... Ja-aww...

Jag tror att jag börjar med att beskriva dagen från början till slut. Har ingen direkt bra startmening idag..

Jag TROR... att jag såg på några fler avsnitt av Sims 4, efter inlägget igår... Eller så gjorde jag INTE det. Minns inte riktigt..

Men jag minns såpass mycket, att jag sover VÄLDIGT oroligt nuför tiden. VÄLDIGT!

Jag drömmer konstiga drömmar. Mardrömmar... Och jag vaknar ALLTID mitti natten eller väldigt tidig morgon, för att hämta vatten... eller mobilen.. Bara för att kliva upp, liksom..

Och sedan går jag och lägger mig igen. Somnar om.. För att FORTSÄTTA drömma jättekonstigt..

Jag vaknar på morgonen, med en konstig känsla inombords. Ligger kvar och drar mig. Och kliver sedan upp.

Idag blev det, ovanligheten till höra(lät konstigt. Men okej) ingen frukost för mig..

Jag började istället diska rätt så per omgående. Om jag inte minns fel..

Jag gjorde det enkelt för mig... Hela diskbänken var sedan några dagar tillbaka, FULL med en massa tallrikar och koppar som jag fick av 22åringen och hennes sambo i present! Och de har bara fått STÅ där. Eftersom att jag ville DISKA dem innan jag plockade in dem i skåpet!

... Men som sagt. Gjorde det enkelt för mig. Och torkade istället bara AV dem med kökshandduken. De är ju ändå inte ANVÄNDA än.. Och jag hade ingen större lust att ta hand om 4 gånger 12 saker att diska! PLUS disken som redan var!

... Efter att ha torkat alla "ätarsakerna"(vad heter dessa med ett gemensamt ord?), började jag diska. Det hade inte blivit så JÄTTEMYCKET disk uder dagarna som gått sedan sist... Men tillräckligt mycket för att göra mig HELT SLUT..

Men det var ju inte heller BARA disken som gjorde mig trött och fick mig att känna mig stressad och dan(dann?)... Nej. För det första så känner jag REDAN att jag har för mycket pågång på en och samma gång. WhiteBoardtavlan fylls med texter. Påminnelser och "att göra" ... Planeringar. "Förhoppningar om ork att göra" ... Ja, och så hela stressen med att åter ta upp ett socialt nät. Mer än bara mamma och pappa! .. Som jag by the way aldrig pratar med när vi inte ska till att ses..

... Och nu har jag för att inte förglömma, även tidspress på mig med vissa sysslor! Då mamma och pappa faktiskt KOMMER i HELGEN! Städa. Diska(är klart nu). Duscha(även DET gjort idag)..

.. Jag ska hämta ut paket så snart som möjligt. Även DÄR har jag en del att hålla koll på! Då jag VÄNTAR paket också!

Och en punkt TILL som gör mig stressad! ... JAG MÅSTE TVÄTTA! Japp. Jag behöver VERKLIGEN tvätta nu! Men det är bara någonting som HELT har skjutits åt sidan nu det senaste... Ja, i över en månad iallafall! Kanske TVÅ! ... Men ska beställa tid, när jag går ut på söndag.. Det måste göras..

... Men nu blev det en massa babbel.

Det jag skulle säga var.. Att för det andra, hörde min jobbcoach av sig idag och.. Ja, hon messade. Och sa att vi skulle på studiebesök på måndag. Och att hon kommer och hämtar mig kockan halv tio.. Tror jag att det var..

Jag fick mig en funderare.. Vi skulle ju dit den.. Ja, nu minns jag inte... Jo, den 16:e, tror jag.. Och nu skriver hon och säger något helt annat.. Men det som gjorde mig osäker, var att hon inte skrev att det hade blivit ändrat eller använde sig av ordet "istället" i sitt mess. Vilket gjorde att jag inte visste om detta var ÄNNU ett av hennes "misstag"...

Men jag bestämde mig för att ta disken först. Och så svarade jag bara "okej, då vet jag" på hennes mess sedan..

Efter disken.. Ja, jag kände mig HELT klart stressad! Inte för att jag har MYCKET att göra just nu och känner att jag inte kommer att hinna.. Utan för att jag känner att det är alldeles för mycket på en gång, att hålla reda på och att tänka på.. Mycket att uppnå...

... Ja, och det går ALLTID från att inte hända någonting, till att hända ALLTING på SAMMA GÅNG!

... Och sedan så går jag ju med vetskapen om att vissa av de saker som jag behöver göra, är saker som har behövt göras... Ja, HUR länge som HELST... Men ÄNDÅ inte har blivit GJORT! ... Tillexempel att inreda lägenheten! Ja, det går trögt.

... Det blev iallafall fler videos på youtube. Sims4 gameplay.

Ja, jag har fastnat. Helt klart.

Men det är på sätt och vis, skönt. Jag slipper TÄNKA så mycket. Och jag får för ett tag(ja, hela dagarna), leva i en annan värld. En overklig värd. Där allt går enklare. Och misstag inte gör ett skit.. Livet går fortare. Och man hinner knappast bli otålig innan man har tagit sig dit man vill.. Inga bekymmer. Ingen brist på famtidstro... Bara så HIMLA kul och följa med!

... Men samtidigt som man lite grann får SKITA i sitt eget liv. Och bara "glömma bort" för ett tag, så går jag hela tiden med en känsla av stress och ångest.. Och tanken i bakhuvudet, att nu låter jag ÅTERIGEN mitt liv ställas på vänt.. Tiden går. Men livet står stilla... Ja, och ju FLER gånger jag GÖR så, desto NÄRMRE att sumpa mina livs chanser, KOMMER jag!

"... Har såå mycket att göra! ... Och här sitter jag..."

Jag åt någon smörgås ett par gånger under dagen. Och drack te. Respektive kakao till dem..

... Och när klockan blev 18 och jag FORTFARANDE satt vid datorn och kollade videos! .. Efter videos.. Efter videos.. Ja, då var jag "tvungen" att gå och duscha... Skulle REDAN bli tillräckliigt stressigt imorgon! IFALL att nu mina föräldrar bestämmer sig för att komma då..

Jag tog ett bad... Håret tovade som självaste f*n själv! Och jag tror att om inte håret lossnar själv av min kost, så lossnar det iallafall av min våldsamma kam genom tovorna!

... Och sedan blev det mer Sims4 videos.

... Ska kanske ta något mer att äta... Men är inte hungrig... Blir väl för ätandets skull i så fall..

Och sedan ska jag väl gå och lägga mig... Men är inte trött. Så kanske hittar på någonting annat..

Men god natt med er iallafall <3

... Jag minns att jag hade en till hetsätarincident igår innan jag la mig.. Sådär så att jag kände mig spänd i magen, och långt innan jag var klar, ångrade det starkt... Men ÄNDÅ inte förmådde mig att sluta!

... Men jag tänker inte prata om det mer idag... För att det känns inte nödvändigt.. Nej, nu tänker jag istället försöka rabbla dagen... För att jag tänker inte sluta blogga på grund av ett dåligt minne... Bättre liten samanfattning än ingen alls :)

... Ja-a... Jag vaknade... någon gång inatt. Och klev upp och hämtade vatten... att dricka.. Somnade om, efter en stund... Och vaknade sedan någon gång mitt på dagen...

Jag låg kvar.. Länge. Länge... Och drog mig..

Bestämde mig rätt så direkt för att INTE åka iväg till stan idag.. Då min mobil behövde ladda längre än vad den skulle hinna.. Och så skulle jag ju ändå iväg imorgon.. Fyller ju år då.. Och tänkte köpa mig någonting gott att äta..

Har bestämt mig för att försöka föra in något extra gott vid speciella tillfällen. Och så EN dag i veckan! ... Får se hur det FUNKAR! ... Men det är ju bara VILJAN som styr.. Och jag har ju klarat det förut!

... Men då vet ju JAG också, att jag måste äta ordentligt och regelbundet. Så att jag inte går hungrig.. För att ANNARS kan jag säga att jag viker för VAD som helst! Och risken för hetsätning ökar!

