Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 3 november 2016

Jag ser svart

Av D - 3 november 2016 19:36

... Jag känner mig utmattad. Tung...

Och helt plötsligt ser jag bara svart... Alltså, psykiskt sätt...


Jag känner mig ansträngd. Och vad jag än tänker på, känns det som om livet är slut. Avslutat. Som om ingenting är möjligt. Och att jag aldrig någonsin igen, kommer att orka eller ha lust till att lyfta ett finger för att få någonting att hända...


Jag äter. Antagligen för mycket...

Och det sätt som jag äter på, känns rörigt. Och när jag försöker skapa lite ordning i min hjärna, känns allt bara jättesegt. Som gummi...


Jag vet inte vad jag vill. Eller hur jag ska orka strukturera upp...

Kan inte se hur jag någonsin ska orka få till det- och vardagen, på ett sätt som jag trivs med. Som jag känner mig trygg i... Och som jag mår bra av..!


... Ju mer jag försöker strukturera upp.. -Rent praktiskt och i huvudet.. -Desto rörigare och mer osäkert känns det...


Jag tänker för mycket. Fastän nästan ingenting...

Jag har nog bara gett upp...


Men det är en ny dag imorgon...

Och kanske.. när tillvaron i att ha kommit hem igen efter flera veckor, har lagt sig tillrätta... Och när mensens jobbigaste dagar är över.. -Att jag känner mig mindre uppgiven...


... Men nu...

Det känns mäkta hopplöst... Jag är såå trött!


...


Igår blev jag iallafall medlem på en dejtingsajt. Jag kollar in sidan, lite då och då...

Är väl intresserad. Men jag har inte orkat svara på några meddelanden ifrån de som kontaktat mig. Och inte heller att skriva själv till några som ser intressanta ut...


Men jag har ju tid. Och inte alls bråttom...


...


Idag har jag förövrigt bara proppat. Proppat på smörgås. Då jag hade bordsmargarin i kylskåpet, som gnagde hål i hjärnan på mig "Om jag inte gör mig av med det. Nu när jag inte längre ska äta sådant.."...

Varav jag köpte bröd och pålägg idag...


Jag visste att det skulle vara dumt. Att då jag inte var sugen och absolut inte hungrig(!), gå och köpa mat som jag "garanterat!" proppar på... Det känns rätt så självdestuktivt, att jag alltid gör så. Då jag vet hur dåligt jag mår.. -Fysiskt efter, och psykisk och emotionellt- innan och medans...


... Jag har även försökt göra av den mat jag ändå har hemma, någonstans. Att välja mellan frys, kyl och skafferi...

Jag har skrivit ner hur mycket jag ska/bör äta till varje måltid...

Och jag har längtat efter att inte behöva äta alls! Fått ont i huvudet.. Sinnet.. -Av att ens föreställa mig maten där i skåpen! Känns så rörigt. Så utspritt... Så tungt och osäkert... "Vad, när, hur, och varför?"...


... Och den där uppgivenheten...

Livet känns verkligen slut, idag...

Och att orka leva vidare. Att ha någon anledning att ens försöka..! .. -Det har inte ens funnits, känslomässigt...


Jag ser svart...

Men när jag minst anar det, kanske allt känns ljusare... Kanske..


...


Jag försöker koppla av. Har försökt under dagens gång...

Men det är svårt att släppa vad man bär på inombords, när det känns som om vägen rasar samman framför mina fönster... Och sprickan rör sig alltnärmre!


... Jag har stort behov av att slitas från min egen vardag. Ifrån mina bekymmer och tankar...

Men jag vet inte vart jag finner kraft till att ta det första steget...

Jag har ingen kraft...

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards