... Jag beskriver dagen. Så ser vi hur det blir...

 

När jag vaknade imorse, kollade jag som vanligt mobilen... Och såg att jag hade fått mail...

Ett från min kontakt på kommunen. Eftersom att jag mailade henne igår...

Och så ett ifrån Personligt Ombud...

 

... Jag har ju inte HAFT särskilt mycket KONTAKT med henne, de senaste månaderna... Men det hon skrev, verkade ändå tas rätt så hårt...

Jag fick som en klump i... Vet inte om det var magen eller bröstet...

Och när jag kom in i köket och precis hade plockat fram skål, sked, glas och sådär...

 

... Ja, jag satte mig bara pladask på stolen. Färdigdukat... Men ingenting att äta, framme...

... Lusten att äta försvann... Luften drogs ur mig...

... Och jag bestämde mig för att gå och lägga mig istället...

 

... Jag tror att det har att göra med...

 

Nej, jag VET faktiskt inte...

Jag tänkte ju en del IMORSE... Men NU minns jag inte riktigt...

 

... Hon ska iallafall byta jobb...

Vilket inte BORDE göra så mycket för mig. Eftersom att jag...

Ja, men som jag sa.. inte har haft kontakt med henne på länge...

 

... Jag går vidare.

Idag kunde jag inte heller somna om...

Så efter ett tag. När klockan blev tio, tror jag.. Så klev jag upp och la mig framför tv:n istället...

 

Eftersom att jag hoppade ÖVER frukosten idag, så blev lunchen lite tidigare...

Hjärnan sa mig...

Nej, förresten. Jag tror att KÄNSLORNA sa mig att jag inte ville äta längre. Att det inte var VÄRT det... Då jag ÄNDÅ står stilla och har så gjort i flera ÅR...

 

... Men jag har kommit FÖRBI det där nu. Jag SVÄLTER inte längre så fort som det händer någonting... Jag tar inte längre TILL det när jag känner att jag behöver trygghet eller känner behov av att protestera mot mig själv...

... "Det finns fler NEGATIVA faktum i svälten, än positiva..".

 

Så...

Ja-a... Jag är vänd åt ätandets håll nu. Viljemässigt. Lusten är ju en helt annan sak, såklart... Och även så, mina problem med "en överkänslighet för mättnad"... Alltså, en motvilja... En obehaglig känsla... En OSÄKERHET när jag blir mätt("FÖR mätt")...

 

Men.. oj vad lätt det är att komma ifrån ämnet..

Vart var jag?..

...Jo. Lunchen blev tidigare idag. Och eftersom att jag kände mig hungrig. Hungrigare än vanligt. Så tog jag lite yoghurt till också...

 

Och.. jag fick magknip. Inte sådär JÄTTEmycket. Eller JÄTTEjobbig. Men den kändes. Och jag VISSTE inte om det var att mjölken hade börjat surna... Att jag hoppade över FRUKOSTEN för första gången på LÄNGE...

... Eller VAD det var..

 

Men jag fick magknip. Och ...

Ja-a. Jag kan väl säga att jag tar varje chans jag FÅR, till att bli missnöjd, när det gäller ätandet.. Saker ska vara och bli EXAKT som jag har tänkt mig... EXAKT efter min inre boks regler... Annars så kommer osäkerhet.. Det kommer ångest... Och ett stort gangande missnöje i släptåg...

 

Det handlar nog om att jag inte FÖRSTÅR. Jag behöver veta VARFÖR jag känner på ett visst sätt.. Varför jag BORDE känna på det sättet... Och jag behöver veta vad det är som leder till vad...

 

Rätt så onödigt.. EGENTLIGEN... Men annars kan jag ju inte... förutspå mina känslor... Kan det VARA så jag känner?

... Inte så säker. Men ATT jag känner det... Missnöjdhet... Ja, DET vet jag.

 

Tillbaka till dagen.

Efter lunchen... Ja, då såg jag på tv... Medans jag mailade lite med min kontakt på kommunen...

Eller det kanske var på morgonen. Jag minns inte riktigt...

 

... Jag vet jag kände mig nere... Antagligen på grund av PersonligtOmbud. Men också på grund av att jag idag, ÄN en gång, kände att jag inte har några vägar att gå... Och idag kände jag även att jag kanske inte ens VILLE gå.. "Var det VÄRT det?".. "VARFÖR?"... Och "Hur?".. "I vilket universum?"..

 

... Nej, jag klarar mig nog.. Det har jag ju gjort HITTILLS...

Än sedan... Nej, GUD vad fel det lät.. "Än sen" säger vi istället... Kanske är så man skriver?

... Iallafall... Än sen, om jag inte kommer vidare. Aldrig riktigt kan känna mig "hemma"...

... Jag kanske bara mår lite BÄTTRE av att "ge upp" och sluta BRY mig. För att, att BRY mig, mår jag iallafall INTE bra av.. Förväntningar.. Drömmar och önskemål... Höga berg att bestiga, utan några bra redskap i min hand... Att klättra på rullande stenar...

 

... Nej. Kanske... Kanske tar jag mig framåt lättare.. om jag slutar KONCENTRERA mig på det...

Om inte annat, så blir jag ju TVUNGEN att börja klättra, inom några månader...

ANNARS så kan jag ju säga att jag sviker mig själv.. OCH min familj!.. För att.. utan ekonomi, blir mitt liv ett helvete.. Om det nu ens skulle finnas något liv KVAR!.. "Hur KLARAR man sig?", liksom..

 

... Ja...

Jag bestämde mig för att dra iväg till stan... Hoppa över det sista programmet för dagen, som jag följer... Och bara ta en LÅNGSAM promenad i stan...

"Och LÅNG fick den bli". För att.. "En timme tidigare dit, innebar INTE en timme tidigare hem!".. Jag ville nämligen inte åka den proppfulla bussen hem... Men behövde samtidigt åka iväg på en gång, kände jag...

 

Väl i stan...

Musiken sedan "avstart", i mina öron...

Hög volym... Inte om man jämför med andra.. Men för att vara jag...

Ville överrösta trafiken... bussens buller.. och alla människor...

Inte för att DET gick så bra..

 

Men där gick jag. Långsamt. Långsamt. Och bara stirrade rakt ut...

Kände mig deppig... Men trivdes samtidigt i min distans till livet(musiken)...

 

... Efter halva promenaden, började jag känna mig trött.. Fysiskt.. Rent psykiskt och emotionellt, ville jag ALDRIG sluta promenera.. En evighetspromenad... Ja...

 

Men jag gick tillbaka till busstationen. Lite omvägar. Då jag undvek övergångställen där det var för mycket bilar på en gång.. Hade ingen lust att stanna och vänta... Eller att stå stilla för många sekunder, så att andra människor kunde ge mig en längre blick...

 

Väl på busstationen... hade jag nu fått ont i huvudet. Bara lite grann.. Jag brukar få en lättare huvudvärk... Spänningsvärk kanske.. när jag lyssnar på musik för länge... Kanske träningsvärk för att mina egna tankar försöker överrösta musiken :P

 

Jag struntade i den första bussen hem. Då jag såg hur många skolungdomar som klev på.. Och jag hade ingen lust att åka en full och kanske högljudd buss. Trångt... Och kanske behöva ha någon BREDVID mig.. bakom mig.. Eller ja.

 

...Jag satte mig i ett bussbås och fortsatte vänta. Det var en halvtimme kvar tills nästa buss gick...

Och nu fick jag nog av musiken... Jag hade ingen lust att höra omgivningen... Men spänningen i huvudet, gjorde att jag behövde en paus...

 

Det var obehagligt där jag satt... Socialt obehagligt... Och jag hade inte riktigt koncentrationen till att "hålla uppe min svarta mantel över huvudet"... Ja, den som jag föreställer mig att jag har över mig, för att inte känna mig "attackerad" av omgivningen... Av deras blickar...

 

Jag orkade inte föreställa mig den... Utan försökte istället bara stirra åt ett håll där jag inte behövde känna mig sedd.. Övervakad... Vilket var svårt...

Folk överallt... Och jag vågade aldrig titta ifall någon tittade på mig... Men de gånger jag råkade(svårt att låta bli.. Nyfiken som jag ändå är), så mötte jag nästan ALLTID någon annans blick.

 

Bussen blev full ändå... Jag behövde aldrig ha någon BREDVID mig. Men jag TROR nog allt att alla dubbelsäten, hade åtminstone EN rumpa på sig :P

... Och det tjattrades. Mycket. Precis runt mig...

 

.. Och den där FLUGAN.. Det var en halvt handikappad FLUGA vid mitt fönster... Och jag som är DÖRÄDD för insekter som beter sig konstigt. Flyger hackigt, snurrigt eller avvikande. Saknar ett ben... Eller håller på att dö nästan PÅ mig!

 

... Och den här såg ut att skulla dö eller något.. Ena bakbenet var snett och användes inte alls. Flugan var ILLGRÖN! Och den haltade uppför fönstret... För att sedan FALLA ner med ett surr... Flera gånger om!

 

... Usch, vad obehagligt. Och jag trodde nästan att den skulle falla ner i mitt knä.. Ligga där och surra... Skrämma vettet ur mig... Och sedan DÖ!