... Men iallafall. Klev väl upp någon gång. La mobilen på laddning.. Och sedan så satte jag mig vid datorn... Började kolla godis online.. Då jag, på NÅGOT vis, tror att det kan hjälpa mig att hålla mig till att äta endast en dag i veckan! Vet inte HUR. Men det känns som att. Ifall jag BARA får köpa online, så orkar/bryr jag mig inte om att göra det lika ofta =)

Så, efter mycket om och men, slutade det med att jag köpte fyra uppsättningar godis, som sammanlagt kostade ungefär 35spänn i veckan med frakt.. Så. Ganska lagom.. Detta gör det enkelt(om jag nu lyckas hålla mig borta). Då jag VET att jag bara "får" köpa godis igen om en månad och inte tidigare!

... Jaja. Onödig info :P

Men annars har jag ätit idag.. Om ÄN jag har varit lite på svältspåret imorse, och trots min inre röst som säger att jag nu måste börja äta regelbundet och tillräckligt mycket för att må som bäst, är jag fortfarande lite inne på det.. Då jag känner brist på kontroll.. Känner mig inte kapabel till(om man nu kan säga så) att få till det med ätandet. Att laga mat. Handla inför matlagning... Ja, att få IHOP någonting alls! ... Men folk GÖR det ju.. Så hur svårt kan det vara?

... Känns bara så HIMLA stort.

Men nog om det. För att trots min knappa uppgivelse(säger man så?) idag... Och min brist på tro inför framtiden och mig själv, som har tyngt mig lite under dagen, så har idag varit en relativt positiv dag.. Känslorna inte så tunga.. Och jag har känt mig rätt så pepp inför att...

Ja, där tog det stopp.. Men vi kan väl säga att jag har sett ljuset lite längre fram i tunneln..

Ja, inte solljuset. För att så långt kan jag inte se, hur mycket jag än söker... Hur långt jag än sträcker mig... Men någon lampa lite längre in kanske ;)

... Förutom att äta lite knappt, har jag som sagt valt godis inför helgerna som kommer.. Jag har skrivit in de siffror i min budget, som jag har låtit hänga de senaste dagarna..

Och så har jag sett en hel del Vloggsavsnitt. Och läst bloggar.. Jag har kollat blocket... Då jag VERKLIGEN vill ha en kärlek i livet!

... Och när jag var som MEST uppgiven.. Seg i huvudet.. Och allmänt tung(men som sagt, en bra dag idag), funderade... FÖRSÖKTE jag fundera på hur jag skulle göra vardagen mer värdefull... Eller mindre värdelös :P

... Funderade på att kontakta Personligt Ombud och höra efter ifall hon har tid att hänga med mig till det där Aktivitetshuset(som inte heter så) någon dag.. Då jag VERKLIGEN behöver att det händer NÅGONTING! ... Men jag förmådde mig inte att göra det. Då jag ser samma sak uppspela sig framför mig, varje gång som jag TÄNKER på en aktivitet! ... Antingen för höga krav.. Eller krav ALLS! ... Men inte i det här fallet. För att det känns HELT frivilligt..

Men däremot att jag känner mig otrygg. Ställer mig och stirrar... Och hoppas på att INGEN ska ge mig uppmärksamhet! ... Vill inte göra någonting... Och så när Personligt Ombud går, går jag också...

Och då jag kände mig otrygg, går jag inte dit igen... Vågar mig ALLRA HELST inte dit ENSAM!

... Ja, DET är vad jag ser FRAMFÖR mig! ... Men på NÅGOT sätt, hoppas jag att det ska gå annorlunda till, en dag.. Men då måste jag ju våga FÖRSÖKA! ... FÖRSÖKA. FÖRSÖKA... FÖRSÖKA!

... Men det KOMMER =) Kanske bara ska gå dit och sitta. Sitta och stirra några gånger.. Så kommer resten med tiden :)

Jag menar. Jag har ju fått god kontakt med människor förut.. Men då har jag ju BOTT tillsammans med dem och TRÄFFAT den varje dag!

... Men det BETYDER by the way att jag KAN ;)

Nog om det.

... Det var nog min dag..

Nej, just det. Jag bäddade ner mig en stund vid fyra, också.. Halvsov väl i en timme..

Dagen har varit tråkig, betydelselös... Men bra.

God natt med er <3

... Dagen idag... Nej, jag mår inte bra...

Jag menar. Det känns FEL att säga att jag inte mår bra.. Då jag faktiskt MÅR bra.. Det beror snarare på vad jag INTE gör... Vad mitt liv INTE får.. Att jag känner såhär...

För att allmänt mår jag bra.. Jag blir till exempel någon HELT annan när jag träffar någon som jag tycker om.. Om jag är beredd på det, och SJÄLV har tagit initiativ till kontakt!

... Jag blir någon HELT annan. När vi busar, skrattar och ler... När man går in i en sådan bubbla, där man skrattar åt allt. Och det sprutar ur både mun och ögon...

Nej, men typ..

Jag vet mina syskon alltid brukade säga att jag var så rolig för att jag hade en sådan speciell humor. Och var så lätt att flumma tillsammans med. Hur man kunde skratta åt mig, då jag kan börja skratta åt ett gammalt skämt, en HALVTIMME senare än det var sagt!

Ja. Jag kan inte säga att jag mår dåligt nu heller..

Men det är lite mer komplicerat än SÅ, det där..

Nu går det ju ABSOLUT inte att jämföra varken mig själv eller min situation, med hur det var då. I H*vetets stad! ... Men faktum är, att jag mådde inte dåligt då heller.. Jag menar. Jag mådde SKIT. Men när jag satt därhemma. Busade med Xsambon, med VÄRLDENS största leende på läpparna. Till den grad att tårarna rann, det kom helt OBETYDLIGA ord ur munnen, som inte gick att tyda för ett ÖRE. Då jag skrattade för mycket för att hinna med en full och ren mening..

... Ja, jag kom av mig lite grann där..

Men jag går vidare..

DÅ kunde jag inte HELLER säga att jag mådde dåligt. Fastän jag låg och grät... STORTJÖT, nästan varje dag. Skrev långa(långa) texter på min dator, flera gånger om dagen.. Som till största del... Ja, eller i stort sätt BARA, innehöll självmordstankar. Brist på ork.. Tårar och desperata rop på hjälp..

Där jag HELA tiden, under mina stunder i sovrummet, försökte finna enkla sätt att skada mig själv på, och sökte på internet efter det "ultimata självmordet"...

... "Ja, men jag mådde ju bra".. "Jag skrattar tillsammans med Xsambon. Leker och gosar tillsammans med hunden.. Jag VILL saker.. Och kan SE min framtid.. Det är bara LIVET som är fel. Situationen som jag lever i" ... Och att ingen kunde förstå.. Vem jag än pratade med... "Nej, man kan inte må bra när man vill ta livet av sig" ... Nej, det var frustrerande.. För att JAG kunde...

... Men iallafall. Jag går tillbaka till där jag började, en snabbis. Innan jag tar dagen som varit.

Det jag ville säga var iallafall att jag inte kan säga att jag mår dåligt. Hur mycket ÅNGEST jag än har. Hur många jobbiga texter rakt från hjärtat jag än skriver... Hur J*VLA desperat jag än KÄNNER mig!

... För att jag VET det inte är måendet.. Eller ja. På sätt och VIS är det ju det. Men jag kan SE så VÄL, hur mitt liv bara FÖRÄNDRAS om jag skulle göra saker bättre. Förändra på min livssituation och vardag! Jag SER vad som saknas för att jag ska kunna skratta och le. Känna ångesten lätta och huvudet befrias..

... Och varje(nästan) gång jag träffar någon som jag tycker om, får jag en del glada och bekymmerlösa stunder...

... Där dog det.. Inom mig alltså.

... Så nu tar jag dagen idag. Ska nog gå och lägga mig sedan...

... En meningslös dag idag... Japp. MENINGSLÖS.. VARFÖR levde jag denna dagen? DET är vad jag känner nu. Det känns nästan som om dagarna bara blir mindre och mindre värda. Och frustrationen över att inte TA mig någonstans... Ja, den bubblar och växer... Jag vill inte BLI 25, utan att ha känt för en enda GÅNG, att jag hade tagit del utav det vuxna livet och allt vad det innebär.. Att fortfarande stå stilla... Ja, det oroar mig lite. Efter att faktiskt ha haft såå många drömmar och full hopp och tro inför framtiden, när jag flyttade hemifrån som nittonåring..

... Men. Nu. Dagen idag. Detta kommer att bli ett LÅNGT inlägg..

Igår natt.. Ja, jag tror jag satt uppe och såg på videos fram tills två på natten..

Och sedan MINNS jag inte vad jag gjorde när jag lagt mig. Men sov nog rätt så bra, gissar jag. Då jag inte VAKNADE förrän klockan TVÅ idag! TVÅ IDAG! Hör på DEN. Nu kanske jag däremot har vänt på dygnet! ... Eller så var det bara en engångsföreteelse.. Kan väl hoppas det.

Ja, då kände jag mig ju nästan TVUNGEN att kliva upp..

Jag började dagen med att äta lite grann. Pytt i panna med stekt ägg.. Ja, man får ju göra det bästa av vad man har. Har pytt i panna i frysen. Knäckebröd.. Men varken smör eller pålägg.. Jag har pasta och ris.. Korv i frysen... Och en HEL del te! ... Ja, det var nog det.. Måste handla. Japp.

Efter att ha ätit, blev det lite dator. Jag läste alla bloggarna som jag har bland "bokmärken" och sådär. Kollade blocket och mailen... Och sedan FÖRSÖKTE jag hitta en bra video.. eller SERIE att titta på, på datorn.. Men nej. Ingen framgång..

Klockan var väl runt fyra. Halv fyra kanske. Och jag gick åter och bäddade ner mig. Blundade.. Och ja, jag kände. Men tänkte nog inte så mycket.. Missnöjd, var min största känsla..

Klev upp igen, vid sjutiden.. Och satte mig vid datorn igen.. Gjorde ett schema på ett kort. Och satte det som bakgrundsbild på skrivbordet. Ett vanligt dagsschema.. Dock är jag inte nöjd med det. Då det känns fattigt, meningslöst och tråkigt. Inte långt ifrån hur vardagen ser ut NU.. Så jag ska göra ett nytt, när jag orkar.. Och när jag vet HUR..

Sedan blev det några videos på youtube.. Har börjat följa en Vlog.. Alltså en blogg där man ser videos ur vardagen istället för text och bilder..

Har druckit en kopp te... Och ätit ett par knäckemackor med krossad tomat(blev över från Xsambons och min middag), majs(också över), vitlöksdressing och krydda.. Jo, det blev gott. Dock rann det lite väl mycket om de krossade tomaterna..

Man tager vad man haver ;P

... Det sista godiset, åt jag upp, LIGGANDES i sängen, med HUVUDET på kudden.. Snacka att saker inte är HELT rätt då.. Äta godis när man samtidigt ligger och bara vill SOVA... I MÖRKRET! SÅG inte ens vad jag åt!

... Nu blir det nog sängen iallafall. Inte för att jag har LUST med det! Önskar det var måndag imorgon.. Inte för att jag vet varför DEN dagen skulle bli något BÄTTRE...

Men en söndag... Ja, den känns som den HÄR dagens LÖRDAG...

God natt med er <3

Nej. Jag vet inte hur jag ska skriva det här inlägget. Då jag varken har ork till att blogga... eller lust till att hålla mig vaken fram tills jag vet vad jag ska skriva..

Sitter här och bara, utan att tänka på någonting speciellt, grubblar och känner mig rastlös. Medans jag med båda mina händer, om vartannat, pillar, rivet i både ansikte och hårbotten... Inte för att det kliar... Utan för att... Ja. Vet egentligen inte riktigt.

Så vi går vidare.

Jag tänker göra det enkelt för mig. Då hjärnan känns tom... Tillvaron likaså..

Så. Jag rabblar dagen. Uppifrån och ner.. Eller hur man nu säger..

Börjar med gårnatten..

Ja, det finns nog inte så mycket att säga om den.. Satte mig och läste mer från den där bloggen, om jag inte missminner mig.. Och sedan... Ja, efter att ha ätit det ALLRA sista av mitt naturgodis, gick jag och la mig..

Sov väldigt konstigt. Och drömde väldigt verkligt. Jag var på en tågbana. Den här borta, som jag passerar varje gång som jag ska till bussen...

Mer minns jag tyvärr inte...

Men vaknade iallafall på morgonen.. Tidigt. Säkert vid...

Ja, jag vaknade ganska MÅNGA gånger inatt... Hämtade min mobil från laddaren, vid halv fem eller om det var halv fyra, på morgonen...

Klev väl upp någon gång efter elva, tror jag. Kanske närmare tolv... Och hade FORTFARANDE inte fått något svar från bovärden! Visst. Jag skrev igår vid ettiden.. Men svarar han inte under första delen av dagen, får jag känslan av att han har SETT det.. Men att han inte kommer att svara utan en påputtning...

Men jag väntade... HELA dagen har jag väntat.. Men nej. Inte ett knyst.. Men jag ger honom några dagar till.. Tills NÄSTA gång som jag ska slänga soporna!

... Bestämde mig för att jag skulle åka in till stan även idag.. Ja, nu känns det som en omöjlighet att stanna hemma hela dagarna. Märker ju att jag MÅR så mycket MINDRE dåligt när jag reser lite fram och tillbaka... Och så mycket SÄMRE när jag befinner mig mellan alla dessa väggar!

Så. Jag gjorde mig klar. Och så gick jag ut.. Det var sju plusgrader.. Men det blåste lite svalt. Och solen var inte särskilt närvarande... Så, kallt ändå...

Ehhmm...

Vad kan jag SÄGA om dagen i stan? ...

Jag hade ingen ANING om vad jag skulle hitta på.. Hade idag, ÄN mindre lust till att göra någonting. ÄN mindre lust till att prata med folk... Eller att ens SE folk! ... Så gallerian var inget alternativ...

Nej, trots hälen som störde mig rejält med sin domnande smärta, bestämde jag mig för att ta en kort promenad och sedan åka hem igen... Sätta mig på busstationen och vänta in bussen. Sedan..

Ja-a...

Så jag tog mig promenad.. Stapplande. Svidande... Inte särskilt härlig... Och lite smått kall..

... Och sedan gick jag mycket riktigt, tillbaka till busstationen... Satte mig inne i väntsalen. Då det var kallt ute. Och ganska länge kvar tills bussen skulle gå... 55 minuter ungefär. Om jag inte missminner mig...

... När det var tio minuter kvar tills bussen skulle gå, tog jag modet till mig och gick in på pressbyrån för att köpa mig något litet att äta och dricka..

... Och så gick jag ut och väntade de sista fem minuterarna...

Åkte hem... Under en del dagdrömmande...

Och satte mig sedan vid datorn. Åt lite av det jag hade köpt. Och sparade resten till kvällen..

Läste lite bloggar. Och kollade blocket... Ja, och allt det där som jag ALLTID kollar..

Sedan såg jag några fler avsnitt av Teen Mom 2... MÅNGA avsnitt! KÄNNS det som iallafall! Jag hade inget annat för mig, och stängde alltså inte av förräns jag började känna mig trött och seg. Pumpad med deras problem och bekymmer. Dov i öronen och stressad av deras ofta förekommande skrik...

Och så... Ja-a... Jag har suttit här och bara kollat samma sak, gång på gång på gång...

... Flyttade till slut in till köket och tände lite ljus för första gången på flera... veckor? ... Vet fakiskt inte riktigt när jag gjorde det sist...

Kom sedan på, medans jag satt där, och FORTFARANDE irriterade mig på och mådde dåligt över grannarnas höga musik som hade pågått i ett par timmar eller mer, att jag kunde ju lyssna på lite lugnare musik själv..

Så det gjorde jag. Lyssnade på några lugna låtar på youtube, på behaglig ljudnivå...

... Men började ganska snart att se på lite videos istället...

Såg på video efter video... Efter video..

... Tills jag nu för en stund sedan, hade så ont i nacken, att jag bara behövde vila. Byta ställning... Och ja...

Men innan jag började lyssna på denna videon, pratade jag väldigt mycket med mig själv. Men det positiva med att diskutera med sig själv, är ju att jag kan göra det utan att låta ;)

... Nej, jag diskuterade det faktum.. Förklarade för mig själv, att dagarna går bra... Men ensamheten under kvällarna, känns alltid jobbigare..

Jag menar. Visst är det TRÅKIGT att gå hela dagar utan att prata med NÅGON. Utan att LYSSNA på någon som inte befinner sig på insidan av en skärm... Men DET kan jag hantera.. Det är liksom någonting som jag är VAN vid.. Och faktum är, att jag ALDRAG har haft särskilt stort behov av att socialisera med någon under dagarna. Då jag är en dagdrömmare och mer DRAR mig för att behöva umgås med folk...

... Men under kvällarna, efter att ha varit ensam hela dagen... Ja, det blir lite ensamt..

Jag menar.. När jag bodde hemma(nu innan jag flyttade för ANDRA gången).. Ja, då vantrivdes jag rätt så mycket med att bo hemma.. Allra helst av den enkla anledningen att jag kände påtvingad kontakt... Vilket jag INTE mådde bra av... Så jag höll mig oftast för mig själv på dagarna... Med vissa undantag...

Men till kvällen sedan.. Ja, då hade vi... Mamma, pappa och jag, som rutin att titta på en film varje kväll.. Ja, varje vecka som pappa jobbade dag... Och det STORTRIVDES jag med! Den korta, inte så intensiva kontaken med föräldrarna.. På mina EGNA villkor! ... Det var liksom VÅRAN grej! ... Och DET är en sak som jag VERKLIGEN saknar NU! SAKNAR! Skulle gärna åka dit varje kväll, bara för att se på en film tillsammans med dem... Men det är tyvärr för långt..

Men vidare.

Jag satte mig iallafall här igen. Efter att ha sett på de där videosarna i köket...

Grubblade. Stressade... Utan att egentligen veta vad jag TÄNKTE på.. Saker kändes bara inte rätt.. Och jag var frustrerad.. Lite smått förtvivlad... Kanske uppgiven... Ja, saker är inte rätt, helt enkelt...

... Jag kan säga att jag bara vill att nästa dag ska börja... Men det VILL jag inte. Jag vill inte påbörja en ny dag.. En dag av ingenting... Där SAMMA dag uppenbarar sig framför mig, gång på gång på gång.. Vakna. Dra sig i sängen tills man har lust att kliva upp. Kliva upp. Klä på sig... Promenera ALLDELES för tidigt till bussen. För att åka till stan.. Ta en promenad. Utan någon större mening. Mer än att det åtminstone känns BÄTTRE än att vara hemma...

Och sedan tröttna efter närmare en timme... Gå tillbaka till busstationen.. Vänta i ungefär en timme, på bussen... Utan någon som helst social kontakt... Och sedan när bussen äntligen kommer, åka hem för att sitta vid datorn... Grubbla lite grann. Blogga... Och sedan så småningom, gå och lägga sig... ALLTFÖR sent..

Ja.. DET är min dag.. Mitt dygn... Min vardag..

... Men jag behöver mer... HELT klart MER...

God natt med er <3

Egentligen har jag ingen större lust att blogga.. Men klockan börjar bli sent..

Jag är HELT på andra tankar just nu.. Kissnödig, och på andra tankar :P

... Men jag ska ändå rabbla dagen som varit. Då det ju är något av det viktigaste som finns :P

Minns inte riktigt vad jag GJORDE igår efter kvällsinlägget...

Löste jag korsord?

Läste jag bloggar?

... Ja, jag minns inte. Eller rättare sagt. Det FINNS därinne. Men jag orkar inte anstränga mig för att tänka efter. Vill ju låta fingrarna vibrera över dessa tangenter i en hisklig fart. Och inte stanna upp för att fundera, och glömma ÄNNU mer på vägen :P

... Okej. Onödig info.

Men vidare..

Eftersom att jag inte minns gårnatten, går jag direkt vidare på morgonen.. För att DEN minns jag!

... Jag vaknade vid halv nio ungefär, och kollade nästan direkt mobilen.. Jag hade fått mail från husvärden.. Eller heter det bovärden? Samma sak, iallafall..

Han hade svarat på mitt mail om soptunnorna.. Dessa alltför osynliga soptunnor som jag inte fattade vart de hade tagit vägen... Dessa soptunnor som givit mig ångest och gjort att jag inte vågat slänga SOPORNA på typ tre månader.. Sedan jag flyttade hit. Har väl slängt sopor två gånger, tror jag..

Men han svarade iallafall att vi har ett soprum i hur 3 a b... Alltså. Huset med portarna a och b...

... Och GUUUD vilken lättnad det var! Att ÄNTLIGEN kunna gå ut och slänga soporna... FEM DAGAR I VECKAN, om jag hade velat det! ... Och HUR många gånger jag vill per dag!

... Ja, jag kan lova jag låg där med ett leende på läpparna, i några minuter, efter det =)

... Så nu är det alltså så.. JAG bor i 3F. Ett litet hus med bara en port.. Bredvid vårt hus ligger ett tvåportshus.. 3 D och E... Och bredvid DET, ett enporthus.. 3C... Och så har vi, nästa på samma sida gatan, ett till tvåportshus, 3 A och B... I 3f BOR jag. I 3 D E har jag tvättstugan... Och i 3 A B har jag soprummet... Lite utspritt :P

Men nu VET jag iallafall ;)

... Vi går vidare..

Efter att ha legat en stund till, började glädjen lägga sig... Lättnaden lätta... Och jag började känna en hint av ångest.. Inte stark.. Bara sådär lätt märkbar... Sådär så det näst INTILL, förändrar humöret... Ängslan liksom...

Men jag funderade inte mer på DET... Tänkte bara "Ja, alla bekymmer i VÄRLDEN försvinner ju inte bara för att SOPTUNNORNA hittas.."

... Klev väl upp... Ja, rätt så tidigt. Skulle ju trots allt DISKA idag.. Och så efter det, ville jag ju in till stan och köpa SEMLA! Tycker inte om att gå till butiken här i byn.. Då den är så LITEN och därför är SAMMA igenkända personal där VARJE dag! ... Tycker inte om att se folk som känner igen mig... Rädd för uppmärksamhet...

Men IBLAND går jag dit och handlar ändå..

Å andra sidan, så HAR jag ju busskort, och åker därmed "gratis" in till stan.. Och ÄLSKAR att åka buss! När inte DEN är full...

Klev iallafall upp.. Och började direkt diska... Disk efter disk... Efter disk.. Smutsigt och ofräscht... Diskmedlet försvann direkt ur vattnet... Och jag fick byta det näst intill SVARTA vattnet i diskhon, minst FYRA gånger under dagens diskning!

... Jag kände mig ofräsch.. Och trivdes inte med hur diskbänken såg ut... Och det ständigt uppdykande problemet att pussla ihop disken i dessa DISKSTÄLLNINGAR... Ja, det... Det är ett pussel, helt enkelt.. MÅSTE börja diska oftare! Har måndagar och torsdagar på schemat... Kanske ska börja GÖRA det också.. så att det åtminstone blir diskat när diskhon är full ;)

Ja.. Det TOG sin lilla tid.. Men jag blev klar. Har dock inte orkat plocka UNDAN all ren "disk" ännu.. Men det tar jag imorgon :)

... Efter diskningen, satte jag mig vid datorn en stund.. Gjorde ett kort om soprummet och la in här på bloggen. Och klädde nog sedan på mig ytterkläderna och gick till bussen.. Då jag inte hade någonting annat att göra.. Orkade ingenting efter dagens diskning.. Inte ens läsa bloggar..

Nej, nu ville jag ut. Hemifrån.

Så. En halvtimme innan bussen skulle gå, traskade jag iväg.. Kollade upp soprummet när jag ändå skulle ut... Och det fanns! Hittade det. Och imorgon åker åtminstone matsoporna ut ;) De andra får nog vänta.

Satt och väntade.. Länge. Länge.. Det var relativt kallt. Det blåste. Och man småfrös lite grann.. Några känslor kommer jag dock inte ihåg... Så säkert inte så viktiga...

Väl i stan... Ja, min enda plan var ju att gå till coop och köpa semla... Vilket såklart var tvunget att bli tvåpack.. Då man sällan kan köpa bakelser i enpack på matbutiker..

... Hittade även naturgodiset idag! Så med en LITEN ångest angående det, köpte jag även med mig en påse utav det godaste.. Inte lördag. Inte fredag.. eller helg... Men trots allt fettisdagen... Får ju skylla på det :P

... Och.. så tillbaka till busstationen... Kallt. Kallt. Kallt... Jag frös.. Men det hade iallafall blivit lite varmare än vad det var när jag GICK vid halv ett!

... Satte mig och väntade i väntsalen... Var... Ja, jag MINNS inte hur länge det var kvar tills bussen skulle gå.. Men mer än en halvtmme... Närmare en timme, tror jag, iallafall..

Och så hem. Satte mig direkt vid datorn. Och åt lite godis... Påmindes sedan om semlan... som jag TILLOCHMED glömt bort att jag hade! Som alltså fortfarande låg i påsen i hallen... Av en bloggerska som skrev att det var fettisdagen idag..

Åt semlan...

... Och ja-a... Jag har väl typ suttit här sedan dess.. Messat lite med 22åringen.. Då hon och mamma, båda hörde av sig idag och sa att vi skulle fira mig den 28:e hemma hos dem.. Mamma och pappa alltså.. Ja. Hade inte DE hört av sig, så är det inte säkert att det hade blivit något firande alls! ... Men det blir säkert bra :)

Vi diskuterade tårtan. Då jag vill ha en nostalgitårta.. Den tårta som vi ALLTID gjorde till alla födelsedagar när vi var SMÅ! ... Så vi behövde komma fram till hur den egentligen var uppbyggd.. Det var LÄNGE sedan! Men jag tror nog att vi får till det.. Eller HON. Jag hade önskemål om att hon skulle göra min tårta =)

... Och så messade Xsambon. Överraskad blev jag, då han aldrig hör av sig annars.

Han "pratade" lite... Och kläckte sedan ur sig vad han EGENTLIGEN ville.. Han behövde låna 500 kronor... till någonting. Frågade aldrig vad. Men jag skulle sedan få tillbaka dem när han fick pengar, på onsdag nästa vecka..

Klart han får! Jag menar. Xsambon och jag levde i princip på luft och vatten.. Hade inte råd med varken mat eller räkningar... Pengarna tog slut och mer därtill, innan de knappt hade hunnit IN på kontot(!) ... Och DET... Ja, det var på grund av mig! ...

.. Och samvetet..

Jag tror att jag lämnar det där, idag.. Kanske berättar mer om hur Xsambon ställde upp och vad han stod UT med under den tiden(och att han inte bara slänge ut mig!), en annan dag..

Men iallafall. Dessutom så går ju ändå inte mina möbel-och inredningspengar åt just nu, kan man ju säga :P

Så jag förde över pengarna. Blev kallad "ängel"... Och så sa jag "hejdå" för att jag ville se på lite dokumentärserier på datorn.. Ja, GUD vad jag saknar tv:n!

... Den, och soffan som det blev förhinder med! Ja, de erbjöd inte inbärning(-burning?) i lägenheten för en rimlig summa, i MIN stad, sa de. Så jag får försöka komma på en annan lösning. Kanske att de levererar den till mina föräldrars hus. Och så tar DE hit den på sitt släp?

... Ja, vi får se.

Jag började iallafall söka efter olika serier. Ville se någonting med förlossningar. Eller iallafall nyfödda.. Då DET har varit någonting som rört sig i mitt huvud idag!

... Men det är så svårt att HITTA på internet, tycker jag!

Hittade trots allt en serie.. Som jag nu får vänta på nästa del av. Då andra delen inte tycktes ha kommit ut ännu. En serie på två delar.. Minns dock inte vad den hette..

Sedan blev jag trött.. Mådde nog lite sådär... Men minns inte så mycket OM det!

Så jag tog med mig mitt godis och gick och bäddade ner mig under täcket i sängen. Klockan var sju.. Åt mig LITE för mätt på godiset.. Men hejdade sedan mig själv.. Grubblade lite grann. Skrev några punkter på mobilen.. Och la sedan ner huvudet för att vila..

Funderade bara lite grann. Dagdrömde. Visionerade(om det nu finns) ...

... Och nu har jag klivit upp för att blogga... Då jag fick tråkigt. Blev trött. Och klockan börjar bli mycket...

.. Ja, just det ja! Höll nästan på att glömma det som inlägget BÖRJADE med!

Jag såg, medans jag låg där nerbäddad, på en dokumentär på youtube.. En sådan där hd-film på en bebis utveckling från ägg till foster och så vidare... Och utan att veta om det, lyckades jag välja en som handlade om tvillingar, trillingar och fyrlingar! Olika slags tvillingar... Och hur allt kan gå till på typ... Ja, MÅNGA olika sätt! Såå intressant! Och jag som är superfascinerad(stavning) av flerlingar! ÄLSKAR. Och man lär sig så mycket nytt! ... En VÄLDIGT intressant sak om vänsterhänta, bland annat ;P

Så. Nu i skrivandets stund, har jag lite svårt att koppla av.. För det första, vill jag lära mig MER, MER... MER! Jag vill se fler videos...

Och för det andra, så känner jag en viss abstinens. Då jag inte har läst ikapp NÅGONTING på den här bloggen som jag började läsa från början, idag!

... Ja, men det ska nog bli sängen nu..

Kanske blir det till stan imorgon. ÄLSKAR att inte vara hemma!

God natt med er <3

Jag har ingen energi till att skriva SCHEMAN längre, har jag märkt..

Jag vill gärna skriva matscheman. Dagsscheman... Jag vill gärna skriva planer.. Och YTTERLIGARE planer!

... Men samtidigt ORKAR jag inte.. Jag sätter mig, med mobilen framför mig, och vill bara börja skriva punkter.. Jag funderar på att hämta anteckningsblocket... Skriva ner några riktlinjer eller förnuftiga stolpar att luta mig emot... Sätter mig vid datorn... Bara för att skriva en lång TEXT om vad jag tänker och känner om allt, och vad som ska till...

... Men jag har ingen energi till NÅGOT av det! Det är typ DÖTT i hjärnan, och jag orkar inte anstränga mig för att "fatta vad jag tänker"... Orkar inte tänka efter. Försöka fånga tankarna för att se vad det är som får mig att känna denna ångest.. Denna ängslan och DEPP jag känner idag. Nuför tiden.

... Jag vet bara att jag känner ett STORT behov till att skriva några trygga stolpar att hålla mig fast i, så att jag inte flyger iväg... Det är denna stolpe som jag saknar i en människa.. En kärlek.. En bästa vän. Just nu.. Nu när jag har tröttnat. Inte orkar.. Har gett upp lite grann om mina egna, förut så välanvända stolpar av text...

Men. Dagen idag.

Vet inte hur mycket känslor och tankar som kommer MED i det här inlägget(antagligen ganska mycket). Eftersom att jag känner att jag även SJÄLV, när jag ensam funderar, har svårt för att "SE" mina tankar och känslor, just nu.. Trögt att veta vad jag tänker... och att komma IHÅG vad som utlöste vilken känsla..

... Men jag VET att idag har varit ÄNNU en dag med ÅNGEST för dessa SOPTUNNOR utanför mitt hus, som inte finns!

... Ja. När man ser mögel i matsoporna när man tittar ner. Ska slänga någonting... Och man inte "kan" gå ut med soporna för att man inte vet vart denna tydligt "osynliga" soptunna befinner sig... Ja, då uppdagas problemen igen, innanför ens pannben.. Klämmer ner ens hjärta... Och visar sig ÄN mer påttagligt än förra gången!

Ja, jag blir TRÖTT på skiten! Jag sitter bara med ens och funderar över hur jag kan ändra mina matvanor för att slippa matsopor.. Eller några sopor alls! .. Och desperat, fattar jag att det inte kommer att gå! Sålänge som jag inte tillåter mig själv ta skada ÄNNU mer... ÄNNU en gång... Av HELT fel anledning!

... Men jag skickade iväg ÄNNU ett mail till hyresvärdarna. Och förklarade att jag VERKLIGEN måste veta. Även om det kan anses som en dum, liten eller onödig fråga. Men att jag DRAR mig för att slänga soporna annars. Och att det inte FUNGERAR längre..

... Så får vi se.. JAG tänker inte skämmas... Då det är för MIG en viktig fråga.

Men. Nu har jag ju inte rabblat dagen idag. Så det gör vi nu.

Ja-a.. Igår efter inlägget, började jag läsa igenom en av de bloggar jag läser, HELT ifrån början! Med början "december 2012" eller något. Tror jag att det var. Behöver inte ha varit. Men någon gång där i slutet iallafall. Om jag inte missminner mig.

Så har jag ALDRIG gjort förut! Börjat läsa igenom en sådan lång blogg ifrån BÖRJAN. Men dessa människor går ända in i hjärtat. Och har mig nu i ett sylvasst grepp. Älskar humorn. Älskar att både man och hustru skriver i bloggen VARJE dag! Älskar. Älskar. Älskar.

Jag läser många fler bloggar också. Då andras liv.. Allra helst de som skriver med glädje och humor, ger mig en härlig känsla inombords. Den känsan som JAG hoppas få in i min egen vardag en dag OCKSÅ.

... Men tillbaka.

Läste iallafall. Och läste. Och läste. Den bloggen. Fram tills klockan var runt TVÅ på morgonen.. Då jag kände att jag inte orkade vara vaken längre.. Och istället kröp i säng.. Men LITE svårt hade jag ändå att sluta tänka på denna familjen... Ville läsa MER, MER, MER!

Vaknade imorse. Rätt så tidigt, tror jag.. Men jag orkade inte/ville inte/ hade inte lust att kliva upp. Då idag var duschdag. Det var diskningsdag... Och jag hade fått mail om möte, från min jobbcoach. Om en vecka på tisdag ska jag dit.. Och hon har FLYTTAT! Så ska plugga kartan, så att jag hittar dit... Och så ska vi väl hoppas på större framgång vad gäller praktik, den HÄR gången!

Låg väl och drog mig fram tills klockan två någon gång... Och klev sedan upp för en dusch. Rotade i kartongerna(japp har inte fått ordning ännu) efter rena kläder... Och hittade trots länge sedan tvätt, lite rena kläder.. TUR DET! ORKA duscha ANNARS!

... Och så blev det ett bad.

Denna gången, satte jag mig i badkaret INNAN jag fyllde på vattnet! Så att jag skulle KÄNNA om det blev för varmt! Då jag har så dumma "vred" eller vad det nu heter, på detta badkaret. Och inga där man bara kan ställa in en grad och sedan hålla sig till det vid VARJE dusch.. Som jag och Xsambon hade.

Låg i badet en stund. Bara slappnade av. Tänkte. Funderade..

Drog nog ut på det lite extra. Då disken inte var något som jag tjoade av glädje och entusiasm inför precis..

Duschade.. Och.. Ja, sedan var jag trött. Orkade inte diska. Så jag sköt på det ett tag till. I vetskapen om att det med största sannolikhet inte skulle bli av idag..

Satte mig vid datorn och började läsa bloggar. Kolla blocket hundar. Eller husdjur, rättare sagt.

Och så lyssnade jag på de två sista avsnitten av tvillingpodden... Och gick sedan ut i köket för att laga dagens första mat..

Ja, jag lagar ju aldrig mat. Men jag har varken bröd, smör eller pålägg hemma just nu... Och inte heller onyttigheter. Eller någon form av juice...

Så det enda alternativet var att i det skitiga köket, bland skräp och disk, slänga ihop någoning. Jag kokade pasta och stekte fläsket som snart skulle krypa ut ur kylskåpet själv.. Köpte det till pannkakan som Xsambon och jag skulle ha gjort när HAN var här. Men det blev ju aldrig av...

... Så nu använde JAG den.

Det blev gott. Men portionen såå stor! Men kände att jag fick väl proppa i mig det ändå. Trots mättnad. Då DET var dagens första och antagligen enda mat! ... Klockan var fem. Ungefär.

... Det gick ner. Men jag är fortfarande mätt... Och såå törstig HELA TIDEN.

Sedan blev det att läsa lite vidare på bloggen som jag försöker att läsa ikapp... Och så en paus framför korsord. Efter att ha skrivit ett litet känslokort.. Sådana som jag brukar lägga ut på bloggen. Dock inte denna gången...

Men korsordet gick segt... Och jag tycker inte om känslan i mitt bröst. Tyngden och stelheten i mitt huvud...

Så. Nu ska jag försöka få tiden att gå. HÄVA i mig vatten! Och se hur jag ska göra min dag bra imorgon.. Diskning ska det iallafall bli.

God natt med er <3

... Om jag ska sammanfatta dagen i bara några få ord, så har den till mestadel bestått av att jag har berättat historia efter historia för mig själv. Saker som tidigare hänt. Erfarenheter och minnen. Vem jag är. Berättelser om min person. Mina känslor.. Likt som hur allt har förändrats..

... Ja, fast i mitt huvud, har jag ju inte berättat det för mig själv.. Nej, jag är en bloggerska ut i fingerspetsarna.. Jag berättar det för någon annan... Men det är bara jag som kan höra det.. Såklart :P Eftersom att jag egentligen bara sitter och funderar..

Men nog om det.. Kan vara rätt så roande att leva sitt liv innanför pannbenet ibland :)

... Men. Jag tar dagen ifrån början.

Mer korsord igår innan jag gick och la mig... Men eftersom att jag gör nästan SAMMA sak varje dag, så minns jag inte gårnatten så klart som jag önskar..

Klev väl i säng till slut... Och somnade säkert. Jo, självfallet. Eftersom att jag vaknade imorse...

Vilket jag inte HELLER minns så mycket om!

... Jag minns dock att jag klev upp "någon gång" för att sätta mobilen på laddning. Jag åt lite frukost. Och drack äckligt te.. Ja, de där teerna med smaker av kakor och shit... De var inte riktigt min grej..

Efter det, klädde jag nog på mig kläderna, och drog upp rullgardinen i sovrummet... Vilket är LIKA jobbigt VARENDA gång.. Då jag inte vill NUDDA vid gardinlängderna på sidan om... Men samtidigt får väldigt svårt att komma åt rullgardinsnöret annars... Och att sedan "veva" upp gardinen.. Då den tenderar att trassla in sig i sitt eget snöre, om jag inte har min arm PRECIS trasslandes med en av gardinlängderna!

... De gardinlängder som jag är RÄDD för att röra vid. Snudda.. Råka "piska till"... Då jag inte har fotografiskt minne... Och samtidigt vill att dessa ska ligga EXAKT som de gjorde innan! ... Annars blir jag orolig, nervös... oh får ångest(fråga mig inte varför)...

Men iallafall. Har ju tjatat om det så mycket tidigare.. Så nu lämnar jag det. Går vidare.

... Efter det...

Ja, jag minns inte riktigt vad jag kände... Jag är så seg i skallen nu... Så har svårt att minnas någonting alls. Vilken dag jag har känt vad... Har nog varit för mycket tankar och känslor på sistone, helt enkelt.

... Men jag minns jag satte mig på golvet i hallen. Var nog lite deppig och uppgiven.. Ville framåt. Ta mig NÅGONSTNS i livet. Uppleva. Uppnå... Ville ha kärlek.. Kände BEHOV av kärlek... Och trivdes inte ALLS med det faktum att "det här är mitt liv" ... Och sedan det att min personlighet går emot vad jag egentligen behöver. Vad gäller social kontakt.. Mina dubbla viljor stoppar upp mig och gör hoppet.. Tron, rätt så liten, på att NÅGONSIN uppnå något mer än just "det här"...

Men jag satte mig iallafall på golvet i hallen. Med ryggen mot väggen... Visste inte riktigt vad jag skulle GÖRA medans jag väntade på att få gå till bussen.. Visste inte heller ifall jag skulle åka idag eller imorgon..

Men orkade inte vara hemma en hel dag till.. Och inte heller skulle det finnas någonting att göra i stan IMORGON, om jag hade fått "akut lust" till DET...

... Började iallafall lyssna på en pod(vad det nu är för något) som två bloggerskor vars bloggar jag läser, gör.. Heter tvillingpodden(.se) ... Jag tycker att de är underhållande. Roliga.. Och ja... Jag har nog fastnat..

Men när det var en timme kvar tills bussen skulle gå, och min mobil inte ville spela upp nästa avsnitt av podden, utan bara tuggade... Och tuggade.. Och tuggade...

... Ja, då bestämde jag mig för att gå till bussen ändå.. Det var fint väder. Solsken och en plusgrad.. Så. På med ytterkläderna. Mössa, halsduk, vantar... OCH tjockjacka! ... Och så var det att BORSTA TÄNDERNA också... *Suck* ... Skulle jag ju ha gjort INNAN jag klädde på mig allt.. Orkade inte klä av mig igen.. Så tog tandborsten, och om än lite klumpigare än vanligt, borstade mina tänder med ALLA kläder på..

Sedan bar det av.. Gick en liten omväg till busshållplatsen.. Och satt sedan i ca... Ja, lite drygt... Kanske 45 minuter, och degade i solen i bussbåset... Funderade på allt och ingenting. Berättade mina historier för mig själv. Saker som hänt, denna gången..

Ibland är det rena fantasier som rabblas och diskuteras i mitt huvud... Men idag bearbetade jag sjukhustiden... Att berätta det för andra, även om det bara är "jag själv" som hör... Ja, det känns faktiskt givande på något sätt.. För att detta är någonting som alltid kommer att hänga med mig i mitt bagage, och jag känner att jag nu det senaste, har börjat acceptera det faktum att det faktiskt har hänt.. Hur jag mådde.. Och vad folk gjorde FÖR mig, MOT mig.

... Men jag mår inte DÅLIGT(oftast inte) när jag berättar dessa historier. Varken när jag gör det i mitt eget huvud.. Eller ut på "papper" som andra kan läsa... Utan det är bara en del av mig, av mitt liv... av min historia... Och ingenting som jag, mig vetligt, lever med och lider av idag..

Klev på bussen när DEN kom. Var dock en kvart försenad... Och tog sedan direkt en promenad ner till hamnen. Funderade på att handla något litet.. Det är ju lördag. Funderade på att ta ut pengar.. Men "varför då?" ... Och rent praktiskt/fysiskt blev jag sittandes på en parkbänk. Med mina ögon strikt fästa på denna jättelika, urvackra grand danoisen som lekte med denna i jämförelse, pyttelilla golden retrievern.. Såg så roligt ut.. Man fick härliga känslor.. Saknade ÅTERIGEN att ha hund. Och man blev bara GLAD innombords!

... Men när vovvarna lämnade hagen, satt jag bara kvar en stund till.. Hade några timmar kvar att slå ihjäl, tills bussen tillbaka hem, skulle gå...

.. Men det blev kallt, och jag KUNDE bara inte bestämma mig för ifall jag skulle ta ut pengar, ifall jag skulle handla något... Eller ifall jag bara skulle vänta in bussen och åka hem...

... Jag började med att gå tillbaka till busstationen..

Satte mig i väntrumnmet.. Ville som alltid när det är kallt, ha en kopp varmt kaffe och en bulle eller något... Men kände som VANLIGT ingen lust till att varken öppna min mun eller på annat sätt socialisera(vilket krävs om man ska köpa kaffe).. Idag har jag känt lite ytterligare sociala besvär. Att inte vilja titta upp från marken. Möta någons blickar... Inte vilja säga hej... Eller egentligen göra något ljud ALLS ifrån mig...

Men till slut, gick jag iallafall in på pressbyrån och köpte mig några chokladbitar.. Alltså kexchoklad, Snickers och Mars, tror jag att det blev.. Åt kexchokladen så fort som jag fick en stund ensam i väntsalen.. Och de andra, förutom en, har gått åt efterhand..

Efter JÄTTELÅNG tid(jättelång) hade jag iallafall lyckas slå ihjäl dessa timmar.. Väntsalen stängde. Låste. Och jag spenderade min sista kvart, i ett bussbås.. Inte mig emot. Det var skönt ute. Och mörkret var harmoniskt.. Då det var knappa folk ute..

Hem. In. Och så blev det dator, tror jag..

Jag läste igenom bloggarna. Kollade blocket husdjur... Och lyssnade sedan på några avsnitt av tvillingpodden..

Sedan blev det en paus för korsord i köket... Vilket var trögt och gick inte alls bra.. Jag bara skriver något ord här och var, från korsord till korsord...

Och nu vet jag inte varför... Men jag har en jobbig känsla i huvudet...

... Jag ska iallafall försöka komma fram till(och sedan göra upp en plan) vad jag behöver för att få ett liv som jag känner är värt något. Som jag klarar av och vill ha.. Sedan ska jag försöka göra vad jag kan för att TA mig dit! ... För att vad gör jag här? ... Kanske lever jag... Men jag KÄNNER det inte..

God natt med er <3

.. Oj. SOM jag har ÄTIT idag!

... Men jag ska blogga lite snabbt och halvdant nudå.. Då jag verkligen tycker att det EKAR när jag "slår" på tangenterna! Obehagligt. Då jag är rädd att störa grannarna.. Men borde de höra DET?

... Jag börjar från igår.. Efter att ha bloggat, tror jag mig minnas att jag satte mig vid köksbordet och löste lite korsord... Kanske med en kopp te(?)..

... Minns inte så mycket AV det... Jo, just det ja. Jag försökte mig på ett NYTT sorts korsord. Kom på hur jag skulle tänka för att lösa ett av de korsord  som jag alltid hoppat över i boken jag har...

... Och efter sådär... Ja, minst en timme, så var jag klar! ... Jag löste hela! ... Vet man bara hur man ska tänka, så går det ;)

... Klev sedan i säng... Men efter mycket snurr, stirr och vridande... Klev jag istället upp igen. Och satte mig på golvet i hallen, där min mobil lades på laddning... och började söka lite bloggar. Letade upp en bloggerska som jag brukar följa... och FÖRSÖKER följa! Men som hela tiden har en tendens att flytta på sig... Och jag lyckades hänga med ganska länge... men så tappade jag henne för några månader sedan... Och lyckades nu ÄNTLIGEN finna henne igen!

Klockan var väl runt två... Och jag gick och la mig igen... Låg vaken en stund.. Och somnade sedan..

... Vaknade runt tio. Strax därinnan. Och klev upp rätt så direkt. Åt frukost... Och drog sedan upp rullgardinen i sovrummet. Vilket väckte nervositeten och oron inom mig. Då jag var tvungen att RÖRA en av mina gardinlängder för att komma åt snöret till rullgardinen(!) ... Och det gjorde att gardinlängden RÖRDE på sig... Och jag var tvungen att piffa lite grann. Och kolla så att det fortfarande såg okej ut.

... Larvigt. Japp. Men egentligen ÄR jag inte såå pedant. Det handlade mer om(denna gången) att jag ville att den skulle ligga PRECIS som den gjorde INNAN jag var tvungen att ta i den! Vet inte riktigt varför.. Kanske för att jag är orolig att den låg bättre då än nu(?) ...

... Men det blev inte så jobbigt. Inte denna gången... Bara känslan av att inte vilja röra gardinen igen... Måste fixa så att snöret hänger mer åtkomligt.. För att det där kommer jag INTE att orka med VARJE morgon!

... Gick och åt frukost.. Och började sedan mitt "arbete" med gardinstängerna. Nu skulle jag först och främst sätta ihop dessa så att det blev FEM stycken av dem! Och så att alla fick varsina lagom långa "pinnar/rör", för att bli så långa som respektive fönster kräver...

... Att ÖPPNA dessa små "plastfickor" ... Eller rättare sagt "plastskinn" som dessa låg i... Ja, DET var en konst i sig! Än mer än att sedan pussla ihop alla i rätt längd, och sedan, med tejp, täta inuti rören, så att de satt ihop ordentligt utan att åka isär eller ändra längd! .. För att jag skulle ha drivit mig själv till vansinne varje gång som jag skulle byta gardiner, om stängerna försökte åka isär hela tiden!

... Hoppas det blev bra nu...

... När det var femton minuter kvar tills bussen skulle gå. Och solen sken så härligt utanför mitt fönster. Snön glittrade och det såg sådär harmoniskt härligt ut...

Ja, jag bestämde mig för att sådär förvånande inpulsivt, dra på mig ytterkläderna och ta en LUGN promenad till bussen..

Ja, för en gångs skull, tänkte jag inte stressa.. Nej, faktum var att jag inte tänkte BRY mig om ifall jag missade bussen. Jag behövde inte till stan. Kunde ta en promenad annars :)

... Så. Jag gick långsamt. I lagom takt.. Och kom till bussen, tio minuter innan den skulle gå..

Satte mig på bänken och väntade...

Och in till stan, bar det av!

... När jag gick där längs gågatan och min enda plan för dagen, var att promenera i solen och titta på hundar... Så funderade jag i förbifarten, på om jag kanske skulle ta en runda in på ClasOlssons... Då jag hade lust med det.. Att titta om DE hade några gardiner eller liknande.. Man vet ju aldrig..

... Men nej. Det tänkte jag INTE göra! Idag skulle min hjärna få ta en paus från ALLT vad inredning och beslut innebar! ... Idag skulle det bli avkoppling och njutning till fullo ;)

.. Dock rullade ju fortfarande HJÄRNA själv, gardiner och fönsterlampor och så vidare, idag... Men inte alls på stressnivå... Och det mesta som fyllde min hjärna under promenadens gång, var hund.. Ja, jag föreställde mig att jag var ute med en hund... Och även om jag fick KÄMPA lite grann för att SE denna hunden vid min sida, den här gången, så kändes det nästan som på den gamla goda tiden, när visionerna var starkt tydliga..

Dock lite tråkigt att fantisera om någonting som med största sannorlikhet aldrig kommer att inträffa... Är nog TILLOCHMED större chans att jag uppnår att bli MAMMA, än att bli hundägare igen! ...

... Efter ungefär en timmes promenad på delvis nya vägar, i den härligt våriga solen, började jag känna mig trött... Än så länge, mest fysiskt... Trodde att jag hade promenerat i MINST en och en halv timme! Och blev förvånad när klockan visade EN timme(sedan jag klev av bussen)! ... Min tanke blev.. "Man är inte den man en gång var" ... Och jag menade på... Att jag promenerade med LÄTTO, två och en halv till tre timmars promenad, utan trötthet, för något år sedan! ...

... Efter en och en halv timme i stan, i ständig men ändock lätt rörelse, började även PSYKET säga ifrån.. Jag hade skoskav och var tött.. Och hela jag längtade till att få lägga mig hemma på sängen, med en kopp varmt kaffe och en munk i min hand...

Ja, jag var FÄRDIG med stan. Klar med promenerandet... Och TRÖTT på att fantisera hundar! ...

Jag satte mig en stund på bänken i hamnen. Solen speglade sig så fint i vattnet, och isen som låg platt på delar av sjön... Ja, det var vackert vintrigt. Med en toutch att vår =)

... Satte mig. Tog kort med mobilkameran... Och gick sedan vidare..

Funderade till och från, på ifall jag skulle gå in och handla något litet att äta, innan jag åkte hem... Beslutsångest. Stressat funderande... Och så gick jag in. Handlade en del.. Med en del tvivel bland hyllorna. In i korgen, för att sedan hamna på hyllorna igen... Hjärnan seg som gummi, där för ett tag...

Och så kom jag ut och hade trots allt fått med mig en del..

När jag kom till busstationen, hade precis min buss gått... Och nästa ville jag INTE ta. Då den skulle kräva ett byte, fem minuters bussresa från mitt hem! ...

.. Så jag bestämde mig istället för att vänta på nästa, som skulle gå om en timme..

Satt utomhus. Då jag hade köpt glass för en gång skull. Köper aldrig det. Då jag egentligen inte ser njutningen eller tjusningen med det.. Tycker nog helt enkelt inte om det.. Går an.. Men ingen mening att köpa.. Helt enkelt.

Men idag ville jag passa på att smaka Ben&Jerrys.. Då jag aldrig har smakat dessa... "Var de så speciella?" ...

Så. Jag satte mig i ett bussbås.. Och åt lite russin med överdrag av mörk choklad, som jag OCKSÅ köpte..

Och så väntade jag. Väntade... Och väntade..

Mörkret hade börjat lägga sig. Händerna börjat bli kalla.. Ja, det hade säkert blivit åtminstone nollgradigt... Och jag var nu MER än redo att åka hem... För länge sedan!

... När det var fem minuter kvar till bussen skulle gå, sökte jag mig till rätt busshållsplats och väntade vidare...

... Bussen var sen... Inte mycket... Men något gjorde ändå att, när bussen kom, knöt sig någontig i skallen...

Jag tar SAMMA bussar VARJE gång jag åkte ifrån stan! SAMMA bussnummer... Och SAMMA "bussnamn" .. Men ÄNDÅ, när bussen kommer, så blir min tanke att "Nej, det där är fel. Det kommer nog en EFTER denna.." ... Men numret var rätt... och utan att jag mindes det efter alla dessa gånger, var även namnet det rätta!

... Och bussen åker iväg... Kvar står JAG, och inser att jag precis låtit den buss som jag väntat på i en TIMME, resa hem UTAN mig! ...

Japp. Gråtfärdig. Förstörd. Uppgiven.. Och beredd att börja GÅ mot hemmet, för att vänta på en busshållsplats längre bort, går jag istället in i väntsalen och STRUNTAR i ifall glassen smälter! ... Visste inte vad annars jag skulle göra... Jag var trött. Sliten.. Jag frös... Och jag hade LÄNGE velat HEM! ... Jag är INTE van att vara såhär länge i stan! ... Och har inget intresse av det HELLER!

... Satt jag DÄR... Åt godis som jag egentligen inte ville ha.. Inte var sugen å... Bara för att jag hade ÄNNU en timme att slå ihjäl! ...

... Och så gick timmen... Och jag går ut för att vänta de sista fem minuterarna på bussen... Men som TUR är, reagerar hjärnan i TID den här gången! ... För att det var nära att jag missade den här bussen OCKSÅ! Och då vet jag inte VAD jag hade gjort! ...

För att nämligen reagerade jag först inte på att det var det numret jag skulle med... Och min första tanke blev... "Min hjärna tog nog inte bara en paus från inredningen idag... Den tog nog en paus från allt annat OCKSÅ!" ..

Kom hem till slut iallafall. Håvade i mig halvsmält glass... Glass som jag egentligen inte orkade äta... Men som jag inte heller kunde frysa in.. Då den inte hade blivit god som "återfryst" ...

Och sedan drog jag på mig morgonrocken över kläderna, och satte mig vid datorn. Började läsa ikapp lite hos den här bloggerskan som jag återfann igår natt... Och sedan tog jag mig lite smoothie och resten av russinen... Fastän jag var MER än mätt... Och ÄN mindre sugen! ... Men... Ja. Jag gjorde det ändå..

... Och nu ANTAR jag väl att det ska bli sängen.. Imorgon blir det INGEN stan, även om solen skiner lockande härligt! ... Ska köpa hem mig en plaststol(eller annan vattentålig) stol till balkongen.. Men mycket jag ska köpa just nu.. Först gardiner, fönsterlampor, vardagsrumslampa, soffa, soffbord, tv-bänk och tv.. Sedan får vi se vad från listan som jag köper härnäst!

God natt med er <3