Jag skriver nu på en gång.. För att jag är såå trött! Såå trött.

Jag klev upp till klockan, imorse. Åt frukost. Diskade.. Och gick och la mig igen.

Somnade om, och drömde jättekonstigt. Jag var på en förskola. Och så blev jag utskälld av ett par barns mamma, för att jag inte visste vad barnen hette. Hon frågade och frågade. Hon nämde namn och ville att jag skulle peka barn..

Hon blev frustrerad. JAG blev frustrerad. Skällde på henne...

Och sedan MINNS jag inte. Men det blev ett hopp i drömmen...

Och så försvann min chihuahua... Någon random kille, började packa en massa mat till mig... och min lillebror(14åringen. Men då var han bara toddlare). För att vi skulle ut och leta efter hunden...

Och så slog det mig. Och under panik. Med ett skutt, kom jag på att det var den där MAMMAN som hade tagit hunden. Och sökandet efter henne, började.

Japp. Konstig dröm.

Men så vaknade jag igen. Klev upp.. Och satte mig vid tv:n.

... Minnet finns typ inte... Men jag åt iallafall lunch. Som jag inte kan minnas nu.. men ändå VET att jag gjorde. Då jag iallafall ÄN sålänge håller mina rutiner.

... Vid ett, gick jag iväg till bussen. Idag gick jag SENARE än vad jag brukar. Då det känns som...

Eller EGENTLIGEN beror det väl mest på att DrHouse slutar inte förrän dess.. Och jag vill ju se klart avsnittet.

Så att jag halvstressar till bussen. Och så kommer den ca fem minuter efter att jag kommit dit... Rätt så lagom ändå.

Idag på min bussresa, var jag inte under gott mod.

Jag hade ångest och kände mig osäker. Kluven och tyngd... Och egentligen orkade jag inte handla ALLS...

Grejen var egentligen att jag körde fast på det faktum att jag nu har tappat greppet HELT om matlagningen. Om att föra matlista... Och om att orka göra någonting ALLS som är matrelaterat.. Förutom att äta.

Jag VILL ju fortsätta äta... Men det känns så tungt, när jag inte orkar alla dessa saker runtomkring. Jag orkar inte laga mat. Orkar inte kolla recept. Jag orkar inte vara kreativ och försöka komma fram till en maträtt för varje dag... Orkar inte heller KÖPA för många ingredienser till matlagning...

Och även om det känns SKÖNT nu, när jag har matlådor i frysen fortfarande... Så VET jag ju att dessa kommer att ta slut... Och jag vill inte börja äta snabbmat eller snacks och godis på heltid...

Så att... Visst. Jag åkte till affären idag, för att jag skulle handla andra saker OCKSÅ. Som INTE är matrelaterade. Men det faktum att jag även hade yoghurt och sådant på listan, gjorde att jag blev väldigt kluven... Jag ville handla hälften av sakerna på listan... Men den andra hälften gav mig ångest för att det inte kändes BRA att handla hem snabbmat och frukost, när jag inte längre såg någon riktig matlagning framför mig...

... Men jag ville inte ge upp... Jag kände mig helt enkelt TVUNGEN att köpa allt som stod på listan. Så att jag åtminstone hade MÖJLIGHETEN hemma, att äta fyra gånger om dagen, enligt rutinerna.. MÖJLIGHETEN att inte svika mig själv och att bestå stark... Ja-a... Möjligheten att undvika hets och svält...

... Så maten måste helt enkelt FINNAS hemma iallafall.. Även om det så må vara bara yoghurt och liknande till slut.

... Men jag hade trots det beslutet, ångestrelaterade funderingar under HELA min långsamma promenad till affären i hettan, idag...

Jag handlade det jag skulle ha, och sprang sedan omkring en stund under beslutsångest i affären, innan jag betalade och gick därifrån.

Tog apoteket på vägen ut också. Då jag ville ha någonting till mitt ansikte... Jag brukar ju använda idomin.. Eftersom att jag bara vill mjuka upp och undvika att riva sönder såren...

Men under mina stressigaste och mest ångestfyllda perioder, får jag så ONT i ansiktet... att jag ibland får huvudvärk eller blir på dåligt humör... Just för att jag pillar upp och infekterar dessa sår hela tiden...

... Efter det, gick jag till bussen. Väntade på den... Och åkte sedan hem...

Jag minns att jag funderade väldigt ältande över något, på busshållplatsen... Men jag minns inte VAD...

Så jag går vidare...

... Jag hade fått ett mail ifrån min kontakt på kommunen idag. Hon är tillbaka från semestern. Dock har jag inte svarat ännu.

.. Det HÄNDER ju inte bara. Svaret kommer TILL mig när jag minst anar det... Det är inte så svårt att svara PÅ... Men det har låst sig lite.

Vi tar det senare :)

Jag kom hem. Slängde in en matlåda i mikron...

Och sedan har det bara blivit tv...

Ätit... Men samtidigt känt mig otillräcklig... Som om jag snart ska SLUTA äta... "Så varför inte sluta nu på en gång?"... Men det som tynger, är svaret.. "Jag vill ALDRIG sluta... Ser bara inte hur jag ska orka...".

... Dilemma.

Imorgon kommer mina föräldrar, och förhoppningsvis min tv:bänk rätt så tidigt...

Och nu ska jag se på tv tills jag ska sova...

God natt med er <3