Direktlänk till inlägg 28 juni 2014
Blogga, blogga, blogga. Innan jag går och lägger mig.
Oj, vilken dag, säger jag bara!
Det hela började igår natt innan jag la mig. Eller kanske egentligen efter att jag gått och lagt mig. Svårt att sova. Känslomässigt tyngd. Tvivlande kluven. Jag minns inte riktigt. Men jag vet att jag kände att det var för jobbigt och slitigt. Att det krävde för mycket av mig att äta på det sättet som jag gjorde. Att göra på det enda sättet som jag hade märkt att fungerade. Så att jag kunde tillåta mig själv att äta alls.
Ja, det var för mycket som pågick i huvudet samtidigt, och jag insåg efter gårdagens "slit", att jag inte skulle orka med det en dag till...
Det enda alternativet jag kunde se, var då att börja svälta igen. Svälta varje vardag, så att jag under helgen, kunde äta fritt utan att räkna kalorier. Och med svälta menar jag då att äta endast middagen, i den mån det är möjligt. Då jag bor hemma nu.
Och med ens, kändes allt bättre. Jag blev gladare och ångesten som tryckte lite lätt och gjorde sig så illa påmind i mitt bröst, lättade och försvann.
Jag skrev upp min nya plan, och försökte sedan sova. Försökte. Japp. Men det slutade med att jag klev upp för att hämta fram den sista delen av min typ 85(?)% choklad, för att äta i sängen innan jag somnade. För att nu visste jag ju att jag endast skulle ha helgen på mig att äta ordentligt. Och kroppen ställde in sig på det direkt, och ville därmed äta upp sig. Ladda batterierna inför veckan.
Och så visste jag, att när den här chokladen är slut, så kan jag ÄNTLIGEN sluta ta godsaker, och endast unna mig när det bjuds på. För att, köpa ska jag inte göra igen.
Så jag proppade i mig resten, fastän jag började må illa efter bara tre bitar. Mäktiga de där mörka chokladerna.
Ja. Och planen fungerade iallafall till den grad att jag INTE har räknat kalorier idag! Inte ens TITTAT åt eller TÄNKT på hur mycket det, det och det, innehåller, innan jag stoppar det i munnen! Och jag har ätit MASSOR!!! Och då menar jag MASSOR! Det är helt otroligt. Och trots illamående, gaser i magen, och känslan av att all näring STUDSAR i magen på mig, har jag fortsatt äta! ... Vilket får mig att känna att jag har tappat kontrollen, som ger mig en känsla av att vilja svälta ÄNNU striktare! Kanske även under helgen! .. Men nej. Det ska jag inte göra... Det är bara en känsla. Helgens energi behöver jag VERKLIGEN!
Det är bara det, att den här gången var jag såå säker på att jag hade hittat hem. Jag var såå säker på att denna gången skulle jag inte falla tillbaka. För att det hela KÄNDES så bra. Så rätt. Och jag hade äntligen börjat se en gnutta hopp. Kunnat se lite ljusare på mig själv och tillvaron. Börjat se framåt, och känna mig stark..
Men så vänder det. Och jag förstår ingenting. Hänger inte med. Vet inte vad jag vill, hur stark jag är. Vad jag klarar av... Vilket håll jag ska gå..
Ja, så avbokade jag mitt och personligt ombuds möte på ätstörningsenheten, för att jag kände mig så säker.. Hmm. Får se om jag kontaktar henne igen. Men då försvinner väl problemet.. Igen.
Annars.
Ja, vi har haft det supertrevligt idag. Jag hann duscha utan problem.. och matproblemet. Mat-oron som jag hade, "tog jag ju itu med" igår. Så det gick ju också bra.
Jag har typ ätit, ätit och ätit. Skrattat, och pratat lite grann. Ätit tårta som 21åringen bakat..
Ja-a. Något mer. Det tog typ stopp.
Nej, men så har jag ju läst bloggar. Kollat på lite foton som jag har på datorn.. Kollat blocket, efter hundar.. Jag har sett på tv.. Och nu på kvällen, såg vi på film, pappa, jag, mamma och mormor. Ja, och så satt 20åringen med också.
Ja. Jag har kollat lite lägenheter..
Det var nog min dag. God natt med er. Ny dag imorgon. Kanske en mer balanserad dag, rent kostmässigt. Så att jag slipper få svältlängtan på grund av kontrollbehov som inte blir tillgodosedda.
Jag ska hämta nya tag. Nu har bara viljan att gå ner och rädslan att gå upp i vikt, kommit igen... Även om inte det var anledningen till att jag ville svälta igen.. Men personligt ombud finns ju fortfarande kvar.. Om det inte vänder igen själv.. God natt, än en gång <3
Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...
Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...
Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...
Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera... ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...
Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|