… Nej, jag vill inte dö... Då hade jag inte blivit rädd när jag i mitt huvud, desperat ber om dödshjälp hos läkare... Ja, när jag föreställer mig att det är lagligt...

Nej, jag orkar bara inte leva...

Jag är rädd att, när döden själv knackar på min dörr. När det är dags, ska jag dö under ånger. Jag ska känna mig dum och onödig...

.. Att livet fortfarande ska vara lika meningslöst. Jag ska fortfarande inte ha upplevt eller uppnått någonting. Jag svälter mig själv, till och från...

… Och ja-a...

Det känns som om jag hellre avslutar allt själv, i förtid. Erkänner mig besegrad. Än att dö med samma känsla som jag har nu(eller ännu tyngre), sådär sjuttio år senare.

… Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Tror inte att det är möjligt...

Och nu längtar jag hem...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...