Men idag har varit en dag då jag faktiskt har tvivlat på ätandet. På att det verkligen är vad jag vill. På att det ens skulle vara värt det…
Mitt liv är inte värt att äta och hålla sig frisk för. Jag vill ju svälta. Lida. Få mig själv att inse att… Ja, att jag inte trivs. Att jag borde göra en förändring innan jag fortsätter låtsas som ingenting…

 

Men det är okej ändå. För att jag vet också med mig att denna sortens svältbegär är väldigt enkel att ignorera. Här är det jag som har makten, och jag behöver inte lyda. Inte bry mig om vad hjärnan säger.

 

Efter lunchen, började jag i alla fall klippa gräset. Det var härligt, och jag mådde bra av det. Trots att det var lite svårt att se vart jag hade klippt, där gräset var som kortast.

 

Fika på det. Och sedan en del datorhäng. Bejeweled. Kolla alla dessa saker en gång till…

Ja-a. Röda veckan satte igång. Vilket resulterade i att jag låg i fosterställning på sängen, med JÄTTEONT i magen.
Ner på nedervåningen. Och gjorde mamma sällskap medans hon grillade. Smått irriterad och stressad, som hon kan bli när allt inte går helt felfritt. Men ändå på någorlunda gott humör, för att vara hon.

 

Äta mat. Och sedan… Ja, disken som alltid, såklart.

Lite mer Bejeweled. Och så film och fika tillsammans med mamma, pappa och 13åringen.

 

Upp på övervåningen för att kolla upp några saker som snurrade i huvudet, och blogga. För att märka att internet inte fungerade. Irritera mig på det. Börja känna mig hjälplös… För att på det, upptäcka att även mobilens egna internet hade valt att INTE fungera just idag! Precis på samma j*vla gång som hemmets trådslösa!

 

Lite gråt och frustration. Känslor som bubblar upp till ytan… Ja, första gången på BRA länge, som tårarna rinner! …

Viljan att fly. Börja om. Sluta försöka… Bara komma bort. Från allt. Vakna upp… Men veta. Det här är mitt liv…

 

En skål med äcklig yoghurt och flingor. Bara för ätandets skull ”jag skiter i vilket”…

 

Med det, säger jag god natt. Men det kan ni inte se. Inte idag. Kanske inte imorgon. Vem vet. Har jag internet då?

God natt med er <3

 

5/7 – 14            00.20

 

 

 

Av D - 2 juli 2014 21:22

Det finns nog en sanning i det som kvinnan på ätstörningsenheten sa. Man mår bra av att svälta. För att jag saknar det varje gång som jag börjar äta. Jag trivs i svälten. Trivs med hungerkänslan. "Smärtan"... Det är NÅGONTING jag saknar när jag inte svälter.. Eller är det kanske bara en trygghet? Mår man dåligt, så är man trygg(?)...

 

Jag vet inte. Men...

Ja, jag tror vi lämnar det, där :)

Idag har varit en bra dag. En dag fylld av tankar och funderingar. Jag har drömt. Fantiserat och föreställt mig. Jag har längtat och sett framåt... Men jag har också känt saknad, och fått kämpa för att hitta denna saknad i min skalle. VAD det var jag saknade... För att det var inte så klart. Huvudet segt som gummi. Vars trådar knöt sig i varandra. Näst intill omöjligt att reda ut.

 

Och så skriver man texter på texter. Punkter efter punkter... Planeringar, önskemål och drömmar. Tror att jag har uppåt hundra sådana där "kort" nu! Och de bli bara fler.

Och idag i denna sega förvirring och med en hjärna som inte ville hjälpa mig få klarhet, samlade jag ihop alla dessa kort i en enda stor bild och satte som bakgrund på datorns skrivbord...

Så nu behöver jag bara titta där ;D

 

Okej. Annars. Dagen idag.

Jag klev upp vid halv nio imorse. Japp. Idag var en ätandets dag. Jag FICK äta. Det var TILLÅTET =)

Så upp ur sängen och ner för att äta frukost. Jag bestämde mig för att äta lite MER än vad jag brukar. Men bara lite mer... För att annars visste jag att jag riskerar att känna mig tvungen att svälta igen. Att få lust att aldrig äta igen... Om mättnadskänslan blir för stor..

 

Så. En lite större skål med yoghurt.. och så den normala mängden müsli till det. Ett glas apelsinjuice...

