Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Kunskap

Av D - 26 november 2014 23:16

Får se om det BLIR något inlägg idag... Har nämligen inte HÄNT så mycket.

 

Jag kan iallafall säga som så, att jag SOV så HIMLA bra inatt. Det var såå skönt. Och jag brydde mig inte ens om att kliva upp för att äta frukost. "Ät när jag känner för det. Inga rutiner. Inga krav". Otryggt. Japp. Men nu när jag inte BRYR mig... Såå himla skönt!

 

Vaknade trots allt vid kvart i sju. Trots att alarmet var avstängt.. Antagligen en vana. Men gick bara en vända på toaletten. Och somnade sedan om igen..

Vaknade någon gång vid åtta. Kollade klockan... Och somnade om. Vaknade igen någon gång efter tio... Kollade klockan. Suckade. Och somnade om.

 

Det var såå skönt! Att bara inte BRY sig..

Nu BRUKAR jag ju inte bry mig när jag ligger och drar mig på förmiddagen.. Men idag var det någon extra lugn och trygg känsla inombords. Jag kunde ligga där HUR länge som helst.. Ja, nästan iallafall.

 

... Runt... Ja, jag vet inte. Efter elva någon gång. Eller om den var HALV elva, så skrev Bästisen till mig. Messade att "Jag vill ha sex!" xD Och jag var ju bara TVUNGEN att svara. Svarade "Ja, jag kan ju tyvärr inte hjälpa dig med det" :P

.. Ja, och sedan höll vi på och messade fram och tillbaka, nästan hela dagen. Ja, halva iallafall. Om både tråkigt och kul. Och det kändes faktiskt rätt så bra. Att få vara social på avstånd. Det är ju inte särskilt mycket press i det. Och slutar man skriva, så är "umgänget" över...

 

Jag höll mig på övervåningen hela dagen idag. Då mamma jobbade natt inatt. Och hon är så tråkig när hon sover... Och JAG är rädd att störa..

Satt på sängen och messade... Något mer vet jag inte om hände.. Jag hade lite småtråkigt.. Och funderade lite över hunddagiset, och problemen jag stöter på hela tiden. Försökte komma på lite lösningar...

 

Ja, jag vet inte.

Läste även någon blogg. Kollade blocket hundar... Mailen såklart...

Minns inte riktigt. Och jag har SÄKERT glömt någonting stort... Ja, hur stort det nu kan BLI när man sitter inne på ett rum hela dagen! ...

 

Middag. Och sedan upp hit. 17åringen hade en kille på rummet. Antar att det var kompis.. Men lät dock som något annat. Nej, inte SÅ. Men hur de pratade och fnissade tillsammans.

Så. För att slippa lyssna på obegripliga ljud som inte JAG ALLS hade med att GÖRA, satte jag på musik på mobilen, ut i högtalarna, på relativt hög volym... Och började SJUNGA. Japp. Högt och ljudligt. Så, att DE hörde MIG... Ja, det var inget frågetecken..

 

Vilket till slut fick mig att slås av tanken... Tänk om att börja sjunga i KÖR, kunde vara något som öppnar lite sociala vägar(?)... Man behöver inte prata särskilt mycket... Utan tiden man "umgås", kanske om jag har tur, består av näst intill ENBART sång.

 

Ja, jag kan sjunga i kör. Tillsammans med andra. Eller iallafall kunde jag det när jag var liten. Ja, typ lågstadieliten, och upp till 16(?) eller vart nu gränsen gick. Det var barnkör. Kyrkans barnkör. Och kören bestod i stort sätt, enbart av oss syskon. Vi var sex stycken av oss syskon, som sjöng i kören.. Och så kom det ett par tre stycken utöver oss, då och då. Och så 26åringens bästis som också gick där väldigt länge.

 

Ja. Så då kanske det inte var så KONSTIGT att jag kände mig trygg. För att när jag växte upp, hade mina syskon den inverkan på mig. Då blev jag som den andra sidan på en bok(eller vad man nu ska säga)... Den rollen som ENBART min Xsambo har för mig nu! Det finns INGEN annan som kan få mig att känna mig trygg i sociala situationer, just nu. Dock det enda stället där inte heller HAN kan... Hos HANS föräldrar.

 

Men nu tappade jag mig.

En annan sak som jag inte vet, med kör. Det är väl att det denna gången blir en VUXENKÖR i så fall. Vilket betyder att man ska lära sig SJUNGA(gjorde vi inte på den barnkören)! LÄRA sig sjunga. Då behöver man antagligen öva på att sjunga ensam. Så att man kan få vägledning och shit..

 

Nej. Jag vet inte.

Men sjöng iallafall en stund. Högt och tydligt. Dock där jag visste jag brukar sjunga falskt, sjöng jag tystare.

... Och sedan blev det ner till tv:n. Mamma sov i soffan. Och själv satt jag och ältade hur jag skulle kunna vara HEMMA imorgon, när jag EGENTLIGEN skulle vara på hunddagiset. Vad jag skulle säga till mamma. Och hur hon skulle reagera. Konflikträdd och osäker som jag är.. "Och om jag inget säger... Hur skulle allt te sig IMORGON, när jag dyker upp till lunchen?"

 

Men jag tog mig i kragen. Och sa att jag blir hemma. Drog till med en halv lögn. Halv sanning... Och kände mig sedan fortsatt spänd en stund. Tills det släppte.. Och ja-a..

 

... Jag har ätit typ TRE gånger, sedan jag satte mig vid tv:n! Men det var någonting som bara gjorde mig orolig en STUND "hur bra ÄR det att äta med så kort mellanrum? Hinner man förbränna det första?"... Men sedan sa jag bara till mig själv... "Äsch. Skit samma. Det är INGENTING mot vad jag har uttsatt min kropp för tidigare. Och ÄR man hungrig, så ÄR man." ...

 

... Och nu. Upp hit. Vänta på nästa dag. Sova.

God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 25 november 2014 00:12

Oke. Dagen från början då...

 

Jag hade svårt att somna inatt. Låg vaken och fifflade med mobilen, fram tills klockan halv fyra på morgonen.. och somnade väl sedan, några minuter senare..

Vaknade till klockan, vid halv sju. Upp för att äta frukost. Och sedan sova vidare en stund. Sov nog rätt så hårt i några timmar. Och klev sedan upp vid tolvtiden.

 

Åt lunch. Diskade iordning efter lunchen...

Och gick sedan upp hit igen. La mig på sängen. Trött. Och med ångest. Då mamma och pappa tjafsade så mycket.. Känner bara att mamma kan vara för mycket ibland.. Och att pappa är en relativt sjuk man som får ta mycket... Ja. Mycket som inte har med förståelse att göra...

.. Men mamma gör nog vad hon kan. Hon är orolig bara. Orolig övar pappas hälsa. Orolig över flytten. Orolig över ekonomin... Ja. Och antagligen orolig för många andra saker OCKSÅ..

Och att sätta sig in i någon annans känslor, när hon själv känner sig stressad eller orolig... Ja, det kan man ju förstå..

 

Men idag blev nog pappa lite sårad, tror jag.

Men om det är något som mamma inte snålar med när hon väl förstått sitt "misstag"... Ja, det är ordet "förlåt" och "jag tänkte mig inte för"... Eller. "Jag såg inte på det på det sättet..."

 

... Ja-a.. Men tillbaka till mig.

Låg på sängen och råkade somna till i ytterligare någon timme. Innan jag till slut klev upp från under min filt, vid halv fyra. Då det var dags för en snabb kopp kaffe, innan pappa skulle åka till jobbet. Ja, han var på undersökning hos läkaren idag.. Så blev några timmar senare iväg.

... Jag passade på att ta en liten skål med yoghurt, russin. Nötter och frön. Också. Då jag var lite småhungrig.. Och middagen skulle inte bli förrän om någon timme.

 

Diska iordning efter fikat...

Och sedan... Ja. Antingen så...

Ja, just det ja. Jag höll på att glömma. Emellan att jag låg på sängen och ältade det faktum att jag skulle behöva duscha innan imorgon... Vilket jag inte orkade. Och att jag behövde städa badrummet idag. Då det kommer hustittare imorgon... Men inte orkade DET HELLER...

Ja, och det att jag SOMNADE på sängen sedan. Städade jag faktiskt badrummet. Trots stressen och bristen på ork.. Ångesten som jag kände..

 

Men jag gjorde bara en snabbstädning. Tog väl tio minuter kanske... Och SEDAN somnade jag på sängen.

.. Men tillbaka till, efter fikat.

Då tror jag att jag satte mig här vid datorn och... Ja, jag HADE tänkt att skriva en peppande text till mig själv, om att jag VISST borde gå till arbetsträningen imorgon. Att jag BORDE klara det här. TROTS de motgångar som tycks läggas på hög.. Ja, det VERKAR som om röda veckan drar ut på tiden, att sätta igång. Den har varit påväg i flera DAGAR nu.. Såpass länge att jag till och med trodde att den skulle vara ÖVER tills imorgon! Men nu tycks imorgon kunna bli FÖRSTA dagen! Vilket betyder att det kan bli ÄNNU en sak att känna sig spänd över imorgon! Allra helst då jag inte kommer att känna ro... eller kanske ens VÅGA gå på toaletten därborta! ... Och jag måste gå varannan TIMME!

 

... Så. Jag hade funderat på att bara se om jag kunde skjuta upp det ett par dagar... Då jag verkligen oroade mig för detta...

Men. Nej. Det är ju klart att det ska GÅ. Jag får ju lösa det på något sätt. Tredubbla skydd :P ...

DET är nog trots allt min MINSTA utmaning imorgon!

 

Men iallafall. Nej. Den där peppande texten... Så långt kom jag aldrig. Jag satte igång datorn... Och ramlade direkt in på att hämta hem planritningen på min lägenhet... Då jag SKRIKER efter att få veta vad som kan stå vart, i lägenheten!

Jag kände bara att jag behövde veta hur stor den var i förhållande till soffa, soffbord, tv-bänk... Skrivbord... Ja, de möbler som jag visste redan NU, hur stora de skulle bli.

 

Så. Jag började räkna ut väggarnas längder... Allihopa. Och räknade även ut kvadratmeter för varje rum... OCH så räknade jag ut möblerna. Målade dem i streck i rätt storlek i förhållande till lägenheten... Och placerade dem vart de kunde tänkas stå..

Det tog sin lilla stund. Både att räkna och att klura ut HUR jag skulle räkna! Göra. Göra om. Göra rätt. Radera. Rotera. Klippa ut. Kopiera. Och klistra in. Börja om HELT från början. Då jag hade tänkt fel...

 

Ja. Det pågick ett tag.

Middag däremellan. Diska iordning lite snabbt. Knappt någon disk. Så det gick snabbt.

Och upp hit och fortsätta.

Ta en paus.. Eller så ansåg jag mig klar.. Jo, jag tror att det var så..

Och så en dusch.

Vinka av mamma. Säga till henne att låta tv:n stå på. Då jag skulle titta på den.. Bara upp och lämna duschhandduken.

 

... Fastnade ÅTERIGEN vid mina ritningar. Råkade ju gå förbi :P ... Fifflade lite till...

Och skrev sedan ut pappret..

Satte mig vid tv:n... Men tittade nästan oavbrutet på pappret.. Med lite tjärv koncentration. Hade ju tv:n att hålla koll på också... Och blev seg i huvudet av att tänka på båda två... Så. Bort med pappret en stund.. Lite te.. Och ett päron. Då jag kände mig småhungrig, vid elvatiden.. Konstaterade att jag än en gång missat kvällsmålet... Så jag satte helt enkelt matklocka nu. Både för frukost, lunch, middag och kvällsmål. Så att jag kan få mitt kvällsmål vid den tid som jag vill ha det. Och inte mitt i natten ;)

... Och så fyllde jag på med en knäckemacka efter päronet.. Då jag kände att jag var ytterligare lite hungrig.

 

Lite mer tv. Svårt att koppla av ordentligt. Och i vetskapen om att natten skulle bli lång efter all sömn... Så kände jag att det var bättre att sitta kvar..

... Men det blir natt. Och jag ska kliva upp(för att inte gå och lägga mig igen) vid halv sju imorgon.

 

... Så. God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 20 november 2014 22:09

När man får lust att svälta igen... i ren desperation...

 

Jag känner mig bara så hjälplös. Så svag och uppgiven.. Allt jag kan se därframme, är jobbigheter. En ren kamp för vart steg jag tar... Och så kan jag inte ens få kontroll över det enda som jag TRODDE att jag kanske med lite vilja, skulle kunna få kontroll över...

 

Men det går inte... Och jag har ju inte någonting annat än mig själv att skylla på, HELLER. För att det är ju MIN vilja som tryter.. Det är ju JAG som bestämmer mig för att "fuska" och trots allt TA det steget som jag VET får mig att känna att jag har tappat kontrollen...

 

Och sanningen ÄR... att får jag inte kontroll över ätandet. Så att jag vågar äta mig MÄTT vid varje måltid, och äter vid UNGEFÄR samma tider varje dag...

... Ja, jag orkar liksom inte hålla på.. Och hellre, inte äta alls.. Än att äta ingenting, för att sedan äta massor.. Och gång på gång bestämma mig för att jag MÅSTE äta mig mätt.. Jag MÅSTE äta det, det och det målet varje dag... Men aldrig lyckas GÖRA det!

Och så samtidigt gå med viljan att gå upp i vikt och bli vän med ätandet. Känna mig TRYGG i det. Samtidigt som jag är RÄDD för näringen. RÄDD för VAD jag äter. NÄR. HUR och VARFÖR.. 

I samspel med rädslan för att gå upp i vikt, utan stopp.. Jag vill UPP! Men jag vill UPP under KONTROLL!

... Om ni förstår vad jag menar...