 

Men som TUR var, lämnade den mitt fönster innan jag bytte plats till sätet BREVID mig... Tänkte det hade sätt konstigt ut... om jag glider över på rund av en fluga :P

 

... Normala flugor har jag inget problem med. Växte upp med dem. Gjorde dem tama. Så att de stannade kvar i mina händer, även när jag rörde på mig :P

 

Men skadade.. med konstigt beteende... Usch.

 

Skit samma. Vidare.

 

Väl hemma... Då gjorde jag iordning en påse med snabbnudlar...

Skulle ha ätit ur frysen idag... Men känns inte värt, när varje dag hittills, har blivit halva middagar. Då det ena inte blir gjort... På grund av brist på ork... Eller på grund av att "pusslet" helt plötsligt inte går ihop... av någon anledning...

 

.. Så jag tog vad jag hade lust med istället.

 

Tv... Läsa bloggar och sådär...

Och sedan fick jag för mig att äntligen slänga mig in i duschen... Och eftersom att jag var deppig, fick det bli ett bad. Bara ligga.. och inbilla mig att jag aldrig behövde kliva upp igen...

.. Härligt.

 

... Precis när jag skulle börja, försvann dock lusten. Orken...

Men jag BEHÖVDE duscha..

Så, i ändå ;)

 

... Och efter badet, tvingade jag mig upp... För att jag ville klippa håret istället...

Jag klippte det. Det blev snett... Jag struntade i det.. Klädde på mig...

Men ville nog ändå jämna till lite...

 

"Fortfarande lite snett.. Men MYCKET bättre..".. Det fick duga...

Men nej... Efter lite tv.. ville jag ÄNDÅ jämna till, lite till...

 

.. Nu fick det duga. "Det ser bra ut"...

 

Men nej.. "Inte riktigt"...

Så, efter ännu lite tv.. utan koncentration, klippte jag lite till... Och konstaterade att det nu ser helt okej ut... Visst, lite halvsnett.. "Men nu ser jag ut som människa".. "Hade jag velat ha snygg frisyr, hade jag gått till frisör... Nej, jag vill bara att håret ser lite tjockare ut"..

 

Kvälls"fika"...

En rätt så bra sådan...

Men i samma veva som jag skulle HÄMTA det, såg jag också chocken på diskbänken.. Båda hoarna var överfulla!..

Och ja-a... Jag hade helt glömt BORT att jag inte hade diskat alls idag...

 

En glad överraskning :P

 

Jag åt...

Och så var det ju bara att ta tag i den där översvämningen av disk... "Fanns ju inget annat alternativ.."...

 

... Och nu sitter jag här...

Ska väl se på lite tv, innan jag lägger mig...

 

.. God natt med er <3

 

 

Igår var en mörk dag...

Idag har på vissa sätt, varit en ljusare dag. Inte fullt lika tung...

 

Jag har inte fått gjort allt som skulle göras.. Och disken blev färdigdiskat, efter mycket om och men, nu för ett par minuter sedan...

Hyresvärdarna blev aldrig kontaktade. Då det tar emot... Men måste ju såklart göras SNART...

Sovrummet blev inte heller röjt i idag...

 

... Och duschen blev aldrig använd... Även om jag VET att jag mår sämre när jag tillåter mig själv bli så skitig... Smutsig i håret. Nästan stinkande om hyn...

... Och att gå omkring i bara underkläderna halva dagen...

... Ja, det är sådant som jag VET får mig att må ÄNNU SÄMRE... Och jag VET jag känner mig friskare och lite mer.. ny.. om jag tar en snabb dusch...

Det löser inte situationen.. Det löser inte heller allmänhälsan... Men det lyfter upp lite grann :)

 

Nog om det. Det blev iallafall inte av idag...

Och nu när jag tänker efter, var egentligen de ENDA saker som blev avverkade från mitt schema idag, att laga mat.. och säkerhetskopiera lite filer ifrån datorn... Bara ifall ATT den bestämmer sig för att krascha...

 

... Men det duger väl...

... Dock så kan jag inte se hur jag ska lägga upp min dag imorgon. Dagen är tom, rent schemamässigt... Nja. Jag flyttade över "maila hyresvärdarna" till imorgon... Så får vi se om det blir gjort...

 

Men annars. Jag vet inte riktigt... Jag BEHÖVER röja i sovrummet. Bli av med lite kartonger och retursopor...

Jag BEHÖVER(VERKLIGEN) duscha...

... OCH.. jag skulle behöva kontakta hyresnissarna...

 

... Iochförsig så kan jag ju kontakta dem imorgon kväll... Men då måste jag också vara SÄKER på att jag orkar vara borta under dagen, på FREDAG...

 

... Men det jag EGENTLIGEN tänker på, är väl "handla eller INTE handla".. "Stanna HEMMA, eller åka IVÄG..."... "Vad orkar jag?.. Orkar jag INTE?"...

 

... Men det märks väl imorgon.

Orkar jag åka iväg, så måste jag planera morgonen för dusch... Och alltså INTE gå och lägga mig igen efter frukosten...

 

Oj, tjockt i skallen...

Känner mig verkligen JÄTTEÄCKLIG, hela JAG, just nu...

Och tom...

 

... Dagen idag...

... Jag drömde även INATT, väldigt konstigt. Minns ju inte NU, vad det var. Men i mitt huvud har jag såå många gamla nattadrömmar som ligger huller om buller, just nu... Som om bara alla har kommit till minnet just IDAG... Olika platser som jag i drömmarna, befunnit mig på. Där vi har haft våra konflikter. Där jag har sprungit och sprungit. Genom skog och över berg. Långa, flygande steg... Och HELT oövervinnerlig. Alltid jagad av en eller flera personer... Om inte skrikandes och tjafsandes. Utskälld... Anklagad... Utan en egen röst...

 

Det har varit båtar. Och skolor. Förskolor.. och sjukhus. Det har varit i vatten... Och i konstiga, vågiga byggnader... Det har varit familjen... Vänner... Och HELT okända människor... Det har varit både vuxna.. och små små barn...

 

... Ja... Men jag ser helt enkelt rätt så klara bilder ifrån alla mina drömmar, just idag... Vet inte riktigt varför...

Men det var det första jag såg när jag vaknade imorse... Och känslan jag fick, gjorde att...

Vet inte ens om jag vill SÄGA det en gång till... Men jag längtade helt enkelt efter ett avslut...

Och jag vet inte hur allvarligt jag egentligen KÄNNER det... Men det är bara en... känsla...

 

Hmmm. Vart var jag?..

 

... Jo, just det. dagen idag. Hade inte ens BÖRJAT med det.

Jag klev upp till klockan... Tror att jag vaknade ett par minuter... eller mer.. FÖRE den ringde.. Men jag hade inte öppnat ögonen, när den väl ringde..

 

Klev upp. Åt frukost...

Och klev i säng igen...

 

Jag sov inte vidare särskilt länge.. Utan klev istället upp, vid tio.. och såg på tv... MalouEfterTio...

Och när det var dags för lunch, åt jag...

 

Minnet vad gäller känslor och tankar... Det... Jag MINNS inte riktigt, helt enkelt.. Så jag berättar ju.. logiskt nog, det jag minns.

 

... Efter lunchen...

Ja, det har nog BLIVIT väldigt mycket TV idag...

Jag hade säkert i tankarna, vad som måste GÖRAS idag... Men hade samtidigt lite svårt att komma igång.

Så, fram tills klockan två, låg jag bara och degade i soffan... Tittade på tv... och bävade lite inför andra hälften av dagen...

 

... Det var först när klockan blev TVÅ, som jag...

 

Nej, jag vet inte...

Mina program på tv:n, var slut... Och nu var det dags att ta TAG i dagen...

 

.. Det faktum att jag gick omkring i bara t-shirt... Kände mig skitig och unken...

... Ja, jag visste det tyngde mig... Men allt jag orkade göra, efter mycket om och men, var att dra på mig ett par byxor, och vattna mina växter... Så att åtminstone EN punkt kunde suddas från listan...

 

... Det blev lite dator...

Ett mail till min kontakt på kommunen... Mest av rent TRÖTTNAD över livet och situationen...

... Vet inte ens VARFÖR jag brydde mig om att maila... Jag tar ju ÄNDÅ inte tag i saker och ting sedan...

Jag VET bara att jag behöver någonting som jag inte kan FÅ... Av någon som jag inte HAR...

Jag vet inte VEM jag behöver... Och jag tror inte heller att den person som jag BEHÖVER, FINNS..

... Om INTE... den personen är jag själv... Och inte heller DÅ, vet jag hur jag ska finna den!..

 

... Nej, jag är vilsen... I mig själv. I världen... I LIVET...

... Och det ENDA jag kan veta med säkerhet, är att jag sitter fast... Det är liksom det ENDA jag vet... Allt annat är luddigt och tvetydigt... Det FINNS liksom inget rakt svar... Och jag HATAR sådant! Rätt ut sagt... För MIG ska allt vara svart och vitt.. Ja eller nej... Upp eller ner...

... Framåt eller bakåt...

 

Inte som det här... Spreta åt alla HÅLL och kanter...

 

... Jaja. Skit samma...

Vart var jag..?

 

.. Ja, just det. Efter datorn...

Ja, jag började med att ta tag i de saker som jag skulle fixa på datorn. Vilket jag hade varit såå orolig för... Alltid.. Och trots att det tog tid... och jag blev stundvis, nästan olidligt förvirrad... Slarvade mig igenom en hel del.. Och "skit samma" på det mesta.. Bara för att få det GJORT... Så var det såå skönt när det var klart.

 

... Nu var det dags att laga mat... Vilken visade sig bli såå god. Även om det var träligt att stå där och steka, genom rastlöshet... och lätt... ångest...

 

.. Jag gjorde potatisplättar. Eller rättare sagt, pannkakor med morot och potatis i.

JÄTTEGODA! Och jag blev positivt överraskad ;D

 

... Ja, inget mer om DET...

Sedan blev det tv... Och då och då, svaga försök till att beta av disken...

Det tog TID. Jag var slut på energi... Och lusten var inte den bästa...

Och inte heller MÄNGDEN disk, och kladdfaktorn, gjorde ju det hela enklare...

 

... Det blev dock klart till slut... Som sagt...

 

Kvällsmål...

Jag jag blev lite frustrerad när jag märkte att jag inte heller IDAG, blev hungrig till kvällsmålet.. För att nu har jag äntliget HITTAT ett lite nyttigare alternativ till kvällen... Och så vill jag inte ÄTA...

Och som jag sa(skrev) härom dagen... "Jag BEHÖVER kvällsmålet, om jag inte ska bli hungrig till natten"..

 

... Ja, frustrerande. Irriterande...

Och egentligen inget fel ALLS. Vill min kropp inte HA ett kvällsmål. Så okej... "Då äter jag bara lite grann. Knappt märkbart..".

Men när sinnet säger "inte sugen på det... Inte på det, det eller det"... Ja, då blir det svårt.

 

... Jag fick dock i mig rätt så bra idag, ändå...

Och sedan blev det att kämpa sig igenom den sista disken.. I en vägran att låta mig själv vakna upp till smutsig disk i diskhoarna... SÅ långt tänker jag aldrig sjunka!

 

... Det fina vädret var iallafall till LITE hjälp idag. Atmosfären utanför mitt fönster, är viktig...

... Hade jag bara tvingat mig själv in i duschen, så kanske jag hade mått ÄNNU lite bättre...

 

Nu blir det tv...

.. Måste komma på hur jag ska lägga upp kommande dagar. Stressad.

 

.. God natt med er <3

 

 

... Jag ältar frukostflingor...

... Och i sådana här stunder, längtar man bara efter "lugnet efter stormen"... Längtar efter känslan av av vara död.. Borta. Fri.

 

Men jag börjar med att försöka beskriva dagen som varit...

Inte för att det känns särskilt intressant på NÅGOT sätt...

 

Jag vaknade klockan halv nio i morse. Åt frukost och diskade efter mig... Och så kom jag på att klockan var över nio och att matklockan inte hade ringt... Så det var ju tur att jag vaknade av mig själv!

... Stängde av det när jag var hos mina föräldrar.

 

... Gick och la mig och sov igen... Och vaknade vid elvatiden...

Tv.. Och lunch...

Och en HEL del springande fram och tillbaka mellan soffan och tv:n.. Köket.

 

... Jag hade fastnat vid ett dilemma gällande matinköpen.

För att, nu när jag har blivit medlem på butiken som jag oftast handlar på, så är ju inte allt detsamma längre. Nya funderingar har dykt upp. Fler saker att avväga.. Fler beslut att ta...

... Ja-a... Fler frågetecken...

 

För att då öppnar sig ju en helt ny värld för mig. Tidigare har jag BARA förlitat mig på jämförelseprisen... Valt det billigare märket "när det inte spelar någon roll".. Och ett dyrare "när det känns rätt"...

 

... Men nu ändrades hela alltet...

Det MÅSTE ju inte göra det. Det väljer jag ju själv..

Jag menar. Jag kan ju fortsätta som vanligt. Och inte bry mig OM vilka förmåner jag får...

Men det är bara min perfektionisthjärna... och det faktum att jag vill ha svar på allt, allt.. allt. Som gör att jag spänner upp...

 

Jag menar. Jag vill veta hur jag ska hantera mina inköp på bästa sätt.. Hur jag ska tänka.. Och när jag ska prioritera hur...

För att, om EN vara har rabatt för tillfället, så behöver ju inte DET betyda att jag sparar pengar, i jämförelse med ifall jag skulle köpa något av de billigare MÄRKENA.. Utan bara att just DET märket var billigare än vad det BRUKAR vara...

 

Men hur ska jag prioritera? Satsa på det dyrare märket som nu är prissänkt.. men som fortfarande är dyrare än vad det som jag BRUKAR köpa är.. -Vilken jag brukar vara NÖJD med?.. Eller "gå miste om" den rabatten som bara gäller för ett litet tag, för en vara som KANSKE kan vara lite bättre.. Godare än de billigare?..

 

Det är sådant strunt, egentligen...

Jag tycker bara inte om det här med prissänkningar och erbjudanden hit och dit. Jag blir stressad och osäker när allt inte bara kan ha en fast punkt.. Så att jag slipper tänka.. Tänka om... Fundera...

 

... Men samtidigt.

Jag kanske bara kan köra på som vanligt.

Hittills har jag ju gått ganska mycket på känsla, när jag handlar. Prioriterar. Ibland blir det dyrare varor... Och ibland känner jag mer för det billigare...

Och det är väl SÅ det får vara ;)

 

Jag sprang iallafall fram och tillbaka mellan tv:n och datorn. Skrev upp lite rabatt-varor i min inköpslista. Så att jag, om jag VILLE, kunde hitta dem sedan, när jag kom till butiken...

 

... Och när klockan blev två, gick jag iväg till bussen..

Stressade som F*N till affären. Verkligen JÄTTESNABBT gick jag..

Jag tror att...

 

Ja, jag blev lite smått andfådd idag.. Vilket jag inte har upplevt på flera, flera VECKOR!

... Men faktum är att jag är så stressad inombords just nu, av allt som händer och inte händer. Alla listor här och var, som inte blir avklarade fort nog... Allt som jag borde ta tag i...

 

Ja, men...

Och inköpslistan idag, kändes bara såå lång.. Fastän den inte var längre än vad den BRUKAR vara... Den blir UNGEFÄR lika lång VARJE "inköpsdag"... Och så, även idag...

Men ja-a... "Skulle jag hinna dit, handla, och sedan till bussen innan den går förbi mot busstationen.. så MÅSTE jag skynda mig!"...

 

Jag kom dit till slut iallafall.. Ungefär tjugo minuter tog det.. även idag. Det är vad det BRUKAR ta. Så det kanske var själva STRESSEN som gjorde att det var lite jobbigare idag än annars. För att TIDEN var densamma.

 

... Jag handlade det jag skulle ha... Och fick inget sådär stort JÄTTEPROBLEM med beslutsångest vid "rabatt eller billigare vara?", som jag TRODDE att jag skulle få...

Och så betalade jag allt och gick till bussen...

 

... Jag väntade på nästa buss, från busstationen...

Och när jag kom hem, började jag koka ris...

 

Jag köpte fullkornsris idag. TÄNKTE först inte göra det. För att jag mindes(minns) ett fullkornsris från barndomen, som MAMMA brukade köpa... Och det tyckte jag aldrig om..

Men så blev det så ändå..

Och jag kan ju säga att det HÄR riset var såå GOTT! Jag vet inte om det var hur jag kokade det. Men det blev sådär lite halvhårt och det var bara ett helt UNDERBART tuggmotstånd ;D

 

Riset åt jag by the way till en "kyckling i ostsås" som jag gjorde för någon vecka sedan...

 

Sedan diskade jag direkt efter maten. Relativt direkt iallafall..

 

... Ja-a... Vad har jag MER gjort idag?

Suttit vid tv:n, såklart...

... Jag har läst bloggar...

 

... Och så blev det kvällsmål.. Fastän jag fortfarande var lite halvmätt...

Så det blev typ en decilliter vaniljyoghurt... Och så ett smakprov av dessa nya flingor som jag testade, med lite mjölk..

Det var CheeriosHoney... De var VÄLDIGT söta.. Och blev blöta(i mjölken) alldeles för fort, för min smak.. Jag tyckte inte ALLS om dem.. Brukar köpa ChokoPops till min mjölk... Men ville prova någonting nytt... Och chokoPops ÄGER! :P

 

... Det blev iallafall ett ältningsmoment för mig... "Vad ska jag göra med flingorna?".. "De var INTE goda att ha i mjölk... Och inte heller särskilt goda att äta rakt av...".. "Men jag vill ju inte köpa NYA förrän dessa är slut.."...

 

Jag köpte dem för fullkornen. Jag ville ha GODA flingor till mjölken på kvällen.. Utan att de BARA var onyttiga...

.. Men även, hur jag ska förhålla mig till sockerhalten(vilken jag inte har koll på) och ifall jag verkligen ska äta dem VARJE dag(vilket jag antagligen inte gör)...

 

... Ja, men funderingar...

Nu VET jag iallafall att ChokoPops är de enda flingor(som jag än sålänge testat) som både SMAKAR gott... innehåller mycket fullkorn... OCH inte smälter i mjölken särskilt fort... Det är dessa jag får köra på... Helt enkelt.

 

... Så. Sluta älta.

Jag får ta slut på dessa "mindre goda" flingor...

Och så får jag släppa "oron" att flingorna jag köper, kanske är mer onyttiga än nyttiga...

Det FINNS nämligen inte många flingor(enligt mig) som är goda(acceptabla) att ha i mjölk...

 

... Ja-a... Jag vet inte om det VAR någonting mer idag...

Dagen BÖRJADE med ett relativt onödigt bekymmer... Och avslutades med ett ÄNNU onödigare.