Ja, och det fungerade bra. Iallafall vad jag minns nu. Jag kände mig lite mätt. Men inte sädär "ångestmätt" :)

 

Sedan tänkte jag klippa gräset. För att jag hade tråkigt, men kände inga planer på att åka iväg till stan eller gå på promenad. Men klippa gräset, hade jag superlust med! Och nu var gräset tillräckligt högt för att jag skulle klara av att klippa det.

MEN. Däremot var det inte tillräckligt torrt. Alltså. Det var fuktigt i gräset. TROTS att jag stod ut med tråkigheten av att bara sitta och glo. Vänta på att solen skulle hinna torka upp lite... Ja, trots det, var det fortfarande för fuktigt när jag började klippa det!

 

Vissa områden på tomten, gick bra. Gräsklipparen körde utan större problem. Jag njöt av "arbetet", och kände att jag fick ut den fysiska aktiviteten som jag hade längtat efter.

Och nu efter att ha stått och samlat pinnar i ca en halvtimme, från gräsmattan, för gräsklipparens skull, fick jag äntligen börja! ...

MEN så blir gräsklipparen tyngre att skjuta på, och gräset klumpar sig under klipparen... Och så stannar den. Och efter att ha försökt få igång den en stund, utan framgång, märker vi att bensinen är slut(Så antagligen berodde det inte på fuktigheten, trots allt). Fyller på den, fullt. Men får inte igång gräsklipparen!

 

Irriterad och frustrerad. Stressad jag. Försöker några gånger. Ältar det faktum att jag MÅSTE klippa gräset klart imorgon eller idag. För att jag gillar inte att sluta mitti en uppgift. Då det är så svårt att fortsätta på samma ställe. Svårt att komma in på nytt i vad man tidigare påbörjat...

Allra helst när det gäller att klippa gräsmattan. Då gräset växer hela tiden, och jag har såå svårt att se skillnad på saker, om de inte är STOR skillnad på dem! Varav jag väntar tills gräset är LÅNGT, för att kunna se vart jag redan klippt, vartefter jag klipper!

 

Men hinner gräset bli halvlångt och långt, så vet jag inte om jag skulle orka försöka få struktur på klippandet! ...

 

Jaja. Vidare.

Jag accepterade iallafall vad som hänt, och gick tillbaka in för att äta ett mellanmål. Fick bli en liten banan och ja, ungefär en halv deciliter yoghurt. Ett glas apelsinjuice.

Kändes okej. Men lite protest inombords. Något som jag inte brydde mig så mycket om. Jag SKA ju äta nu!

 

Efter det, en dusch. Skulle ju hinna det, innan vi ska åka iväg för att kolla på hus. Mamma, pappa och jag.

Middag. Och sedan bilen till ett litet område ca 30 minuter härifrån.

Huset var NEDGÅNGET och väldigt dåligt strukturerat. Små "fiffiga" lösningar på de problem som uppkommit. Konstiga saker på fel ställen, och VÄLDIGT små rum! ... Trädgården HELT nedgången(!), och området runt omkring, ett rent verkstadsområde! ... Vilken fullträff :P

 

Nej det var ingenting för oss.

Hem igen. Fika med mamma, pappa och 13åringen... Vid det HÄR laget började jag känna på riktigt att jag hade dragit i mig för mycket idag! Jag har liksom känt hela dagen, att jag har lyckats hålla näringsintaget på en lagom nivå. Jag har blivit mätt, men inte överdrivit. Precis som det ska vara. Jag som har så svårt att hålla balansen...

Men nu kände jag inte att jag hade ÄTIT för mycket... Jag hade DRUCKIT för mycket! Jag var medveten om att jag hade druckit både mjölk och juice, som är 45kcal var, per dl. Två glas juice och två glas mjölk. Och i min skalle, kändes bara DET, för mycket.

 

Men jag visste också med mig att jag skulle sluta tänka så. Jag tänker för mycket, helt enkelt. Jag måste börja slappna av, och lita på att min kropp klarar det här själv. Utan för mycket invikande(är det ett ord?) från mig. Jag behöver äta. Jag behöver motionera hälsosamt. Och jag behöver göra saker som gör mig lycklig. Sedan borde min kropp kunna ta hand om resten :) Så länge som jag inte börjar BOBBA i mig mat!

 

Sötsakerna jag tillät mig själv "idag också", störde mig lite grann. Men även där... Jag DÖR inte av att bli fet... om det nu skulle hända ;)

 

Med det säger jag god natt. Långt inlägg detta :P

God natt med er <3

Jo. Jag la ut en annons idag, också. Funderar på att bli hundvakt igen. Saknar ju hundar, och tror att dessa kan ge mig lite livsglädje och den nära kärlek som jag saknar =)

 

 

Av D - 16 juni 2014 22:02

Ja-a.. Eftersom att det är rutin, bloggar jag idag också. Men energin finns egentligen inte. Då jag inte somnade förrän efter tre imorse. Vaknade efter en timme. Somnade efter kanske en halvtimme igen.. och klev sedan upp klockan halv nio.

... Ja, och så har jag haft ännu en dag av elakheter mot mig själv.. Som även DET gör att jag blir väldigt energilös.

 

Så. Jag rabblar dagen. Och är lite tråkig idag också. Bara få det överstökat, liksom.

Jag klev som sagt upp klockan halv nio, efter en lång och seg natt. Efter en natt med mycket planerande av morgondagens(idags) kost. Ältande och ältande.

Började packa ihop mina saker. För att idag skulle jag promenera dessa 10kilometer in till stan. På med regnjackan. Den lilla bruna ryggsäcken under den. Och mitt lilla behändiga paraply i handen.. Och så gick jag.

 

Till en början var jag missnöjd över att det regnade. Det fanns ju liksom inte med i planeringen. Det knöt sig i skallen, och jag visste inte hur jag skulle hantera de närmaste timmarna.

Men jag beslöt mig för att trots allt ta promenaden in till stan... Ja, just det ja! Till en början hade jag tänkt promenera hem och ta bussen dit. Men jag promenerade dit och tog bussen hem istället. Minns dock inte varför det skulle vara bättre.

 

Det duggade bara lite grann, och jag hade egentligen inte alls behövt det där paraplyt som egentligen bara var ivägen. Regnjackan som släpper in vatten men inte luft, blev till slut för varm att ha på sig, och jag tyckte uppenbarligen att jag gick fortare än vad jag gjorde. Svag som jag kände mig. Där jag kämpade mig framåt. Gatuslinga efter gatuslinga..

Till slutet av promenaden, började jag räkna lyktstolpar för att kunna märka att jag tog mig framåt ens! ...

Och OM det var skönt när jag nådde mitt mål! Såå skönt, och jag kunde ÄNTLIGEN kolla på klockan, hur lång tid det hade tagit. Hela tre timmar, hade jag promenerat. Och nu var det dags för lunch.

 

Jag orkade egentligen inte gå ett steg till. Huvudet pumpade och kändes tungt. Jag var varm efter denna lufttäta jacka. Och den lilla bruna ryggsäcken, var bara ivägen.

Brödet jag ville ha, fanns inte på mitt första affärsalternativ. Så jag gick till min standardaffär. Och gissa vad... Där fanns det inte heller! .. Så jag fick helt enkelt kolla efter någonting annat. För att, lunch skulle jag ha! Så var det bara!

 

Köpte mig en drickyoughurt, en kall kaffe av något slag. Och en liten chokladbars. Det var ALLDELES för många kalorier mot vad jag hade planerat! Men jag råkade läsa fel på två av produkterna, och kände mig sedan värd att äta dem. Det skulle ju inte skada.

 

Efter att ha ätit, gick jag och satte mig på en bänk och räknade lite. Och när det började regna igen, vid ettiden någon gång, så gick jag till Clas Olsson för att köpa vågen som jag hade bestämt mig för att köpa. Hittade även en köksvåg som jag köpte med mig hem. Känns skönt att själv kunna väga ingredienser till sådant som jag lagar eller bakar sedan. Och räkna kalorier på det. Kontrollbehov som jag har. Men det är ju ett intresse också :) Jag menar. Näringslära. ÄLSKAR verkligen allt som jag har lärt mig de senaste dagarna!

 

Ja. Sedan åkte jag hem. Satt och väntade på bussen i en timme. Och väl hemma... Ja, vad gjorde jag då?

Jag kan tänka att jag satte mig här och började skriva upp dagens kalorier och göra komplicerade uträkningar. Planera morgondagens och typ framtidens kostschema och sådär.

Sedan dukade jag för middagen och bara väntade på att vi skulle äta. Sprang upp och ner mellan mitt rum och nedervåningen. Och åt sedan middag med familjen.

 

Annars har jag läst lite bloggar. Några utvalda bara. Jag har kollat hundar på blocket, och jag har spelat bejeweled. Och så har jag funderat lite över det här med ätstörningsenheten. Ifall personligt ombud har kommit någonstans med det. Då hon ska gå med mig på ett möte någon gång, och inte ännu har hört av sig. Men vi får se. Jag har ju inte bråttom. Är ju inte ens säker på att det är det rätta.. Men kanske hör hon av sig imorgon :)

 

God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se