 

Men gång på gång, förstör jag för mig själv, genom att inte äta mig mätt... Och vägra äta om jag inte känner mig hungrig... Vilket leder till att hungern kommer vid fel tillfällen... Och jag börjar PROPPA i mig skräp!

 

Jag borde kanske prata med någon.. Jag behöver TRYGGHET. Och inte ännu en svältperiod mittuppi alltihopa. Vilket med största sannorlikhet väntar mig i min nya lägenhet. Där jag blir ensam...

 

Men till dagen.

DEN är nog enkel att räkna upp!

... Jag klev upp vid halv sju imorse. Smög ner på nedervåningen och gjorde iordning min frukost. Och gick sedan, för att undvika sällskap... eller att ens behöva riskera att SE någon, upp på rummet igen, och åt min frukost i sängen..

 

Sedan la jag åter huvudet på kudden, och somnade om...

Larmet stod på tio och elva också.. Då jag ville vakna till, vid tio.. Och sedan kliva upp för att duscha, vid elva...

Sagt och gjort.. Och efter duschen, la jag mig på sängen i några minuter till... För att sedan känna mig redo för lunch.. En överdel av en Rågkuse, med ett kokt ägg på... Och så en kopp svart vinbärste till det.

 

Upp på mitt rum, för att äta lunchen. Och sedan ner igen. Då jag hörde att mamma hade klivit upp. Och var rädd att HON skulle börja ta hand om den disken som JAG hade tänkt ta. Jag menar. Hon har ju jobbat natt. Lämna det åt mig =)

 

Diskade iordning.. Och sedan gick jag upp hit igen. Låg på sängen.. Ja, LÄNGE. Kände mig trött och seg... Och allt ältande angående rädslan för hela livet, som jag hade såå mycket tid till idag, gjorde mig alldeles tung och seg i huvudet... Tankarna rullade vålter... Och jag kunde inte lugna ner dem.. Samma tankar, gång på gång. I company med en MASSA andra orosmoment över livet i det stora hela, i bakgrunden...

 

Jag vågade inte lita på mig själv det MINSTA, angående att börja jobba ute bland folk.. Och jag kunde inte få ihop hur jag skulle orka med alla livets... Ja, allt livets innehåll, HELLER. Jag kände bara att livet inte är någonting för mig. Jag ser ingen större njutning i det... Och någon framgång på NÅGOT plan, kunde jag inte heller se...

 

... Ja. Jag ville bara försvinna...

Jag skickade iväg ett mail till min jobbcoach... Skrev att jag inte visste om jag skulle VÅGA vara på hunddagiset... Ja, jag behövde bara få det UR mig... Ältandet tog KOL på mig!

Och så skrev jag att jag inte visste vad som kommer bli jobbigast. Att sabba den här chansen som jag har VÄNTAT på såå länge... Eller att gå dit och må SKIT...

 

Annars har jag typ bara legat på sängen idag. Jag spelade en omgång BubbleShooter... Och jag har kollat blocket hundar...

Middag.

Och sedan tv på nedervåningen... En hel del skrivande i dagboken, på min tredje blogg... och i punklisteboken, under dagens gång...

 

Fika och film, tillsammans med mamma och pappa... 17åringen satt också med... Och 14åringen kom hem efter någon timme..

Jag åt ingenting. Utan drack bara kaffe. Då fikabrödet var "förbjudet" och jag inte var hungrig på smörgås eller yoghurt... Nej, ingen lust till att äta någonting ALLS, faktiskt...

 

... Och DET var misstaget! Jag SKULLE ha ätit ändå.. Men jag är RÄDD för att äta när jag redan är mätt.. För att "hur ska jag veta hur MYCKET jag har behov av? ... Mättnaden är ju min riktlinje", liksom...

 

Så. Vid halv tio, var jag såå hungrig... Och jag kände bara att "går jag och lägger mig nu, HUNGRIG... Ja, då går jag självfallet ner i vikt till slut.. För att, vad har kroppen att förbränna under natten?" ...

Så. Jag bestämde mig för att ta min andra del av Rågkusen från lunchen.. Och så tog jag en kopp med kall mjölk, lite ovispad vispgrädde och kakao.

... Och efter det, ville jag bara ha mer, mer och mer... Vilket gör mig orolig... "Hur vet jag när jag har ätit tillräckligt?" ... ALLRA helst när jag börjar äta kakor!

 

... Det är att inte känna kontroll, som är det jobbiga/läskiga... DET är vad som gör det omöjligt för mig att lyckas gå upp i vikt! Då jag stoppar mig själv hela tiden...

Men det blir FARLIGT, först när jag börjar känna behov av att svälta! Inte äta ALLS...

 

Men god natt med er <3 Jag får komma på någonting.

 

 

Av D - 13 november 2014 22:06

Mycket i huvudet, just nu. Mest intryck. Saker som jag sett och snappat upp under dagen. Tankar som fastnat i huvudet. Då jag slarvat med att skriva i punktlisteboken... Men också de saker som inte släppt efter ÄVEN om jag har "punktat" ner dem!

... Men förutom det, så är det ju också så mycket andra saker som etsar sig fast i skallen... Och småsaker som ligger och trycker i bakhuvudet... och skapar pressade känslor med ångest som sällskap...

 

Ja. Det händer ju för mycket just nu, helt enkelt.

Men vidare.

Igår natt, innan jag somnade, såg jag klart på den där pjäsen på youtube, som jag hade börjat med natten innan... Ja. Efter att ha lyckats sluta oroa mig för presentasken till 21åringen, som inte gick att öppna(!)...

 

Klev iallafall upp imorse. Helt nyvaken... När klockan ringde, vid kvart i åtta.

Åt min frukost, i tron om att mamma och pappa låg och sov i det öppna sovrummet, några få meter bort..

Tassade sedan upp på övervåningen igen. In på rummet.. Och bäddade ner mig för att sova en stund till.

Sedan klev jag som vanligt upp igen, vid tolvtiden. Då jag hörde mamma och pappa, förbereda för lunch...

 

Åt lunch tillsammans med dem. Och plockade av och diskade iordning efter det..

Sedan så TROR jag allt att jag gick upp hit och började fiffla på den där presentasken. Testa...

Eller så satte jag mig vid datorn först... Jag MINNS faktiskt inte..

Men DET kanske inte var så viktigt då.

 

Fifflade iallafall med den där presentasken. Försökte klura ut hur man fick upp den... Men precis när jag skulle börja, hörde jag 17åringen komma hem ifrån skolan... Och JAG blev JÄTTESTRESSAD!

... Jag tycker inte om att göra väsen av mig... Inte när andra hör... Blir orolig. Stressad... Får ångest...

Ja, jag är för försiktig, helt enkelt.. Jag vill inte att folk undrar vad jag håller på med... Eller tycker att jag beter mig underligt... Inte när de inte kan SE vad jag faktiskt gör!

... Och så ville jag inte riskera att "locka någon TILL mig"!

 

Så. Jag blev bara mer och mer frustrerad, ju längre jag höll på. Ju fler GÅNGER som jag la undan asken i frustration... Och tog fram den igen, av ren envishet.

... Satte igång datorn... Och skrev av mig mina känslor, på denna bloggen...

.. Och nej. Jag hatar inte mina syskon ;) Jag tycker bara inte om att umgås. Förutom om jag SJÄLV VÄLJER det, förståss =)

 

Efter det. Ja, då började jag skriva ner intruktionerna på Word. Översätta de tyska, mer utförliga instruktionerna... Liksom de engelska, väldigt "veka" instruktionerna... Och så ändrade jag och justerade, så att det skulle bli begripligt.

... Så HUR man gör, VET jag. Det är jag på det klara med. Men att sedan få TILL det(!)... Nej, det tvivlar jag STARKT på. Och det hela bränner HÅL på mig...

 

Efter det... Hmm..

Ja, jag minns jag satt...

Nej. Nu kom jag PÅ en sak. Det var NU som jag såg klart på pjäsen! Och inte igår natt. Då VAR det väl så. Jag VAR för trött inatt... Annars vet jag inte..

 

Efter det, så blev det iallafall middag. Då jag kände att jag bara ältade och ältade. Skrev punkt efter punkt... Skrev av mig i dagboken... Och bara samlade tanke på tanke, som störde mig. Press och oro... För mycket på en gång i livet...

Ja, då blev det ner för lite mat. Pannkakor från frysen, blev det idag.

Åt tre stycken. Och satte mig sedan vid tv:n och stirrade.

 

Osocial och nere... Trött. Och ville inget annat än att stirra rakt ut...

17åringen kom ner. Var lite social... Men det var en jobbig stund.. Ingenting jag visade. Men SA inte heller särskilt mycket när hon pratade.. Svarade bara lite kort. För att inte verka avvisande..

 

Där blev jag sedan kvar hela kvällen.. Blev lite lättare i sinnet, under kvällens gång... Men fortsatte fånga intryck på intryck.. Och känna mig lite spänd över att jag ville hålla FAST vid dessa tankar som kom... Och märkte att jag inte riktigt orkade...

 

Åt iallafall den andra delen av min rågkuse från lunchen, och en liten skål med yoghurt, nötter, frön och russin... Och till det, en kopp varm kakao.. Ja, ska väl försöka hålla fast vid den rutinen till VARJE kväll nu. Förutom helgen. Då det kan bli fika eller godis istället. Om jag vill.

 

En sista notis... innan jag säger god natt.

Jag har oroat mig en del och tvivlat på ifall jag vill GÅ på det där mötet på omsorgsenheten imorgon. Då jag faktiskt inte vet vad jag ska SÄGA. Jag menar. Vad är jag DÄR för? BEHÖVER jag ens någon kontaktperson? Kommer jag att vilja umgås med någon ALLS, när jag har flyttat?

... Men mest av allt... Kommer jag att klara av att framföra vad jag vill ha sagt, på mötet? VET jag ens vad jag vill ha sagt?! ... Kommer det att BLI någon KONVERSATION?

 

Nej. Allt känns osäkert. Så får se om jag avbokar det.. Men känns ju lite dumt. När det har varit bokat i en månad..

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 12 november 2014 22:38

Okej. Nu har jag fått hem 21åringens födelsedagspresent..

Då jag inte kunde komma på vad jag ville ge henne från hennes önskelista... och hon även hade önskat sig pengar, tänkte jag göra det lite roligare ändå... Och ge henne pengar..

MEN. Med en sådan här liten rolig träask från coolstuff. Där man kan lägga sedeln bakom en bit plexiglas... Och sedan får hon sitta och försöka komma på hur man får UT pengen därifrån.

 

Men ja-a.. Det hade ju hjälpt lite om jag SJÄLV hade vetat hur jag får IN den där ifrån BÖRJAN :P

... Ja. Jag känner mig helt lost. Jag vågar ju iockförsig inte FÖRSÖKA just nu. Då folk försöker sova härhemma, och man kanske behöver LÅTA en del... Men det värsta är ju att bruksanvisningen är på TYSKA!

 

... Ja, jag får försöka imorgon. In ska jag nog allt få sedeln till slut ;D Irriterande bara att jag inte vet HUR. Snacka grubbla, tills jag får något annat att grubbla på :P

... Lite uppstressande. Men det löser sig nog. Är bara rädd att den ska gå sönder medans jag FÖRSÖKER.. Trät verkade så skört.. Men det BORDE ju hålla. Vad är det ANNARS för sport att få ut sedeln?!

 

Dagen idag.

Orka "prata", EGENTLIGEN...

Men en LITEN sammanfattning ska jag nog orka med.

Började se på en pjäs eller liknande, på youtube, igår natt.. Såg en timme och en kvart. Sedan orkade jag inte ligga på rygg och hålla i mobilen. Koncentrera mig, något mer...

Ligga vaken en stund till...

För att sedan kliva upp till klockan, vid kvart i åtta.. Efter att ha vaknat till, några gånger...

 

Ja. Jag vaknade någon gång inatt och fick panik, också. Jag hade LEGAT på hela min hand. Och jag vaknade upp och kände att den var HELT bedövad. Myrorna kröp inuti den... Och när jag kände på den med andra handen, så kändes den helt tjock...

Så jag började i panik, slå och slänga med den... Och bli alldeles förskräckt för att jag trodde att den hade dött. Skulle ruttna och falla av xD

 

Ja. Jag ursäktar mig väl med att jag knappt var vaken :P

Ja. Frukost iallafall. Hungrig. Men ville ändå inte äta mer än vad jag brukar. Läskigt det där, vet ni :P

Upp och lägga mig igen. Sova. Halvsova vidare en stund.. Och sedan kliva upp runt tolv... Ner för att äta lunch tillsammans med mamma och pappa..

 

Efter lunchen, gick jag nog upp hit och satte mig vid datorn ett tag. Kollade blocket hundar, lite snabbt... Och säkert något mer som jag inte kommer ihåg...

Jo. Jag kollade lite bussmöjligheter, till och från hunddagiset. Både här jag bor nu, och där jag kommer att bo sedan... Då jag fick mail från min jobbcoach idag. Hon hade nu pratat med den praktikantansvarie. Och fått reda på att tisdagar och torsdagar går bra. Och att han hade föreslagit tiderna 0800 till 1200...

 

Hon ville även träffa mig och planera mig praktik, nu på fredag. Men då jag redan HAR ett möte inbokat på fredag och inte hade någon större lust eller tillit till ork att vara i stan i ÅTTA timmar, för att ha möte i HÖGST två(!)... Så mailade jag, efter mycket om och men. Mycket funderande fram och tillbaka, och frågade om det gick bra någon annan dag...

 

Sedan kom 21åringen på besök. Hade med sig 14åringen hem..

Jag började packa ner lite fler saker som jag kanske inte skulle behöva innan flytten, i en svart säck...

... Och efter det... Nej, just det ja. Det var innan... Jag tog en dusch.. Och jag kan ju säga... Jag har FORTFARANDE hårbottensproblem! Det vill säga. MJÄLL och HÅRAVFALL! Ja, jag blir inte KLOK på det hela! Och det stör mig som F*N.

 

Mamma kom hem från affären... Och 21åringen började baka kakor... Själv gick jag, halvt ovilligt, ut och klippte lite skott. Snart skulle ju huspekulanterna komma... Inte för att jag kände mig särskilt otrygg idag... Nu var det ju så många andra i min familj, hemma. Så jag kände mig inte lika rädd för uppmärksamheten.

 

Men men. Skotten måste ju klippas.

Var väl ute i ungefär en 45minuter... Och de blöta löven, stressade upp mig lite lätt, där de klistrade fast sig på vartenda gren. Likaså dessa långa grenar som bara MEST av ALLT, ville sticka in i mina ögon eller fastna i mitt hår..

 

In igen... Och husspekulanterna hade ännu inte kommit. En halvtimme sena... Och ingen hade hört av sig till oss, med en uppdatering... Suck och stön...

Men så kom de. Visst var det lite jobbigt, men jag undvek bara att möta någons blick... Och det gick bra, förövrigt. Inga problem alls :) JAG behövde ju inte bry mig ;)

 

Låg en del på sängen... Om jag inte minns fel... Vilket jag KAN göra, känner jag(minnas fel).

Så vi går vidare. Kan ju bara säga att minnet strugglar nu, i skrivandets skull...

Middag iallafall... Och jag åt mig ALLDELES för mätt. Fick ÅTERIGEN erfara den obehagliga känslan av mättnad... Svårt det där med att finna en balans. Antingen blir man för mätt... Eller så förblir man hungrig.

 

Tv. Tillsammans med 21åringen, 14åringen och mamma...

Mamma åkte på nattmöte/kvällsmöte. 21åringen åkte hem... 14åringen gick upp på sitt rum... Och JAG satt kvar vid tv:n.

Åt en kaka som 21åringen hade bakat... Och jag kände bara att jag var så MISSNÖJD med dagens ätande... Och känslan av brist på kontroll, gjorde att jag åt mer än vad jag borde. Av onyttigheter. Socker och sött...

Kände mig mer mätt än någonsin... Okej, överdrift.. Men är beredd på att äta mer lagom imorgon.

 

Oroade mig och ältade lite grann, det här med flytten. Inredning. Vad jag vill ha för saker. BORDE ha för saker... BEHÖVER för saker... Hur jag ska PACKA resten nu, när det tillkommer saker efterhand. När jag inte vill ta FLER kartonger... Men ändå känner att VISSA saker vill jag faktiskt HA, som mamma och pappa ger bort...

 

... Och så har jag oroat mig lite över att packa FAMILJENS saker(!)... För att DET behöver ju OCKSÅ göras... Och jag tycker att det känns såå SVÅRT att packa saker som inte är MINA.. Då andra inte TÄNKER som jag och så vidare... Hur ska JAG veta vad som ska packas vart(?!).. Och vad som ska vara kvar eller slängas? Och så vidare... SKITSVÅRT.

 

Ja. Stressen inför flytten, börjar bli påtaglig igen.. Och jag oroar mig för egentliga struntsaker. Sådant som kommer att lösa sig tids nog ändå.. Som jag inte ens kommer att TÄNKA på sedan! Jag kommer att sitta där i min lägenhet. Nöjd med vad jag har åstadkommit...

Och här sitter JAG... Rädd för att GLÖMMA hur jag vill inreda min lägenhet(!) ... Ja, det är kanske lite överdrivet... Lägenheten formar sig med tiden, kära D. Stressa inte upp dig för DET ;)

 

Prat med mamma.. Och sedan grabba åt mig ugnsformarna som jag ändå till slut beslutade mig för att ta, och gick upp på mitt rum..

Öppnade paketet med 21åringens present i. Kollade på den... Blev orolig för att ha sönder den... Eller för att den ska gå sönder när HON försöker... "misslyckad present"...

 

... Och här är jag nu.

Säger god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 6 november 2014 22:27

... Vet inte vad jag har lust att dela med mig av idag... Det är ju bara samma sak hela tiden... Och jag börjar bli trött på mig själv.. Trött på att skriva det... Och trött på att låta hjärnan rabbla samma sak varje dag..

 

Så, därför börjar vi. Jag rabblar dagen. Så får vi se hur mycket känslor som kommer med sedan... Vilket antagligen blir lika mycket som i vanliga fall! Men ändå ;)

 

Igår natt. StandUpKomedi. Igen.

Sova.. Ja, när jag väl somnade..

Och sedan INTE kliva upp när klockan ringde, vid kvart i åtta.. Minns inte ens om den kommer att ringa IMORGON... Eller om jag stängde av den helt... Får kolla det sedan.. För att, från och med imorgon, blir det frukost, lunch, middag och kvällsmål igen. Trots kvällens tvivel och brist på lust och ork att försöka ;)

 

Klev iallafall upp när klockan ringde, vid tjugo i nio. Och klädde på mig kläderna. Ytterkläderna. Packade min lilla bruna ryggsäck... För att sedan ge mig iväg till bussen...

För att idag blev det ingen frukost, efter gårkvällen av ångestätande och skrivande av nya matsheman.. Ingen lust, liksom..

Inte heller någon lunch, hade jag med mig. Trots att jag skulle till att vara hemifrån, fram till klockan ett... Icke villig att varken köpa lunch i stan, eller äta senare än klockan tolv...

 

Ute var slaskigt. Snöigt. Och blött. Det snöade blötsnö i stora flingor, i motvind... Och mina fötter blev dyngsura på bara några minuter...

Jag stod härinne i rummet och stirrade på mina vinterstövlar... Och så ut genom fönstret.. Funderade... Tänkte efter... Och konstaterasde sedan att jumpadojjorna räcker...

... Och OJ vad dålig jag är på sådant :P Det räckte INTE!

 

... Jag blev BLÖT och KALL om fötterna. Vilket gjorde att jag frös som en GRIS! Om nu dessa fryser xP

Och jag fick skydda mitt ansikte mot den värsta snön, med min plastpåse som jag höll i handen.. På backen var stora, plaskiga pölar av snö... Plask och scweeez(okej. Hittade ingen bra stavning för detta ordet =P) under mina fötter... Och vattnet bara SIPPRADE in(!)...

 

Ja. Inte så härligt..

Men iallafall. En kort promenad från busstationen, fram till Personligt ombuds kontor.. Vänta under taket, vid huset, i kanske fem minuter... Och sedan följa med henne in, när hon tittade ut genom dörröppningen..

Japp. Idag skulle vi fylla i ansökan om bostadstillägg.. Jag hade packat de papper som JAG trodde att jag skulle behöva. Men trodde att jag hade LÅNGT ifrån ALLA papper med mig! Trodde faktiskt inte att NÅGOT AV dem skulle duga!

 

.. Men tydligen räckte alla papper... Och vi kopierade dem... Jag loggade in på internetbanken och fixade även DET pappret... Någon årsresumé från banken... Eller vad det nu kan ha hetat..

