Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 15 december 2015

Att acceptera..

Av D - 15 december 2015 21:33

Det blev injektion igår...


Jag klarade inte av att ta tabletten... när jag räknade med att få sluta med den efter helgen... Klarade inte av att acceptera den.. när jag skulle behöva ta den varje dag i flera veckor till... När jag inte känner av behovet... eller någon skillnad alls från utan...


Men det är något av det värsta som finns... Att bli släpad... utan att kunna slita sig loss... Att skrika.. men inte bli hörd... Att fajtas och fäktas, under frustration, hjälplöshet och panik...

Och att, sedan när man har fått injektionen, inte veta vart man ska ta vägen... Vart man ska göra av sig själv...


Alla dörrar är låsta. Jag kan inte fly...

Drar alltid iväg med snabba och hårda steg, så långt bort i den andra korridoren. Den andra sidan av avdelningen... Och sätter mig på golvet...


Ja, eller igår gjorde jag det iallafall... Andra gånger har de bara släpat mig tillbaka till rätt korridor igen...


Men iallafall.

Efter gårkvällens drama, öppnade jag mig för första gången, för en i personalen...

Vi pratade en stund...

Och sedan bad jag om en tandborste och tandkräm, och gick och la mig...


Idag tog jag min medicin... Men väldigt inombordsligt ovilligt...

Läkaren kommer inte att ångra sig. Mediciner och mat under minst tre veckor, är vad som gäller för att komma hem...


*Suck*... "Hur ska jag orka?"

 
 
T :)

T :)

16 december 2015 20:20

Som jag känner igen mig i det du skriver!
Jag kände exakt samma sak när jag var inlagd. Hatade känslan att inte kunna komma ut. Men se det istället som en liten semester från vardagen och efter lite mat och medicin kommer du att komma hem igen :) .
Jättebra att du tog medicinen idag - ett stort framsteg :) Glad för din skull faktiskt!

http://lev-i-nuet88.bloggplatsen.se

D

30 december 2015 18:04

Ja, det är hemskt att sitta inlåst och dessutom förlora all kontroll över sig själv och tvingas lägga sig i någon annans händer..
Tur att det bara blev en månad den här gången =)

Tack! Och KRAM, käraste du =}

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11 12
13
14 15 16
17
18 19
20
21
22
23 24 25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards