Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 15 augusti 2015

Borde jag inte..

Av D - 15 augusti 2015 22:46

... Kvällen blev lite ljusare. Inte sådär så att jag kan TÄNKA klart... Jag förstår inte mycket ALLS, just nu. Och mina tankar... Ja, det snurrar mest. Och jag hinner inte ifatt dem... Fångar säkert upp någon, lite då och då...

Men jag vet inte. Rörigt.

 

Jag ska berätta om min dag. Från början till slut..

 

... Igår natt...

Det enda jag MINNS, är att jag hade VÄLDIGT svårt att somna. Svårt att koppla av. Och koppla bort...

Så. Klockan tre på natten. Efter att FORTFARANDE inte ha fått en BLUND, klev jag upp igen. La mig framför tv:n i en timme. Och försökte sedan en gång till...

 

Klockan var nu fyra. Och inte heller NU, kunde jag sova. Koppla av. Koppla bort..

Så jag började lyssna på lite musik... För att sedan börja se på en serie på youtube...

... Efter DET, tror jag dock att jag snart somnade...

 

Vaknade imorse til klockan, vid åtta. Åt frukost... Och klev sedan i säng igen...

... Och vaknade vid halv tolv. Tvingade mig upp ur sängen, vid kvart i...

 

Ja, man kan ju säga att jag har börjat vända på dygnet. Nu när jag har fått svårare att sova..

Att drömma konstigt... Ja, DET är ju en sak. Och det gör jag ju lite rätt som det är. Ingenting jag LIDER av...

Men att få sömnproblem på grund av HUNGER, när jag har full möjlighet att äta mig mätt varje DAG...

... Ja, DET... Det är bara dumt.

 

Det blev lunch...

Idag testade jag att mixa ner en KIWI också, i min banan och mjölkmix. Hoppade dock kakaon. Tror inte att det hade passat så bra... Men kanske testar jag ändå imorgon ;)

 

...Början av dagen idag, var ingen...

Den var inte så bra. Den var rent utav.. tung...

... Och anledningen(en del av den iallafall) var att det var LÖRDAG...

 

Ja. Lördagar.

Bussarna går inte ALLS så bra som jag hade behövt dem att gå, för att kunna få dagen att gå ihop...

Antingen får jag vandra omkring i tre timmar, ensam på stan... Missa middagen. Då jag inte är hemma förrän klockan sju igen...

ELLER så måste jag sitta hemma och uggla... Och därför må dåligt av ren och skär UTRÅKNING och RASTLÖSHET...

 

... Jag ältade även det faktum att jag inte kunde komma fram till ifall jag skulle orka HANDLA idag, till morgondagens tomatsoppa eller inte... "Jag VISSTE ju att jag skulle åka in till stan imorgon OCKSÅ. Då jag inte längre orkar sitta HEMMA hela dagar"... Men ÄNDÅ så...

Ja, jag kunde ju inte veta ifall jag VILLE handla när jag väl var i stan...

... Och problemet med DET, var att jag inte orkade kolla UPP vad jag behövde köpa.. Och inte heller släpa med mig påsen med frysflaskan, i onödan...

 

... Jag ältade det faktum att tre timmar var många minuter. ALLTFÖR många minuter att slå ihjäl, utan möjligheten att ta sig hem...

Det faktum att jag inte heller skulle stå UT med att stanna hemma...

... Och det faktum att jag inte kunde få vardagen att gå ihop, som det ser ut nu... "Kanske skulle vara lättare med körkort... Om jag bara vågade... testa...".

 

... Men jag åkte in till stan iallafall...

Kollade, medans jag satt och väntade på BUSSEN, fler möjligheter till hemresa.

... Och kom då fram till att jag skulle ta en ANNAN buss, och sedan kliva av på trafikplatsen... Och GÅ DÄRIFRÅN sedan...

"En promenad. Det känns okej. Lite hungrig, antagligen. Men det klarar jag"...

 

Detta innebar att, istället för tre timmar och en kvart, skulle jag nu få stanna i stan i en HALVTIMME.

MEN.. Då skulle jag även hinna laga mat.. och äta. Innan det var dags för kvällsmålet...

 

Så. När jag kom in till stan, satte jag mig bara direkt, i ett bussbås... Och väntade på nästa buss tillbaka...

... Visst. Det blev kort tid. Men bättre än ingenting. Genom denna lilla resa, hade jag iallafall slagit ihjäl två timmar av den tid som skulle ha ägnats till att "bära tyngder med hjärtat"... Okej, konstigt uttryck. Men ändå :P

 

... Promenaden hem från trafikplatsen, var stressig. Väldigt stressig. Den var varm... Och VÄLDIGT blåsig...

Och jag var hungrig. Såå orkeslös...

... Promenaden kunde helt enkelt inte ta slut fort nog... Inte KÄNNAS längre än vad den gjorde idag...

 

Men trots att jag fortfarande går hungrig större delen av min tid.. Så KÄNNS det ändå som om det börjar återgå till att mest ligga PSYKISKT, igen. Det KÄNNS som om jag sakta men säkert, börjar äta bättre igen... Även om jag fortfarande får samma skitjobbiga tankar och känslor när jag blir mätt... Och även om jag INTE blir det.

 

... Det är fortfarande tungt psykiskt, till den grad att jag känner att jag jobbar emot mig själv. Att jag VILL fel... Och att jag därmed inte kan se någon framtid... Någon ljusare och mer värdefull sådan...

... Jag kan inte lite på mig själv...

 

... Och jag känner att jag borde vara mer arg på mig själv... "Kanske vaknar jag då, och börjar LEVA.."...

 

... PSYKISKT, till den grad att jag oroar mig för ifall jag NÅGONSIN ska få saker och ting att gå ihop. Orka laga mat. Hålla igång kreativiteten... Orka fortsätta hålla igång inköpen...

... Och.. Ja, men.. kunna LEVA samtidigt som jag ska hinna med... och ORKA med dessa... Vad kallas de?..

... Ja men, behoven man har i vardagen...

 

.. Okej, ett par djupa andetag...

Frustrerande när man söker ett ord... men inte kan HITTA det...

Men ni kanske förstår ändå...

 

... Så jag går vidare.

 

Idag gick det ju iallafall vägen till slut.

Och när jag kom hem, började jag direkt med middagen...

... Kokade pasta och stekte schnizel..

Gräddsås hade jag i frysen sedan sist...

 

Så. Enkel middag idag, alltså...

 

... Jag åt för mycket... Japp, jag kände jag åt för mycket...

HELT klart. Och känslan, den var så intensiv...

Idag var den det. Och det gjorde mig uppgiven och frustrerad. Då jag inte orkade peppa mig själv. Tvinga mig själv till att se saker på ett annat sätt. Ljusare.

 

... Det borde inte vara så svårt.

Jag TÄNKER för mycket, helt enkelt.

Jag vill ha en hund.. Funkar allt.. Borde jag då köpa en? Istället för att övertänka det? Känna efter för hårt?..

 

... Vill jag börja träna, gymma.. simma... Borde jag då GÖRA det? Istället för att bäva inför eventuella bekymmer som uppkommer... och en intensivt stressad hjärna?.. En vardag som går ihop ÄNNU sämre?..

... Om jag vill finna en livspartner. En kärlek.. Borde jag då inte SATSA på det?.. Istället för att bli rädd och osäker, på grund av den grymhet som jag kan utsättas för?..

 

... Nej... "Livet suger... Och jag vill inte ens lämna det.."...

... Det är SÅ det känns just nu...

Samtidigt som jag lever och mår bra. Njuter på mitt eget sätt. Skrattar och ler, när tillfälle ges...

GISSA om jag blir förvirrad!.. Sitter fast...

 

Efter middagen...

Jag vet inte om det var då.. Men antagligen..

Jag skrev ett inlägg i min textsamling...

Jag har diskat bombnedslaget på min diskbänk. Småstädat diskbänken. Då den var ÄCKLIG...

 

... Och så har jag sett på tv, tv, tv...

 

... Jag har skrivit lite på min vita tavla...

Och jag har försökt lite halvhjärtat, komma fram till vad jag behöver KÖPA när jag åker in imorgon. Och vad som kan vänta tills på måndag... Då jag ÄNDÅ måste handla. För att jag inte ännu har kommit fram till vad jag ska ÄTA på måndag..

Jag hamnar på "potatis och korv" på schemat... "Men vad ska jag GÖRA av det?"..

 

... Jag har skullat duscha.. Men det har inte orkats med...

Och jag har längtat efter att få komma ut på praktik. Även om det känns som om det skulle störa min vardag ÄNNU mer.. Och göra det omöjligt att gå ihop...

 

... Nu blir det lite mer tv... Och sedan natten...

 

.. Får se om jag orkar fortsätta på egen hand.. Eller ifall jag till slut får tvinga min förvirrade hjärna att satsa på något slags stöd istället...

... "Kommer jag att börja KLARA det här, efter sex års kamp?".. "Kommer det att SLÄPPA helt, tids nog?.."...

... "Och kommer jag NÅGONSIN att klara av att ta emot hjälp?... Att lita på att det kan hjälpa?.. Om det nu KAN det..?".

 

... Men DET är ett senare problem..

Frågan är bara hur långa och många chanser jag ska GE det, innan jag tycker att det är dags att testa en annan väg...

 

... "Jag ÄR stark.. Men när kommer det att släppa? Säga klick?"...

För att jag TROR att det kommer... "Men när det väl KOMMER... Är det då lika mycket värt det, som det skulle vara här och nu?.. Eller är det då "försent?"..

 

... Okej. FÖR många frågor.. Så nu säger jag god natt.

God natt med er <3

 

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se