Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 28 augusti 2014

Superduperfrustrerat

Av D - 28 augusti 2014 22:03

Jag ska försöka blogga nu. Trots att bloggningen har kommit att kännas rätt så jobbig nuför tiden. Grejen är väl den att jag inte riktigt VET hur mina dagar har varit. Vad jag egentligen har gjort, eller vad jag känner och tänker efter en dag, nu längre... Det känns bara så rörigt. Och vad jag ska skriva, blir ren oklarhet...

 

Det är väl någon period. Men som vanligt, ska jag försöka. Jag rabblar dagen från morgon till kväll. Så faller nog allt(det mesta) på plats ;)

 

Jag vaknade rätt så tidigt imorse. Minns jag reagerade på att det fortfarande är ljust klockan åtta på morgonen. Då jag låg och stirrade ut genom fönstret, på sommarsolen, från min säng.

Låg kvar och drog mig tills klockan var NÄSTAN nio. Längre orkade jag inte. Vilket fick mig att tänka. "Varför ligger jag kvar? Det är ju ingenting som säger att jag MÅSTE ligga till nio om jag inte VILL det".

 

Så. Jag klev upp till min ensamhet. Mamma åkte in till sjukhuset för sin undersökning, vid halv nio tiden.

Jag åt min frukost. Samma som varje dag. Men till skillnad från igår, kände jag idag inga särskilda förhinder. Visst. Jag funderade och tänkte efter medans jag åt. Konstaterade några gånger under mitt ätande, att det inte borde vara för mycket... och kände efter lite extra, ifall jag var mätt eller kunde äta någon tugga till, under ätandets gång..

 

Efter frukosten, gick jag direkt upp på rummet för att sova igen. Men denna gången, låg jag mest och stirrade. Vred och vände på mig. Funderade. Och stirrade ut genom fönstret..

Sedan messade jag Bästisen för att se hur det gick för henne. Då jag nyfiket hade kollat våra senaste sms, på mobilen. Ville se hur det gick för henne med praktik eller plugg.

Så vi har haft lite messkontakt idag. Inte särskilt känslomässigt eller så. Lite lätt kallprat bara. Har inte så mycket gemensamt med henne längre..

 

När jag klev upp vid elvatiden... Ja, nu minns jag ju inte. Men om vi säger såhär.

Jag har suttit lite grann vid datorn idag. Men inte ALLS lika mycket som jag BRUKAR göra. Jag har kollat det vanliga. Såsom blocket, mailen och lite bloggar. Och jag har spelat lite Bejeweled... Men mer om det senare.

 

Annars spenderade jag iallafall förmiddagen med att öva på att fotografera med systemkameran utomhus. Ja, jag stod och satt på stentrappan på baksidan och experimenterade med kameran för att försöka få den att fokusera rätt, och att få tydliga bilder med rätt färg, skärpa och ljus. Målet var att det skulle bli suddig bakgrund med ett tydligt nära objekt. Respektive skarp bakrund och suddigt nära objekt.

Inte det enklaste. Och SOM jag fick försöka! Och försöka och försöka. Tills jag kanske fick till EN bra bild. Eller ja, en bild som blev rätt. Men jag var fortfarande inte nöjd med själv bilden!

 

Jag har ju alltid så svårt att släppa saker, tills jag är HELT nöjd. Det gnager liksom inombords och jag måste bara få veta att det går. Att jag kan... Men allra helst, hur man GÖR!

Jag klämde iallafall in en lunch där någonstans. En lunch mixad med fotografering. Då jag inte RIKTIGT kunde slappna av. Och det mixat med lite messande med Bästisen, och även en mess for iväg till Personligt ombud.

 

Efter det, minns jag inte riktigt..

Hmm. Jag vet att jag satt här vid datorn när mamma kom hem vid ettiden. Vad jag gjorde, minns jag dock inte..

Men om vi hoppar det och går vidare..

När mamma kom hem, satt vi LÄNGE och bara pratade i vardagsrumssoffan, om allt och ingenting. Om saker som i vanliga fall får mig att må dåligt och känna mig frustrerad. Som ofta börjar rätt så bra, men ju längre samtalet går, desto tystare och tröttare blir jag. Ja, jag orkar varken prata eller lystna särskilt länge.

 

Men det var trevligt och ett bra tidsfördriv att för en gångs skull få sitta ner ensam med mamma och bara prata om oväsentliga(stavning) saker..

Men när mamma bestämde sig för att ringa mormor, tog jag tillfället i akt för en paus. Minns inte heller denna gången, vad jag gjorde. Men vid datorn hamnade jag iallafall.

 

Ner igen för att ta någonting att äta till middag. Ställde mig och väntade då mamma tycktes prata med Farmor. 17åringen satt i soffan mittemot och såg allmänt upprörd ut... Och jag bara VISSTE att snart skulle det börja pratas jobbigheter. Sådana saker som jag INTE orkar lyssna på! Allra helst inte efter att redan ha suttit och pratat och blivit trött, idag!

Jag bara kände i LUFTEN att snart skulle det börja tjatas om sådana saker som ger mig både ångest, frustration, upprörda känslor, och den starka viljan att fly härifrån och SLIPPA alla människor runt omkring mig!

 

Så när mamma lagt på... och 17åringen DIREKT börjar prata(!), så avbryter jag dem lite snabbt. Frågar mamma min korta fråga. Får mitt svar. Och smiter därifrån. Jag lägger pannkakorna i mikron, och går upp på mitt rum för att sätta musik i öronen. Och undviker på det sättet, att höra ett ORD.

 

Sedan åt jag pannkakorna på rummet, fortfarande med musiken i öronen. Bytte till youtube på datorn, och spelade Bejeweled medans jag fortsatte lyssna på musik... Bara för att försäkra mig..

 

När jag sedan trodde att de var klara med sitt prat, gick jag ner och satte igång tv:n. Och där blev jag sedan sittandes, liggandes, tillsammans med mamma och 17åringen, hela kvällen.

 

... Mer säger jag inte om det. För att inlägget drar iväg, och kanske har jag redan stört min sovande syster i rummet bredvid, tillräckligt länge. God natt med er <3

 

Ja, jag skrev ett superduperfrustrerat inlägg på min tredje blogg, också. LÄNGE sedan sist!

 

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - Måndag 2 april 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - Lördag 13 jan 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Av D - 23 augusti 2017 16:25

... Det känns som om jag drunknar. Som en tjock, tät och kvav tyngd inombords, som bara växer och fyller min själ...   ...   Jag är trött. Utmattad... och mer lättfrustrerad än på länge... Jag är nästan aldrig ensam, längre. Och jag börjar,...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se