 

God natt med er <3

 

 

... Att inreda lägenheten, har blivit en stressfaktor igen... Mycket press... Tankar som snurrar... Osäkerhet hit och dit... Spänst i sinnet... Och en oförmåga att sluta älta...

 

Men annars.

Jag ska börja från... igår, tror jag.

 

... Men jag tror inte att jag MINNS så mycker om igår förmiddag.

Gjorde rent i badrummet, lite slarvigt. Ifall att någon skulle komma in i min lägenhet idag... "Man vet ju aldrig".. Och toaletten vill man ju gärna ha fräsch.

 

...Annars så var det nog bara som vanligt, skulle jag tro.

Vakna samma tid. Gå och lägga mig igen... Och så kliva upp, för lite tv. Och lunch.

Mer tv.. tills det blir dags att gå till bussen...

 

Jag funderade väldigt mycket, fram och tillbaka.. Över hur jag ska lösa.. eller fixa min gästhörna som jag tänkte ha i vardagsrummet. Med gästsäng, en vadderad vägg(som ska stå på golvet)... Och så tyget därtill...

Vilken konstruktion som skulle vara bäst. Hur jag vill att det ska se ut... Och ifall jag ens kommer att orka.. kunna... VILJA genomföra hela idén...

 

Tanken är väl iallafall att jag ska fortsätta på temat "skog och industri", även i gästhörnan. Eftersom att en helhet i rummet, är ett stort måste.

Tyget som jag ska ha som överdrag över den vadderade väggen, har jag tänkt mig...

.. Jag hittade ett tyg på Fyndiq, som såg ut som en flätad korg... Fast som en vägg... Ja, en flätad vägg.. helt enkelt...

... Och DET tror jag att skulle bli riktigt snyggt. Men så vill jag ju inte köpa tre meter tyg, om jag inte är HELT säker på att jag kommer att genomföra projektet...

 

Och EFTER det... Om jag nu lyckas bygga den där väggen(sängens huvudände.. och ena långänden).. Och vaddera den. Sy ett överdrag...

... Ja, men då är det så mycket MER jag vill uppnå i hörnan, för att vardagsrummet inte ska se halvklart ut igen, efter att precis ha börjat FÅ en helhet..

.. Det vill säga. Ett passande överkast. Finkuddar som ger känslan av naturen. Av rubusthet...

 

... Ja men...

 

... Och när jag TÄNKER på allt det här, och inte riktigt kan slappna av.. Börjar jag också känna av så himla MYCKET som jag vill, borde... måste uppnå. Som fortfarande inte är klart...

Och rädd att glömma.. Att sortera bort... Att helt enkelt inte UPPNÅ...

... Ja, det spelar ingen ROLL hur många ställen jag skriver UPP vad jag vill uppnå, på... Gällande inredning.. eller inte...

... Det känns helt enkelt rörigt i huvudet.

 

... Det är för MYCKET, också. Vilket gör att jag måste sålla bort. Prioritera vad som borde göras först. I vilken ordning... Och osäkerheten... Oron att inte kunna prioritera... Hålla REDA på allt, utan att glömma....

Oron att aldrig NÅGONSIN kunna slutföra allt som jag har på mina miljoner listor... De saker som jag inte längre tror mig minnas...

 

... Ja, det stör mig.. Gör mig stressad... Tankspridd...

Ett lätt kramande tryck om hjärtat...

 

Men iallafall. Nu flög jag bort ordentligt.

... När tiden blev inne, gick jag iallafall iväg till bussen. Klockan var två... Och jag skulle till mina föräldrar..

 

Jag tror att jag mådde rätt så BRA igår. Jag är inte SÄKER. Men iallafall bättre än vad jag har gjort det senaste..

Stod och lyssnade på musik, på busstationen...

 

... Väl hemma hos mina föräldrar, pratade jag lite med mamma, i vardagsrumssoffan...

Och så hjälpte jag pappa att bära ut en bänkskiva som var för lång för stället som den skulle vara på. Så han skulle såga av den.

Sedan lyfte vi in den igen...

 

Middag.

... Och så, mamma och jag i tv:soffan igen, och pratade en massa strunt...

Lite ångest vid vissa tillfällen, beroende på vad vi sa.. Men annars väldigt trevligt.

 

... Och när pappa kom till tv:n, gjorde vi vad jag KOM för. Såg på JohanFalk..

Och så gick pappa och la sig, några minuter.. Timme efter det. Och då satt mamma och jag kvar vid tv:n.. och såg halvt som halv på film. Halvt som halvt, pratade med varandra.

 

... Och så gick vi och la oss.. Filmen var ALLDELES för lång, så vi struntade i den och valde att gå och sova istället...

 

... Men inatt var inte som de senaste nätterna i gästrummet har varit...

Jag funderade och funderade. Vred och vände på mig. Ältade och visionerade...

Hjärnan bara rullade och rullade. Och var det inte den ena tanken, så var det den andra...

 

Ja, det är för mycket som händer just nu, helt enkelt. Och igår var en natt, då jag(tydligen) behövde ta tag i dessa tankar. Ta mig TID till att gå igenom allt...

 

... Ja, det påminner mig om när jag var liten. När jag växte upp. Bodde hemma... När jag gick i skolan. Sjöng i barnkör. Tränade karate. När jag delade ut SDR-reklam. Lekte med syskonen... När jag hade en BÄSTIS som inte kunde låta mig vara ifred. Ensambarn :P Var det inte HON som ringde, så var det hennes mamma eller pappa.

 

... Ja, det påminner mig iallafall om min upptagna tid, då jag fick ta tillvara på mina PROMENADER, för att kunna göra det som jag gör allra bäst(mest). TÄNKA. Dagdrömma. Visionera.. Planera mina dagar. Gå igenom de saker som... Ja, men som jag kände att jag behövde fundera igenom..

 

... Men det jag SKULLE säga, var att det var nätterna i sängen. Innan jag SOMNADE.. Som jag använde till att tänka i lugn och ro. För att då hade jag TID. Det var tyst.. Och jag kunde sortera upp mina tankar och tänka. Fundera... Älta varje tanke, en efter en. Tills alla var avverkade och jag kunde sova.

 

... Bolla min nalle.. Och gå in HELT i mig själv.

... Det får man inte så mycket TID till, med sex syskon.. Alla i nästan samma åldrar :)

 

... Jag somnade iallafall till slut. Men sov VÄLDIGT oroligt och lätt. Medveten hela tiden. KÄNDE min kudde emot kinden.. VISSTE vart jag höll mina händer. Under kudden eller knutna runt täcket...

Och jag kunde KÄNNA hur jag vred och vände på mig.. De fyra timmar som jag ändå fick en blund...

 

När klockan blev sju, klev jag upp igen. Jag satte mig vid tv:n en stund istället. Tills mamma och pappa kom upp...

Då åt vi frukost och drack kaffe...

Mamma och jag satt och pratade lite, medans pappa gjorde sig iordning. Och sedan åkte vi iväg till stan.

 

Mamma och pappa skulle handla. Så de passade på att skjutsa mig till busstation. Så att jag kunde åka hem igen.

"SKÖNT att komma hem", tyckte jag... Jag såg verkligen FRAM emot det.

 

Väl hemma...

Jag tog mig an bardrummet. Att rensa vattenlåsen... Inte för att det visade sig VARA så mycket skit I dem...

Men... Ja, jag fäller ju ändå. Så...

 

... När jag hade gjort hälften, kände jag mig nöjd.. Och jag hade ingen ork till mer..

Tog AV mig latexhandskarna...

Och så var jag bara TVUNGEN att känna på "kjolen" eller vad man nu ska kalla det, på badkaret..

Känna hur den satt, och om det skulle gå att vinkla den lite.. Så att jag UTAN att behöva lyfta BORT den och riskera att inte få DIT den igen, skulle kunna sätta fast röret i badkaret igen...

Det har legat löst på golvet sedan jag flyttade IN. Och jag kände att det var dags att låta vattnet rinna genom det, och röret göra sitt jobb.

 

... MEN. Så lossnade "kjolen"(vet inte vad det heter)! "Åh nej. Tänk om jag inte får DIT det igen, nu då. Vart gör jag av den tills PAPPA kommer?!"...

"Jaja, nu kunde jag ju lika gärna försöka fixa röret"...

 

Jag inspekterade noggrannt. Kollade först hur "kjolen" hade suttit fast. Kollade baksidan av den och sådär. Klämde på "knappar"...

Och sedan försökte jag lösa problemet under badkaret.. "Det såg inte rätt ut"...

Men det var inte svårare än att den del man fäster röret i, skulle vridas åt det andra hållet...

"Lätt fixat"... När jag väl FATTADE det!

 

... Jag testade sätta dit "kjolen" igen... Lyfte upp den, pressade den mot badkaret... Och jag TROR att jag fick dit den rätt, direkt... Men jag var ju inte SÄKER på ifall den satt.. Så jag rucklade på den. Kanske lite FÖR mycket...

... Och.. den lossnade... IGEN.

 

Sedan fortsatte jag bara försöka...

Såg två små "fötter" som jag kunde ställa "kjolen" på... Och så pressade jag bara in...

Det sa "klick" och jag konstaterade "ditsatt"...

 

Men det var ju klart jag var osäker. Jag kollade allt badkaret några gånger efter det. "Såg det snett ut?".. "Sitter röret bra?"... "Kommer den där "kjolen" snart att ramla av"... Och "Kunde jag göra någonting bättre?"...

 

... Sedan, när jag väl släppte badrummet(någorlunda. Än har jag inte riktigt släppt det), så var det bekymret med önskelistan. 22åringen vill ha in allas önskelistor inför jul. Då vi ska köra med förra årets koncept. HemligaTomten. Och då måste hon skicka allas önskelistor till alla familjemedlemmar... Så att man har TID på sig sedan, att hitta en bra julklapp till "sin person"...

 

Det var press... Japp, det innebar press... En STOR tankemöda... Och en ständigt roterande hjärna..

Otillräcklighet och osäkerhet... En känsla av att inte kunna "minnas vad jag vill ha".. Att inte kunna göra en tillräckligt bra lista. Tillräckligt UTVECKLAD. (Antagligen viktigt för att jag SJÄLV kommer att ha så svårt och är så OROLIG över att inte lyckas finna en julklapp till "min person" sedan.).

 

... Och jag ville inte skriva någonting som jag inte ville HA.. Ingenting där jag känner att det är väldigt viktigt att jag SJÄLV får välja... Tillexempel inredning blir ju svårt... Det hade jag iockförsig med på listan ändå... Men bara inom en viss riktlinje...

 

... Ja, men jag kunde inte sluta tänka, helt enkelt. Inte koncentrera mig på någonting annat. Och GJORDE jag det för en minut, så sprang jag tillbaka till datorn och utvärderade ideér, stup i ett...

 

... Middagen lagade jag när klockan blev kvart över fyra. Jag hade läst igenom... Skummat igenom alla bloggar som jag under dessa jobbiga dagar jag har haft, inte har orkat läsa. LÅNG tid tog det!

 

Jag lagade korvgryta med makaroner... Skulle ha haft ris. Men hade inget hemma...

När jag upptäckte det, blev jag så osäker på ifall jag hade tagit fel på dagens MATRÄTT.. Men nej. Det stämde. Jag hade bara missat att HANDLA innan denna maträtten.

 

... Jag BLEV lite förbryllad...

Men upptäckte sedan att det fanns en lösning. Inte GLAD åt det "Men det får väl funka.."..

.. Men jag bytte helt enkelt morgondagens pasta, mot dagens ris.. Så får jag köpa ris imorgon ;)

 

... Grytan blev JÄTTEGOD. Inte så stark. Inte så mycket salt och peppar. Men desto mer kryddor...

Jo, men gott.

... OCH den gick in i FRYSEN, utan större ansträngning, efteråt! LÄTTNAD...

 

.. Det har blivit diskning.. Med energi(!), efter varje mål.

... Och så lite tv, de stunder jag kunde sitta still. Såå mycket i huvudet just nu, alltså! Såå mycket som händer eller SKA hända. Som BORDE hända...

 

... Och nu känner jag mig trött..

Så ska nog kliva i säng...

Om jag inte ser på tv en stund till, först.

 

God natt med er <3

 

 

... Det är JAG som bestämmer vad jag VILL och INTE vill...

Varför KÄNNS det inte så?..

 

... Jag menar. Jag säger ofta till mig själv. Skriver.. Att "jag ÖNSKAR jag ville "det, det eller det"...

Men är inte den saken jag ÖNSKAR, den saken jag VILL?

... Inte för att det kanske spelar så stor roll... Men det gör bara allt så tvetydigt(heter det så?)...

 

... Jag tar dagen ifrån början.

Hade egentligen, på grund av trötthet.. och tunga känslor, tänkt strunta i att blogga idag.. Men då dessa tunga känslor... Denna trötthet.. ÄNDÅ gjorde att jag behövde(behöver) skriva AV mig.. Så kan jag lika gärna göra det, här.

 

... Inatt sov jag SUPERBRA.

Eller jag TROR att jag gjorde det iallafall.

HÅRT sov jag...

Jag kan ju säga att jag blev lite paff.. och förvirrad, när jag vaknade av klockan vid fem över åtta, istället för klockan åtta...

För att DET måste ha betydat att jag inte vaknade av larmet FÖRSTA gången...

 

... Men det var härligt. Måste betyda att jag för en gångs skull, fick sova på RIKTIGT. Och inte sådär halvt och.. oroligt..

 

Dock så vaknade jag några gånger. Och var själv MEDVETEN om att jag sov.. Så kanske var det fifty-fifty inatt...

 

Klev iallafall upp.. och åt frukost...

Lämnade disken framme.. Och gick och la mig igen..

Sov fram till... Det minns jag inte...

 

... Men det blev lite tv.. Medans klockan drog sig mot lunch...

Idag testade jag att ha en halv persika i min bananshake...

En halv, just för att jag hela natten inan jag somnade.. Och hela dagen fram till lunch, satt och ältade hur jag skulle göra för att kunna både ÄTA persikan, och DRICKA den, till samma lunch.. Utan att bli för MÄTT..

 

... Men det funkade..

Smakade inte så mycket persika. Men konsistensen var underbar. Och även så, smaken.

 

... När klockan blev ett, gick jag till bussen...

Traskade omkring lite i stan.. Bara för att få tiden att gå..

Det var MENINGEN att jag bara skulle in för att "vara", idag... Men.. Ja-a...

Jag hade inte så många idéer...

 

Jag gick in på ClasOhlsson... Oj, vad stavningen ser fel ut.. Men men.

... Jag ville egentligen undvika det. Då jag inte hade någon ork för beslutsångest idag. Ingen ork att fundera fram och tillbaka. Att överväga ifall jag ska köpa "den saken" som jag behöver.. eller inte...

 

... Men jag gick in ändå...

Och det resulterade i nervositet. En tung känsla över bröstkorgen. Stress och värme...

Och att titta på sakerna...

.. Ibland såg jag inte ALLS. Tittade utan att se... Och andra gånger, sprang jag fram och tillbaka mellan samma saker, flera gånger om... För att jag inte kunde tänka tillräckligt klart för att besluta mig...

 

Ja, jag känner PÅ mig vilka dagar det fungerar och inte. Ibland går det rätt så bra... Men idag, precis som jag trodde innan, var det inte annat än jobbigt...

 

Ut därifrån igen. Med beslutet att inte köpa någonting alls idag. "Det kommer fler chanser.. Jag klarar mig bra som det är NU, också"..

 

... Och sätta mig på en bänk på gågatan.. I några minuter, tills det var halvtimmen kvar tills bussen gick...

 

En trött men härlig resa hem...

VÄLDIGT trött..

Jag var hungrig. Helt slut...

Till den grad att jag, denna gången UTAN kylvaror att få undan eller tunga kassar att bära, ändå klev av här uppvid gatan...

 

... Och ÄNTLIGEN skulle det bli att laga MAT..

Den här gången såg jag till att ha diskat INNAN jag åkte till stan...

 

Skära potatis. Skära korv. Koka potatisen i mjölk och grädde. Steka korven...

Och sedan mixa den kokta potatisen... Fylla på med lite vatten.. Och koka den en stund till.. med lite olika kryddor...

 

... Försöka rengöra en klibbig stavmixer.. Från klibbig, klistrig potatis... Ja, inte rätt potatis för sin sak, kanske...

.. Och bli nervös över hur svårt allt kommer att bli att göra rent "nu när jag inte har tid att fixa det på en gång"...

 

... Och sedan, i med den stekta korven...

 

EGENTLIGEN hade jag tänkt göra potatissoppa med korvbitar i...

Men "soppan" blev för fast. Såg ut som puré eller något. Och i utseendet påminde den om mannagrynsgröt...

Och eftersom att jag ÄLSKADE konsistensen, fick det istället bli potatismos på mitt vis :)

 

... Men det blev MYCKET. MYCKET..

Eller ja. Mycket i den bemärkningen att det blev MER än vad jag äter NUFÖR tiden.. Men lika MYCKET som jag åt de där veckorna i SOMMAR...

 

... Men eftersom att jag inte hade några matlådor kvar, och det ÄNDÅ hade blivit för knappt att dela upp det i TVÅ... Och jag inte tänker slänga en GNUTTA mat.. "Mat är ALLDELES för gott för att slängas!"... Så tvingade jag ÄNDÅ i mig all den maten...

Vilket gjorde mig mätt.. Ja, jag kände en LITEN mättnad... Och jag fick ångest...

 

Jag vet inte RIKTIGT vad jag kände. Det var ängslan. Missnöje... Kluvenhet...

Det var lite smått uppgivenhet...

"Borde jag inte kunna VILJA vad jag VILL vilja?.. Och inte bara kriga med mig själv.. och utan framgång, försöka övertyga mig själv om vad det är som gäller?".. "MÅSTE man FÖRBJUDA sig själv till att VILJA det som är fel?.. Samtidigt som man envist VILL vad man inte BORDE vilja?"...

... Och ja-a... Det borde vara så enkelt... Jag borde bara kunna ta kontroll över mig själv och göra det som jag ÖNSKAR att jag ville göra. Det som är "rätt"...

 

... Och jag börjar TRÖTTNA på att bli missnöjd över det som egentligen är en FRAMGÅNG..

"Jag blev MÄTT idag. Det är ju vad jag KÄMPAR för..." Men det ger BARA motsatt effekt... i mina känslor... Och i sinnet...

 

Praktisk framgång...

.. Emotionell nedgång...

 

Efter middagen... Ja, allt fick bara stå. Jag var trött..

Innan, trött och hungrig. Efteråt.. Trött och mätt... Med ångest i släptåg...

 

... Diskbänken var ett mindre bombnedslag... Men jag hade under stress, gjort ren stavmixern.. Så att det inte skulle fastna. Och resten hade jag bara hafsat lite vatten i och över.. Och HOPPADES på att potatisen inte skulle vara för fastgrodd när jag väl orkade diska...

 

... Jag låg på soffan. Kände en dragningskraft till att träna bort... Röra på mig lite.. Så att jag inte behövde känna av MÄTTNADEN...

Men varje gång jag ställde mig upp, satte jag mig ner igen.. Och låg ner, sekunderarna efter...

... Jag ORKADE helt enkelt inte. Och träning utan att ha det som en slags RUTIN... Nej, det kändes så MENINGSLÖST.. "Det måste BETYDA någonting... Och inte bara hända en gång utan värde"...

 

Sedan blev det...

Jag skrev nog in siffrorna i budgeten. Och förberedde för nästa månads "tabell"...

Och så blev det kvällsfika. Vilket inte gjorde mig gladare..

Jag var sugen. Men jag kände mig samtidigt mätt...

.. Stressad till den grad att jag åt en halvtimme TIDIGARE än vad jag BEHÖVER...

 

... Och efter första tuggan, hade jag ätit "för mycket"...

INNAN jag hade börjat äta, hade jag ätit för mycket.. Bara genom att SE sakerna jag hade plockat fram!

... Men jag åt allt ändå... För att, efteråt hade jag kunnat äta utan stopp...

.. Antagligen en känsla som uppkommit på grund av "brist på kontroll"...

 

Jag suckade... Släpade mig själv upp ur soffan... Och tog tag i all disk...

Det går ju FORT, när jag väl kommer IGÅNG... Jag är bara så TRÖTT just nu.. Och antagligen har det hela börjat kännas mindre VIKTIGT.. Så att jag DÄRFÖR bara låter allt vara, tills jag inte står UT med diskbänken..

 

Men idag diskade jag för att jag VÄGRADE att vakna upp till en bombad diskbänk imorgon.. Och att det FÖRSTA nyvakna jag skulle behöva GÖRA, var att diska en massa disk...

 

... Och nu bloggar jag..

.. För att sedan(förhoppningsvis) kunna slappna av till en film ikväll. Kommer inte ihåg VAD. Men det går en på 3:an, vid nio.

 

God natt med er <3

 

 

... Jag borde blogga. För att jag kommer inte att ORKA senare...

 

Det är bara det, att jag känner mig tankspridd... De känslor som precis var lugna och harmoniska. Ljusa.. För att vara jag... Har nu blivit tyngre... Och mer utav en FÖRVIRRING...

Jag försöker fånga tankar som inte finns... Eller de som FINNS, men som inte vill bli snappade(är det ett ord?)... De tankar som gav mig ett leende i själen... För att de var... GLADA... LÄTTA.

 

... Men jag vet inte...

Jag har ens svårt att SE vilka tankar dessa ÄR. Även när de gjorde mig lite lättare INOMBORDS, tidigare ikväll, kunde jag inte riktigt komma FRAM till vilka dessa tankar VAR...

 

... Det var bara ljust, helt enkelt.

... Och nu funderar jag... Eller rättare sagt. Jag ser HUND framför mig. I mitt huvud. Hund. Och där har jag mixade känslor. Längtar. Men... Jag VET att jag inte VÅGAR...

 

... Jag ser även MAT framför mig. Matlagning...

Men jag VET inte om DEN ger mig någon glad känsla...

 

Jag VET bara att någonting lättade min själ en aning... Fick mig att växa en del...

Men det är över nu...

 

Min dag idag..

... Jag MINNS inte när jag somnade igår. Men LA mig någon gång efter ettiden..

Vaknade, rinnande svettig(vet, usch) när klockan ringde vid åtta.

Åt frukost. Och gick och la mig igen. Med klockan satt på halv elva...

.. Skulle duscha idag.

 

... Jag klev upp.. Hoppade in i duschen... Och förberedde sedan lunch...

 

... Dagen BÖRJADE rätt så jobbigt..

Jag kunde inte RIKTIGT komma fram till VAD jag skulle handla IDAG. Och vad jag kunde VÄNTA med tills imorgon... "Och nu när jag inte BEHÖVER handla NÅGON av tetrorna i kylen, förrän IMORGON.. Borde jag inte då istället dela UPP dessa.. och handla hälften idag och hälften imorgon?.. Så att det inte blir så tungt att bära?".. "Och hur avgör jag vilka jag ska handla IDAG och IMORGON?.. Och vilken skulle ANLEDNINGEN vara till endera beslut?"... "Och hur kan jag ens vara SÄKER på att jag behöver HANDLA imorgon också?.. Så borde jag handla allt IDAG istället, ifall att?"... "Men om jag då BEHÖVER handla imorgon... Då var ju det väldigt onödigt att konka så tungt IDAG.."

 

... Och inte nog med DET...

"Skulle jag behöva handla på TISDAG, till MIDDAGEN, om jag inte handlade imorgon?"...

 

... Men FÖRUTOM det, var jag också väldigt tung i sinnet imorse...

Jag kände bara att jag hade INGEN ork ALLS, till att stressa idag. Till att bli varm och nästan DÖ, påväg till och från affären... När jag inte ens visste ifall jag skulle HINNA både dit, handla, och tillbaka till busstationen, innan min enda passande BUSS gick hem!..

 

Jag grubblade under natten, innan jag somnade. Jag grubblade hela förmiddagen, innan jag gick till bussen...

"SKULLE jag kanske vänta med ALL handling till imorgon istället?"... "Men jag BEHÖVDE ny grädde... Och tomatsoppan blir lidande.. "Inga tomater. Ingen soppa"...

.. Men min backup var spenatsoppan i frysen...

 

När klockan blev dags att gå till bussen, gjorde jag också så... Fastän jag inte ännu var SÄKER på att jag skulle orka mig iväg till affären...

Jag hade kollat kylskåpet, säkert fem-sex gånger redan. Försökt komma fram till vad jag skulle handla. Vad som skulle vänta...

... Ja men. Skrivit ner alla tetror som antingen idag, måndag eller tisdag, skulle handlas... Och satt dit ett litet frågetecken i "info-spalten" i appen...

 

... Vänta på bussen...

 

.. Jag kände mig fin idag. Jag GÖR det ibland, som det ser ut nu...

Jag tycker om vad jag har på mig. Hur fint mitt ansikte ändå LÄKER just nu...

Ja, det läker. Bakteriedödande medel. Det SKA ju egentligen verka mot finnar... Men DET har jag inte märkt någonting av...

DÄREMOT rodnar inte såren och blir irriterade när jag river upp dem, som de BRUKAR göra. Utan de blir väldigt snabbt ljusa igen... Och DET trivs jag med ;D

... Men finnar... Ja, de ploppar FORTFARANDE upp, lite rätt som det är.

 

... Väl i stan, börjar jag raskt gå mot affären.. Jag VISSTE inte vad som skulle bli handlat och inte...

Men jag VISSTE att jag ville stressa upp mig själv och få handlat, för tomatsoppans skull...

Och sedan skulle jag bara köpa med mig såpass mycket av de varor som stod på listan, som jag kände att jag orkade släpa...

 

Hela vägen dit. Under stress och värme. Under blåst och svalka.. Funderade jag över vilka dagar jag skulle handla. Vilka varor som kunde vänta... Och vilket alternativ som skulle ge vilken utgång...

Vilket såklart var OMÖJLIGT att säga. Då jag inte kunde komma ihåg vilka två matkällor som hamnade på TISDAGEN. Så alltså visste jag inte om jag TROTS att jag handlar allt IDAG, skulle behöva åka in och handla IGEN på måndag eller TISDAG... "Och jag ORKAR inte stressa såhär en gång TILL, i onödan!"... "Så. Skulle jag handla allt idag?.."..

 

När jag kom fram, började jag plocka det jag skulle ha. Gul lök. Paprika. Tomat... Och så frukt till mina milkshakes som jag dricker till lunch.. Bland annat.

 

... Vidare till tetror.. Alltså mejeriprodukter och sådant...

 

Och ja-a... Korgen blev rätt så tung. Men jag bestämde mig ändå för att handla allting idag.. "Blir det sedan något mer som behöver handlas, gör inte EN sak så mycket mot ekonomin.. om jag köper den på en närmare och dyrare affär"...

.. Jag tänkte på tisdagens mat.. Om jag behöver någonting mer till DEN. Det kunde jag ju inte VETA. Då jag inte hade någon mat PLANERAD till den dagen...

 

Betala...

Och så började en BRA mycket lugnare promenad tillbaka till busstationen..

Ditvägen tog tjugo minuter.. Och tillbakavägen, trettiofem...

.. Så. Ja...

 

... När jag hade delat upp alla varor i två påsar, BLEV det inte så tungt.. Men vägen tillbaka...

Jo, den kändes kortare än ditvägen, trots allt... För att jag var mindre stressad...

Mindre stressad, för att jag hade fyrtio minuter på mig tillbaka... Och DÄR var jag rätt så säker, vad gällde tidsåtgången för en långsam promenad...

... Den var inte så JÄTTElångsam. Men lugnare :)

 

... Köpte mig en kolsyrad vatten, på Pressbyrån. Och satt och slappnade av i en kvart, medans jag väntade på bussen...

 

Hem.

... Och väl hemma...

Ja, då var det ju till att diska.

Först plocka undan varorna. Sedan tvätta mig lite i ansiktet. Ofräsch värme...

OCH.. så behövde jag diska efter lunchen och frukosten.. Det kom som en trevlig överraskning :P Hade glömt att den LÅG där...

 

Och sedan fick jag ÄNTLIGEN börja med maten. Skära tomater. Hacka lök. Gråta lite grann :P.. Ja, och så skära paprikan, såklart. Hade valt att ha i en paprika också. Vet inte om den gav smak. Men det tror jag nog...

 

... Och sedan kokade jag soppan...

Eftersom att jag inte hade läst något recept.. Mer än för några dagar sedan, när jag kollade vad tomatsoppa VAR, ordentligt.. Så visste jag inte heller koktid.. Jag visste inte NÄR allt skulle i grytan...

Utan jag körde bara. I med allt på en gång... Och sedan, när jag inte orkade vänta längre, var soppan färdigkokt :P

... Vilket gjorde att jag inte vet om paprikan... ELLER tomaten för den delen, var klara..

 

Men jag mixade... Blev nedstänkt med orangearöda prickar :P..

... På talan om prickar. Paprika i soppan, gav underbar karaktär, med sina röda prickar till skal ;P

 

... Förövrigt, blev soppan sådär... Jag vet inte. Inte grynig.. Kanske KÖTTIG... Sådär som ÄPPLE blir när man mixar det...

Jag vet inte om det innebar att tomaterna inte var klara... Eller ifall tomaternas kött bara GER den konsistensen... Eller ifall det hade behövs mer vätska..

 

Men den blev JÄTTEGOD. Och trots att jag kanske hade velat lägga i kanske knappt en decilliter VATTEN till.. Så vågade jag inte. För att jag STÖRTtrivdes med smaken. Och var rädd att MISSLYCKAS med saltning och kryddning, om jag skulle göra det igen.

 

... Ja, den blev lite tjock..

Men det blev ju min blomkålssoppa också. Och även DEN, störtälskade jag ju!

 

... Kärnorna i soppan, som jag medvetet, från både tomaterna och paprikan, behöll, störde mig till en början... Att tugga på dem... Men det var mest av orsaken att jag inte FÖRSTOD soppan..

Jag menar. Jag förstod inte vad som gav reslutatet jag fick IDAG.. Och vad som skulle ge annat resultat...

Så ÄVEN om jag ÄLSKADE min soppa... så behövde jag bara veta.. Förstå.

 

... Så jag funderade lite...

Efter maten, provade jag att mixa den en gång till.. För att se om det blev ett annat reslutat. Mest för att kunna FÖRSTÅ vad som händer när jag gör vad. Vad som ger vilket reslutat...

 

Vet inte om det hände någonting...

Men eftersom att jag var nöjd.. och idag NJÖT av middagen... Så bestämde jag mig bara för att testa på något annat sätt NÄSTA gång. För att på SÅ sätt, få veta vad som leder till VAD... Inte för att jag tror att det kan bli GODARE... Men man VET ju inte vad som är BÄST, förrän man utforskat vartenda sätt ;P

 

... Det blev TRE matlådor... Och DET till min glädje ;D

 

Diskning...

Och sedan... Ja-a... Vad hände SEDAN?

 

Tv, antar jag.

Lite dator, kanske...

 

Kvälls"fika" vid halv åtta. Redan hungrig sedan länge.. Åt inte heller IDAG, särskilt bra(till middagen)...

Men idag hade jag iallafall en helt annan INSTÄLLNING. Om man inte räknar med mitt isittande begär av att äta för LITE...

 

.. Jag kände bara att... "Sålänge som jag känner att det är OKEJ att jag inte har ätit mig mätt(inget krig)... Och att jag KÄNSLOMÄSSIGT inte går NER mig för det... Så kan jag stå ut med lite hunger"...

Men det är ju klart. Till slut ska jag ju börja äta mig mätt igen... För att hungern gör mig orkeslös... Och otåligheten fram till nästa måltid.. blir påtagande...

 

Tv...

Vid kvällsfikat åt jag lite bättre. Även om jag inte blev märkbart MÄTT. Men det var en fullgod måltid iallafall. Såhär till kvällen...

 

... Och sedan... kände jag mig så tankspridd, efter den lätta känsla och lugna glädje jag kände under kvällen...

Så jag tog mig en kort promenad... Som var lite småruggig...

 

.. Så jag gick tillbaka in...

Satte mig här... och bloggade... Som jag fortfarade gör :P

 

... Så nu säger jag god natt.

God natt med er <3

 

 

... Jag ska klara det här. Jag MÅSTE klara det här!

För att jag menar. Det finns ju inga andra alternativ. Ska jag leva i flera år till. Antagligen runt SEXTIO år till! Ja, då MÅSTE jag finna en väg. Jag kan inte hålla på och gå i cirklar, år efter år. Det kommer jag aldrig att orka...

Men det känns samtidigt som om jag har hållit på och försöka kasta mig över samma hinder i en evighet nu... Och jag vet inte hur jag tar mig över... Vet inte hur jag finner viljan. Motivationen...

... Jag har kört fast. Och vare sig det har att göra med bekvämlighet.. eller brist på psykiska muskler...

Ja, jag sitter helt enkelt fast..

 

Men nu var det ju inte SÅ jag skulle skriva.

Nej, jag måste försöka vara stark. Positiv. Bli lite mer utav en bulldoozer. Jag KAN ju vara bussdoozer. Jag växte ju UPP med att vara bulldooser. Det var först när jag kom upp i gymnasie som orken till att leva på konflikträdsla och perfektionism, tog slut..

 

Men samtidigt. Jag vill inte VARA bulldoozer. Jag vill...

Fast å andra sidan så kanske det bara behövs till en BÖRJAN. Tills jag har övertygat mig själv att VILJA detta. Att det är VÄRT det...

 

... Jag pratar om ätandet. Och just nu BARA ätandet och det runt omkring. Det vill säga.. PLANERANDET och INKÖPEN... MATLAGNINGEN...

Och att komma förbi "påhittet" att varken bli nöjd för att vara MÄTT... Eller nöjd för att vara HUNGRIG.

 

... Det finns mycket för mig att uppleva. Att uppnå och att upptäcka. Jag har liksom inte varit ute i livet mycket...

Och visst vore det kul att testa. Kanske resa lite grann.. Om jag har en trygghet med mig. Ut och ha kul...

Men egentligen räcker det för MIG att gosa, träna, prata och umgås med hundar. Att vara ute i skog och mark. Sitta och stirra på vattnet, från ett högt berg. Eller gunga med min kärlek, på vågorna...

Ja, de där LUGNA och HÄRLIGA stunderna...

... Men inte heller DET, gör jag nu.

 

... Barn, familj, djur... Jag vill UPPNÅ saker...

Och det GÅR säkert. Men...

Jag flyttade hemifrån första gången, vid nitton års ålder. Är nu 25... Snart 26... Okej, nästan ett halvår kvar. Men ändå :)

... Och jag sitter FORTFARANDE fast...

 

... Men en sak är ju säker iallafall...

Kan jag inte SLUTA prioritera att göra saker som är DÅLIGA för mig... Så lär jag ALDRIG heller få uppleva dessa saker...

Och vilket LIV det vore.

 

... Så mitt prio ett.

Jag måste fulltändigt och helt, vända på viljan. På de känslor jag har... Och de tankar som jag tvångsmässigt tänker...

Jag måste gå emot ångesten... och ALLT det jag halvt och starkt står för just nu... Och köra för det som gagnar mig. Det gör säkert lättnad av ångest, i längden.

 

Men annars.

Min dag idag...

Jag minns inte riktigt...

 

Jag låg uppe en stund vid tv:n igår. Tills jag kände att jag snart somnade.

Gick och la mig. Somnade... Och vaknade av klockan, imorse...

Åt frukost. Lät disken stå... Och gick och la mig igen...

Jag klev sedan upp igen. Säkert ungefär samma tid som jag brukar. Någon gång innan lunch...

 

Jag TROR att jag var redo att bestämt äta mig mätt till lunchen idag.

Men jag KAN ha fel... Och att det var DÄRFÖR... Rent PSYKISKT, att jag bara kände att jag även IDAG, bara orkade äta en banan, lite mjölk och en skvätt grädde...

 

... Det enda negativa med DET, är väl hur fort jag blir HUNGRIG igen. För att annars så ÄTER jag ju faktiskt så många GÅNGER, så att i längden skulle jag inte tro att jag går ner nämnvärt i vikt. ÄVEN om jag inte har ätit mig mätt på säkert en vecka...

 

Efter lunchen.

Jag satt kvar en timme extra, även IDAG. För att se andra avsnittet av House. Vilken jag för den delen, blev besviken på och förvirrad av, idag. Den hade gjort ett JÄTTEHOPP, och jag kunde inte låta bli att fundera gång på gång, ifall jag SÅG på serien igår... Men jag är NÄSTAN helt säker på att jag gjorde det.

 

... Personer hade försvunnit. Chefen bytts ut mot Foreman(stavning)... Och två nya läkare hade kommit till teamet...

Kvaliteten... Bildkvaliteten var dålig... Nej, jag vet inte. Jag blev förvirrad...

Men det är ju bara en serie. Ett tidsfördriv. Hoppas att de har hoppat tillbaka rätt, imorgon...

 

Iväg till bussen, när klockan blev... två.

... Och så...

Ja, jag hade tänkt åka in till stan för att bara vara. Behövde ju inte HANDLA någonting idag. Så nu kunde jag njuta UTAN dessa funderingar, för en gångs skull ;)

 

Min plan var att köpa något gott att äta, och en kaffe på pressbyrån. Vilket jag bestämt mig för att BARA tillåta mig själv ifall jag kämpar RÄTT. Äter som jag ska... Och helt enkelt VILL åt rätt håll...

... Så att det inte blir något slags missbruk... "Hoppa över middagen.. Äta någonting litet på stan"... Och med "litet", menar jag... typ en munk.

 

... Men ja-a...

Det blev ingen kaffe... Och det jag köpte, BLEV istället för middag...

Men det jag köpte var inte heller en liten munk eller så...

För att när jag gick där bland hyllorna, var jag inte SUGEN på något sådant...

Jag köpte mig lite sallad i salladsbaren... Testade en sådan där Proteinpudding... eller vad de nu hette...

Och så köpte jag mig en vatten.

 

... Satte mig på en parkbänk vid vattnet... Och åt min sallad.. Som för den delen inte VAR så mycket sallad. Mest grönsaker, ost och pasta :P

... Och så gick jag sedan, fortfarande lite smått hungrig, då jag inte RIKTIGT kan släppa det beteendet ännu... tillbaka till busstationen. Snart gick min buss hem...

 

... Väl hemma...

... Oj, jag minns inte riktigt...

 

... Hmmm...

Men jag har iallafall diskat idag. Det blev ju rätt så mycket... BLIR ju det efter ett tag. Men det går fort att ta reda på...

 

... Kvälls"fikat" var MER än välkommet idag. Jag var såå hungrig. Och sanningen att säga, orkade jag inte vänta ut tiden idag. Tror att jag åt ungefär en och en halv timme tidigare..

Åt min pudding som jag köpte, och en macka...

 

... Och efter det... Känslor att ta itu med...

Men som sagt. Jag måste ändra inställning...

Det måste vara dags nu.

 

... Men att jag inte vet hur jag ska "bemäkta"... Är det ens ett ord?

... När jag inte vet hur jag ska bemäkta matlagningen... Orka MED, och... Ja men, orka FUNDERA och TÄNKA...

Det känns för stort, helt enkelt...

.. Och DET gör ju det hela lite svårare. Hindren lite högre... Vägen lite halare. Krokigare...

 

Men ja-a. POSITIV.

 

God natt med er <3

 

 

... Trött.. Får se om jag får sova bättre inatt, nudå...

... Inga större förhoppningar, efter den DÄR obehagliga thrillern! Såg nyss på film på 5:an...

 

... Ja. Igår natt var ingen vidare bra natt...

Jag låg vaken och funderade på en det ena, en det andra. Jag var hungrig... Och ja. Jag kunde helt enkelt inte sova.

 

Klev upp igen, vid... Jag minns inte riktigt när. Men jag såg på lite tv. Och gick sedan och la mig igen vid tretiden.. Och somnade någon gång därefter...

 

Idag har annars varit en bra dag.. I jämförelse till andra..

Den började som vanligt. Samma känslor och tankar angående maten.. Ingenting som jag tänker gå in på just nu..

 

Och sedan gå och lägga sig igen. Disken lämnade jag tills senare. Verkar GÖRA så numer.

 

... Klev sedan upp igen... Sov ganska länge. Antagligen eftersom att jag somnade så sent på natten.. Tidigt på morgonen.

Klev upp lagom till lunch... Eller lite tidigare än så...

 

Idag fick lunchen dröja. Jag var för trött helt enkelt. Och tänkte därför inte på... Stressade inte lika mycket med att hålla tiden för lunchen...

Så ungefär fyrtiofem minuter senare än vanligt. Lunch.

 

... Idag svarade Jobbcoach. Och vi har bokat möte på torsdag nästa vecka...

 

Iväg till stan vid tvåtiden. Tjugo över två, närmare bestämt...

... För att handla mat. Listan började kort... Men växte alltmer, med varor där jag satte frågetecken i "ämnesspalten"... Ja, appen har en spalt att skriva anteckningar i. Väldigt andvändbart ;)

 

Jag var LITE orolig över TIDEN, när jag bestämde mig för vart jag skulle handla och vart jag skulle kliva av...

Jag har ju mer TID på den affären... Men det är också en längre promenad dit...

 

På vägen dit, räknade jag... Och räknade...

Funderade...

.. Medans jag gick i en rask långsam takt...

Ja, jag orkade inte stressa. Gå för snabbt... Och öka min puls. Inte idag... Ja, egentligen aldrig :P

... Men det är ju klart. Bara att bli PSYKISKT stressad, ökar ju pulsen. Vilket jag mer än väl, märkte av idag.

 

Ja, jag var stressad...

Men jag hann fram. Köpte det jag skulle ha. Plus lite till...

Ingen direkt ångest i affären. Mer än att jag var stressad och därmed... Ja, jag hade inte den bästa känslan... Det blev lite varmt, kan jag ju säga...

 

Men så, när jag började bli KLAR med handlingen... Ja, då var jag en halvtimme TIDIG..

Vilket förde med sig en liten oro för kylvarorna... Men jag fick helt enkelt lita på frysflaskan i påsen...

 

Vänta på bussen... Åka hem.

 

... Väl hemma...

Ja, det blev ett glas citronvatten... Och att skriva in siffror i budgeten. Gillar att hålla koll. Även om det inte tycks göra mig varken säkrare eller lugnare.

Jo, siffror i all ära. Jag är bra på dem. Räknar gärna. Ställer procent. Kategoriserar...

Men att sedan hålla REDA på dessa siffror, när de blir för många på samma ark... Nej, jag ser inte vad de betyder...

 

Så. Ekonomin. Den TYCKS bra. Jag tycks klara mig som jag lever nu.. Och kanske mer därtill.. Men jag kommer nog ALDRIG våga släppa taget om oron.. kontrollen... Och alla strikta uträkningar därtill..

.. Aldrig våga släppa loss när jag handlar...

Men inget negativt i det :)

 

Sedan blev det tv...

Och eftersom att jag känner att...

Ja, efter min lilla...

.. Den lilla stund som jag faktiskt mådde DÅLIGT idag, skrev jag av mig i min textsamling. Klankte ner på mig själv. Och kom fram till ett löfte jämtemot mig själv. Något som skulle bli väldigt jobbigt. Det vet jag MED mig. Men det är nog det enda sättet. Så får det bära eller brista..

 

Då kände jag mig iallafall TVUNGEN att laga mat idag. Jag behövde ta tag i det här nu. Släppa taget kring den del av mig som gör att jag när jag väl stöter på problem, vänder på allt och... kämpar fel... Eller ja. Både fel OCH rätt... Vilket är ÄNNU jobbigare!

 

Så.. Jag ville inte stressa. Ville inte lägga hela min uppmärksamhet på matlagningen.

Så jag fyllde en kastrull med grädde och mjölk. La i en massa fryst spenat. Jag satte spisplattan på ettan.. Och så gick jag till tv:n...

 

Jag sprang in i köket lite då och då. Så att jag kunde röra om i kastrullen. Och även se... hur den verkar.

... Men eftersom att jag märkte att jag inte kunde KONCENTRERA mig på någonting annat än soppan... så struntade jag i tv:n. Och ställde mig vid spisen istället. Höjde plattan. Och lät soppan koka upp...

 

Det behövdes vatten. Två koppar vatten. För att annars kändes den för... Ja, för "spenatig"...

Så det blev dubbelt så mycket soppa än vad jag hade tänkt mig...

Men tre matlådor..

Kan gå åt ;) ... Ja, om jag lyckas få kontroll över ätandet igen :)

 

... Kryddning. Saltning... Blev nog rätt så okej. Men samtidigt... Lite mer salt hade nog inte suttit fel...

Sedan var det till att mixa soppan. För att jag trivdes inte med att spenaten la sig som klumpar... Sjönk gärna till botten och så vidare...

Men den blev PERFEKT efter några svep med stavmixern!

 

.. Jag kokade lite ägg under stress... Och hackade sedan dessa, för att lägga i soppan...

Sedan tog jag mig en väldigt snål skål med soppa... Sådär så att jag skulle förbli hungrig..

.. (Men jag börjar imorgon).

 

Klockan var nu halv åtta.. och jag kunde äta min middag..

... Vilket gjorde att det inte blev något kvällsmål idag... Såklart.

 

Sedan blev det till att ta hand om disken... Det BLIR ju en del, när man inte längre diskar efter varje mål.. Men sålänge som jag inte låter det springa iväg, så...

 

Det har blivit tv... En del dator...

 

... Och ja-a..

Nu ska jag se på lite tv, innan jag går och lägger mig... Får sluta gå och lägga mig hungrig. Riskerar en sömnlös natt igen... Inte för att hela natten blev sömnlös igår.

 

... Men från och med imorgon. Jag ska verkligen försöka..

 

Kanske kan jag inte få kontroll över allt. Kanske är det omöjligt. Kanske förblir jag olycklig i ett liv utan värde...

Men jag kan åtminstone få kontroll över den vardag jag redan har ;) ... Om jag bara ger mig F*N på det ;D

 

... God natt med er <3