... Och så fyllde vi i ansökan... Nu är det bara ett sista papper som ska skickas in till försäkringskassan... Och det är hyres... Ja, jag minns inte vad det hette... Men kom på när jag kom hem, att det faktiskt är ETT papper till, som de efterfrågar... Men som jag inte kan skicka in förrän jag fått den första räkningen på hyran...

 

Efter att ha fyllt i klart, pratade vi lite om allt... Ja, jag vill gärna säga "och ingenting"... Men så mycket "ingenting", blev det nog inte :P

Mötet pågick väl alltsom allt, i ca en timme och tjugo minuter... Och ja... Jag vill inte "prata" om vad vi pratade om :P

 

... Så. Vi hoppar det. Kan väl säga. Situation och mående. Framtid...

Ja. Bara lite ditt och datt ;)

 

Sedan var det ut i ruskovädret igen... Med mina blöta och kalla fötter... Frysa even more, denna gången. Darra i kroppen... Och känna vinden genom min fodrade jacka...

Ner till busstationen, med stänket plaskande runt mina fötter.. Lite halvmörkt ute... Fastän tiden på dygnet.. Ca halv tolv.

 

... Satte mig i ett bussbås och väntade... Satt bara där och stirrade... Kände av mina värkande fötter. Testade böja tårna, då och då... Och ignorerade killen som satt och tittade på mig, nynnade lite då och då... och testade säga hej, ett par, tre gånger... Men just det där "hejet", kan jag ju ursäkta mig med att jag först inte ens fattade att han försökte få kontakt... Jag satt ju och stirrade åt det andra hållet... Helt ointresserad av att socialisera med någon alls, i denna kylan... Och var nästan helt säker på att han pratade i telefon :P

... Så när jag väl fattade, var det skit samma.. Jag bara låtsades som ingenting.

 

På bussen. Glad och lättad... "SNART hemma =)"

Raska steg i alla dessa vattenpölar av smält snö. Plask och stänk, där jag stampade mig framåt på grusvägen..

In och upp på rummet direkt... Nja. Jag snodde ju med mig en chokladbars ur skafferiet, först.. För att. Det kände jag att jag behövde.. Hade ju inte ÄTIT någonting idag, ännu...

 

Började så gott som direkt, söka efter presenter och julklappar.. Jag har ju tre julklappar och tre presenter, som jag tänkte att jag skulle köpa innan jul... Men ACK så svårt det är att HITTA. Att veta vad man ska KÖPA.

... Jag HAR ju typ de flesta. Men så tvivlar man på de första... och har problem att FINNA de sista..

Ja, jag bestämde mig för att ge det en dag till.. innan jag beställer. Vill nämligen beställa allt på en gång. Istället för allt utspritt över flera dagar.

 

Fortfarande kall om fötterna. Frös lite lätt, hela jag.. Ont i mitt huvud, efter kylan...

Ja, så jag gick och la mig på sängen en stund. Virade morgonrocken om fötterna... Men frös likt förb*nnat..

Låg kvar ändå... Ville lyssna på musik... Men internet krånglade... Ville ju nämligen ha youtube... och inte radion..

 

Så jag la mig och bara vilade istället... Skönt.. Men fortfarande kallt..

Ner på nedervåningen.. Äta middag... Diska och göra iordning efter middagen... Och sedan ner i källaren, för att hämta upp STRUMPOR! Barfota som jag var.. Ja, jag hade ju tofflor på mig.

 

På med strumpor, tjockare stumpor ovanpå det... Och så tofflorna på det...

Ja, och så allt det, under morgonrocken, på sängen..

NU blev det youtube. Internet fungerade bättre igen.

StandUp en stund... Och sedan, när tröttheten satte in... Mina "favvisar" på youtube... Alltså favoritlåtarna.

 

Bara vila, vila. Vila.

Och när jag minst av allt, vill kliva ur denna nyligen funna värme...

Upp ur sängen, och ner för att äta fika och se på film, tillsammans med mamma och pappa..

... Jag var ALLT utom hungrig.. Så jag drack bara några klunkar kaffe, med en liten klick vispgrädde i.. Jo, för att det var grädde över från våfflorna igår..

 

.. Mamma åkte till jobbet. Pappa gick och la sig... Syskonen befann sig på övervåningen... Och JAG satt kvar vid tv:n.. Skrev lite punkter i min punktlistebok... Funderade lite... Stirrade in i tv:n... Pillade upp mina gamla sår i ansiktet... Och bestämde mig sedan för att ta en STOR(Ja, större än vad jag BRUKAR, iallafall) skål med yoghurt med nötter, frön, russin, banan... OCH kakao.

En riktig pangare!

 

.. Men det var vad jag behövde.. Jag hade ju ändå förstört matrutinerna för både igår och idag... Så "passa på medans du inte förstör någonting.. För att imorgon, blir det struktur igen"... Jo, jag BEHÖVER strukturen för att må bra... ALLA behöver den, till en viss grad... Allra helst när det gäller att undvika småätande... och ångestätande, tillexempel. ... Och regler är HÄRLIGA. De gör en stark.. Ja, om man klarar att följa dem ;P

 

... Det blir iallafall yoghurt med frukt, till kvällen.. Annars samma sak som vanligt.. Så inga konstigheter ;)

Lunchen imorgon, blir en utmaning däremot! För att, då är jag hemifrån igen. ALLTID mer osäkerhet och grubbel, när jag inte är hemma som normalt.

 

Men god natt med er <3

 

 

Av D - 5 november 2014 22:04

Jag oroar mig över mitt hår igen... Fast nu är det inte håravfall. Nejdå. Håret stannar allt rätt så bra på huvudet... Nej, nu är det att det tycks tova ihop sig som aldrig förr. Schampoot som jag nu använder, tycks fungera rätt så bra mot mina hårbottensproblem.. Precis som den SKULLE... Men antingen så är detta schampoot istället för STARKT för mitt, aldrig förr tovande hår... Så att de därför kurar ihop sig runt varandra.. Eller så är det någon ANNAN anledning.

... För att, visst borde väl inte JÄRNtabletterna göra att håret tovar? ...

 

Jo. Jag är nog lite kinkig nu också. Trött på att håret aldrig tycks bli nöjt... Såklart.. Men det är ju också alla dessa småsår som jag ständigt pillar upp, i mitt ansikte. Dessa värker.. Och så blåsan i min mun, som bara gör mer och mer ont, för vart dag som går... Antagligen för att den vill "blomma upp" innan den läker och försvinner..

Och den värker ju OCKSÅ.

 

... Men gnäll. Gnäll. Gnäll.

Dagen idag då.

... För att gårnatten kan jag inte minnas... Mer än att jag kollade på StandUp, såklart. Eftersom att det gör jag VARJE natt, nuför tiden.

.. Jag klev som vanligt, upp till klockan, imorse.. Åt min frukost.. Gjorde iordning efter mig. Och gick sedan och bäddade ner mig igen..

 

Egentligen skulle jag ju städa badrummet idag. Kliva upp klockan elva och städa. För att sedan äta lunch. Vänta tills klockan ett. Börja sortera och packa ner sakerna ur den sista kartongen... Och sedan, klockan två, gå ut och klippa lite skott i en timme..

MEN. Eftersom att vi skulle få besök av syskon idag... TVÅ gånger... Så kände jag inte riktigt för att stressa igång med någon städning därinnan.

 

Så jag låg kvar. Sov fram tills... Eller låg iallafall KVAR fram tills klockan tolv.. Åt lunch framför tv:n, tillsammans med mamma.. Ja, hon åt inte lunch. Men hon såg på tv.

... 17åringen som hade studiedag idag, joinade oss efter en stund..

... Varpå jag återigen fick uppleva att vara bara LIIITE mindre hörd och viktig... Men tröstade än en gång mig själv med att jag snart slipper uppleva sådana känslor igen... Och jag fortsatte finna mig själv på gott humör...(okej, den meningen lät fel).

 

Ut för att klippa skott, klockan ett. Då jag faktiskt inte alls orkade packa i kartonger. Sortera och ha mig. Idag.

Tänkte istället klippa skott i TVÅ timmar, istället för EN... Men detta sprack. Då det småduggade ute. Det var kallt. Och våta, tunna handskar mot mina händer... Ja, det blev fruset och kallt...(kanske samma sak :P)

 

Så. In igen. Efter ett och ett fjärdedels träd, ungefär..

Upp hit... Ja-a... Vad gjorde jag DÅ?

Jag tror att jag satte mig vid datorn.. Men inte fann någonting att göra, heller denna gången.. Ingen ork till att läsa bloggarna som jag nu har missat såå mycket på.. Inte heller att kolla hundar på blocket. Då huvudet känns för rörigt och schemat för stressat, för att ens orka se så långt framåt, som tills jag kan skaffa hund..

 

Lägga mig på sängen och bara glo...

För att efter en stund, ändå känna att jag nog har lust med lite musik trots allt.

På med youtube... Och sedan bara ligga och handfallet stirra... Medans jag då och då, blev avbruten av de mess som jag skickade till personligt ombud och fick svar på..

 

21åringen kom inte..

Ner för middag...

Och sedan denna extra långa diskning därefter, igen... Vet inte varför. Men det har blivit ganska mycket mer, nu på sista... Men inga problem. Att diska verkar lugnande på mig. I min egen lilla värld. I min egen takt. Varmt och gott vatten...

 

Upp hit igen... För lite StandUp på datorn...

Och sedan ner på nedervåningen, för att strax därefter, ta en fika och börja se på film.

Mitti filmen, kommer 23åringen.. Prat, prat, prat... Ja, inte så mycket från min sida. Men lite skratt iallafall..

Lite bus... Och sedan vinka av henne.. Och mamma som skulle till jobbet.

 

Lite mer tv.. Ensam.

Och sedan börja grubbla mitt eget hår... Men nu tänker jag F*N inte byta schampo igen! Och inte heller sluta med järntabletterna, om nu DET kan vara orsaken(!)... Vilket är osannorlikt...

 

HADE behövt göra iordning morgondagens lunch. Då jag åker in till stan imorgon... Men kände bara att jag inte hade någon lust... Och SKULLE det vara så att jag inte heller gör den imorgon bitti, så får jag väl hoppa den, bara för imorgon... Det gör ju ingen skada, sålänge som det inte blir någon vana... Eller i mitt fall "tillåtelse".

 

... God natt med er <3

 

Nu ska jag äta en sötad bars... Bara för att... Ja, jag vet inte ens varför... Gå emot mina regler... För att göra mig AV med ångest... Eller för att SKAFFA den? Känns som om dessa kommer att avlösa varandra...

 

 

Av D - 3 november 2014 22:02

... Nu ska jag blogga. För att sedan ska jag försöka orka se klart en video på youtube innan jag bäddar ner mig. David Batra..

...Och LÅNG var den också! ;D

 

Igår natt. StandUp igen.. Såklart. Ingenting ovanligt these days.

... Och efter det, försöka sova.. Men svårt att inte ligga vaken och fundera... När det finns såå mycket att tänka på. Att reflektera över... Och inte minst... Att PLANERA.

 

Jag vet inte om jag vaknade till, tidigt imorse. Men det KÄNNS iallafall som om jag gjorde det..

Somnade iallafall om, och vaknade av klockan..

Klev upp. Åt frukost.. Och ställde sedan klockan på tjugo i nio... Ja, efter att jag hade packat min lilla ryggsäck färdigt. Allt för att kunna få sova ut lite innan det var dags att åka.

 

... Klev upp innan klockan ringde. Då jag ändå låg vaken och bara väntade...

Klädde på mig och gjorde mig iordning. Packade ner lunchen... Och gav mig sedan iväg.

... Väl i stan, var det bara att hitta till rätt ställe. Rätt gata. För att hela tiden kommer det nya ställen att hitta till... Och mitt lokalsinne... Nej då.. Men det är nog ändå helt okej. För att efter att ha pluggat kartan dagen innan, hittar jag ju fram utan några större problem.

 

Jag kände bara att "nu kan jag ta det lugnt. Jag har över en timme på mig. Så jag HINNER hitta. Även om jag skulle gå fel" ... Vädret var regnigt och fuktigt... Och...

Ja. Jag började gå iallafall. Tog den väg, av två, som jag INTE hade tänkt välja. Då den andra kändes enklare på något sätt..

Gick. Och gick... Och gick. Tyckte att det började ta lång tid på samma långa väg... Och gatan som jag skulle in på, borde ha visat sig för länge sedan...

 

... Började känna mig lite stressad... och gick snabbare för vart steg jag tog... För att, var detta fel nu, efter närapå en halvtimme, så kunde det bli tajt att hinna hitta rätt..

Men jag fortsatte gå på samma gata. "För att, om mitt minne inte sviker mig nu, så SKA det vara en sväng ut från denna gata... och sedan framme.

... Men jag var ju inte säker på att jag mindes.

 

Till slut så kom jag fram till rätt gata... Men hittade inte rätt byggnad... Bara en byggnad som jag tyckte att BORDE ligga i närheten av den jag skulle till..

Började gå vidare på samma gata... Men märkte att gatan bytte namn... "Nej, det blev fel"... Vände mig om och skulle gå tillbaka... Och då SER jag rätt byggnad, PRECIS rakt över på andra sidan gatan, där jag hade stått och stirrat precis! Jag hade bara behövt vända mig tvärt om... och... Ja. Där var den :P

 

Det regnade fortfarande. Nu, lite ytterligare..

Men det kändes för tidigt att gå in. Då det var nästan en timme kvar tills jag hade avtalad tid.. Och inte heller vågade jag befinna mig i närheten av byggnaden. Av alla dessa fönster som stirrade på mig.. Än mindre stå utanför eller gå IN för tidigt!

 

Nej, jag vet inte varför. Men varje gång som jag ska på möte på ett ställe, så känner jag mig övervakad av dem... Och det är obehagligt. Jag vill inte bli sedd eller hörd. Inte dra till mig uppmärksamhet... Och jag vill inte att folk ska undra varför jag står där... Eller varför jag kommer så tidigt(!)...

 

Så. Jag gick iallafall en bit bort. Satte mig på närmaste bänk, men utanför en annan byggnad... DET kändes okej.

Satt där i regnet. Och bara väntade. Kollade på klockan då och då. Och önskade att jag snart skulle kunna gå in.. Att det inte längre skulle kännas fel eller konstigt.. Obehagligt.

 

När det var en kvart kvar till mötet, tillät jag mig själv att gå in.. Nu kunde jag skriva det där kontraket för tidigt... Utan att det skulle vara något speciellt med det.

Jag gick in. Visste inte riktigt vilken våning jag skulle till.. Men chansade på den som verkade mest logisk..

Gick fram till disken och sa att jag skulle träffa någon klockan elva "för att jag har fått en lägenhet".. Kvinnan tycktes inte förstå vad jag menade.. Och jag fick testa några olika sätt att säga det på.. Då jag inte vågade säga rakt ut, vad det var jag "trodde" att jag var där för... Då jag inte var säker..

Hon frågade vem jag skulle träffa... "Ingen aning"... Frågade om det var för att skriva kontrakt... "Jag antar det..."... Frågade efter mitt namn... "Kunde hon inte sagt DET från början :P Det är ju faktiskt någonting som jag vet och är tillräckligt säker på, för att våga yttra mig OM".

 

Fick vänta i några minuter. Och så kom kvinnan som jag skulle träffa. Vi gick igenom lite papper. Lite information.. Och sedan så skrev jag på. Fick med mig papper hem i en blank pappersmapp...

Ja, anledningen till att jag säger "blank pappersmapp", är att det fortfarande REGNADE ute. Och jag hade varken påse eller väska att lägga dessa VIKTIGA papper i(!)...

Så. In med mappen innanför jackan... Och så fick jag gå och STÖDJA denna mapp, med händerna... och jackan EMELLAN... Där jag gick i regnet...

 

Ja, det var inte så lätt. Och jag fick svårt att slappna av.. Men det fungerade..

Bestämde mig för att gå till biblioteket... Och av en ren tillfällighet, råkade jag "krocka med biblioteket", utan att veta att jag var såpass nära. Japp, ingen koll på vart vägarna jag går på, leder. Bara att jag var påväg mot torget ;P

 

Där skulle jag sätta mig, tänkte jag. I salen utanför biblioteket, och äta min lunch.. För att det var den enda platsen som jag kunde tänka mig att jag fick äta något sånär ifred... Utan att känna mig iakttagen.

... Skrev lite dagbok... Minns inte om vad... Men var väl något om jag kände att jag ville ventilera..

 

Sedan gick jag till bussen. Med ingen ork för NÅGONTING annat! Skulle egentligen ha köpt sodavatten för mammas skull. Som hon bad om igår. Nu när jag ändå skulle in till stan.. Men "det glömde jag"... Det var ju ändå bara om jag kom ihåg det.. Och nu ville jag BARA hem med dessa papper, och vila..

 

Satt en stund på busstationen och väntade.. Väntade. Och väntade. Det var för kort tid för att hinna handla till mamma, om jag skulle hinna med första bussen... Men ALLDELES för lång tid för att orka vänta(!)... Ja, kändes det som. Men det gick ingen nöd på mig..

 

Hem. Sätta på datorn... Börja kolla upp bostadstillägg. Hur man ansöker om det... Hittade blanketten på försäkringskassans hemsida, och började fylla i den... Men märkte ganska snart, hur SVÅRT det var. Hur mycket information som krävdes... Hur många PAPPER som skulle skickas(!), och av mig, kännas igen... Och ja... Jag fattade inte mycket.

 

Försökte kolla upp de olika papprena som skulle in. Kolla upp vad det var för något... Men det slutade istället med att jag skrev ner dessa papper som skulle med, i punkter... Så att jag iallafall hade koll på DET... Och sedan gav jag upp..

Skrev till personligt ombud och frågade om HON kunde hjälpa mig.. Och så bokade vi möte tills på torsdag.

 

Ner till mamma. Mest för att se om det var något av sakerna på frysen... De saker som mamma och pappa ville bli av med... som jag ville ha... Men det slutade med en HIMLA beslutsångest, med en STRESSAD och förvirrad... Kluven hjärna... Och jag gick istället in till mamma och pratade lite om kontraktskrivningen idag... Om bostadstillägg... Och om mitt nya boende, i det stora hela..

 

Upp hit. För att skriva lite mer i min punktlistebok. En liten planering över hur jag ska sortera upp alla mina miljoner papper sedan när jag har flyttat. Alla viktiga papper i en hög. Alla "dagboksinlägg" i en hög... Och så teckningar och andra onödiga papper, i en annan..

Och sedan ska jag sortera upp alla viktiga papper, i olika grupper... och in i en pärm med flikar.

 

... Satt... Eller låg. Det minns jag inte... På sängen. Och funderade lite grann. Kom på att jag hade andra saker som också måste fixas innan jag har flyttat... Eller TILLS jag flyttar... Som jag inte har tänkt på, bland alla andra viktiga saker...

Och började därmed skriva ÄNNU en liten punktlisteplanering..

 

... Och allt som händer just nu.. Alla tankar.. Allt som måste göras.. Allt som jag KÄMPAR med att hinna och orka med... Och det faktum att arbetet inte slutar när jag väl har flyttat... Utan FORTSÄTTER tills allt är i sin ordning... Och DÄREFTER slutar med att jag ska orka börja LEVA också(!)... Ja, det känns både rörigt och stressigt!

 

... Men det löser sig nog =) Mitt liv börjar här ;D

 

Efter det... Minns jag inte riktigt...

... Men jag har egentligen inte gjort någonting på datorn idag...

Jag har som sagt börjat se på en föreställning av David Batra(Det här var ju tråkigt 2012)... Blivit störd av 17åringen och henns kille med kompis, som väsnades som ATTANS i allrummet utanför min dörr. Försökt koncentrerat mig på videon... men sedan gett upp, efter ett tag.. Och istället gått ner på nedervåningen och ätit fika och sett på film tillsammans med mamma och pappa... Och 14åringen... Vilket jag iockförsig skulle ha gjort ändå :) ... Så ingen skada skedd ;)

 

... Tvivlat lite på det här med bostadstillägg... Hur det fungerar.. och om jag i och över huvud taget, kommer att ha RÄTT till det... Men...

Ja-a.. Annars blev det iallafall film till kvällen. Blade2... Lite sodavattendusch i vardagsrummet xD... Ja, GUD vad det sprutade ur den där flaskan =P

 

Dicte tillsammans med mamma.. GLAD att jag inte missade det! Hade ingen ANING om att det var idag! Men var ju tvungen att se andra delen av förra avsnittet! ÄLSKAR danska kriminalare!

 

... Och nu blir det natten... Ja, efter att jag har kämpat mig igenom de sista minuterna av David Batras show ;P

God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se