Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 24 juni 2014

Sitter inte i sjön

Av D - 24 juni 2014 22:07

Jag vill bara finna mig själv... Men när jag tänker efter, vill jag bara sova. Den härligaste, lugnaste stunden på dygnet. När jag sover. Då funderar jag inte. Jag krigar inte. Och jag är inte missnöjd...

Ja, man börjar ju bli lite urtrött på att aldrig vara nöjd, åt vilket håll man än går. Att den saken som för några sekunder sedan, kändes rätt, nu helt plötsligt känns fel... Gång på gång på gång.

Jag känner mig vilsen. Kluven. Borttappad... Ja, svävande i denna världen. Utan någonting att greppa tag i. Eller så är jag bara för långsam för att kunna hinna fatt de chanser jag får, innan dessa svischat förbi...

 

Ja. Men nog om det. Nej, jag sitter inte i sjön. Inte på något sätt. Det finna många som mår skit här i världen. Och jag är tack och lov, inte en av dem som har det värst. Nej, jag pratar med folk(mamma). Jag ler och skrattar. Och jag kliver upp ur sängen... Ja, det var nog det.

 

Kan vi ta dagen idag, då kanske. Så att jag kan krypa i säng och ta en vapenvila under några timmar. Tills nästa utmaning imorgon :)

Jag låg även idag, kvar i sängen några timmar, innan jag klev upp. För att idag VISSTE jag att mamma och pappa skulle iväg på morgonen. Så det var bara en tidsfråga. Men vad jag inte var helt säker på, var ifall mamma skulle åka med eller stanna hemma. Man vet ju aldrig med henne. Hon ångrar sig ganska snabbt.

Så jag lyssnade skarpt. Och försökte höra ifall två bildörrar stängdes, eller en. Och ifall jag kunde höra några ljud i hemmet efter att bilen brummat iväg.

 

Sedan klev jag upp. Funderade lite fram och tillbaka. Krigade med mig själv. Och lät en av sidorna vinna, innan jag bestämde mig för att ge mig iväg till bussen och åka till stan. Planen var att åka dit och gå hem.

Jag satte mig på gallerian en stund. Sådär en och en halv timme. Sedan började jag långsamt, långsamt, gå hemåt. Ja, snigeltakt nummer ett.

Jag hade ju inte bråttom. Ville ju bara göra av med lite extra energi. Men jag gick bara halva vägen hem. Sedan var energin slut, och jag fick banka lite vett i skallen på mig själv. Har jag inte ätit NÅGONTING under dagen, kan jag ju inte tvinga mig själv att promenera 10km. Det är ju inte rimligt. Jag skadar ju mig själv tillräckligt ändå...

 

Så jag tog bussen hem därifrån. När jag satt där på trottoarkanten i solen, och väntade, fick jag bara små unsar av saknad och längtan. En påminnelse om glädje och lycka. Mening. Men det var inte mer än så. Jag kunde inte riktigt hålla kvar känslan i kroppen såpass länge att det skulle hinna betyda någonting. Hunden som lekte på gräsmattan. Barnet som hoppade in och ut ur bilen. Och solen som la den extra lilla toutchen. När detta var borta, var känslan likaså...

 

Väl hemma, åt jag middag. Räknade sedan lite kalorier och förde in resultaten i sin tabell. Jag har läst en blogg som jag följer... Ja, vad mer? Jag har säkert glömt någonting. Verkade lite väl kort annars.

Men jag går vidare. Sedan har jag iallafall suttit nere vid tv:n... Och jag har lyckats äta lite youghurt som inte var inplanerad. Då jag befinner mig på kanten nu. Vet inte ifall jag ska svälta eller äta. Och hur mycket jag riskerar åt respektive håll. Jag kan inte komma underfund med vad jag vinner på att inte äta... och vad jag förlorar på att börja... Men trots det, är det är stort hinder att bara våga...

 

Så. Nu tror jag att jag säger god natt, och gör ett slut på den här dagen. Ny dag imorgon... Igen. God natt med er <3

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12
13
14 15
16 17 18 19
20
21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards