Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg den 8 juli 2015

Av D - 8 juli 2015 21:00

... Just NU, känner jag bara att oron och osäkerheten som jag ständigt dribblar i mitt huvud, har blivit för mycket...

Jag är TRÖTT på den här känslan nu! Och att hålla mig till rutiner. Att få saker att gå ihop VARJE dag... Och att sedan fundera på rätt och fel HELA tiden. Undra...

 

Ja, jag kan säga som så, att när jag TÄNKER på hur mycket mat jag nu har och dräller överallt. I både frys, kyl och skafferi... Tänker på hur lång TID det kommer att ta att ta SLUT på... Hur många FLER DAGAR av rutiner och ständigt tänkande.. PUSSLANDE, det kommer att INNEBÄRA...

 

... Ja, jag får ångest.. Jag önskar bara att jag kunde trolla BORT det. Få det att försvinna. För att jag ORKAR inte hålla PÅ länge!

Jag vill vara FRI. Kunna känna att jag kan NJUTA av LIVET... Och inte bara fokusera SÅ HÅRT på att vissa saker i VARDAGEN ska FUNGERA...

 

Jag blir stressad när jag känner.. eller INSER att någonting MER kommer att behöva ta min uppmärksamhet under någon dag.. Eftersom att jag bara ORKAR EN sak. Sedan är jag helt slut. Jag kan möjligtvis, om middagen är lite mindre krävande, mellan alla tankar och funderingar, orka med att ta en snabb vända till stan för att köpa mer matvaror, samma dag som jag lagar mat... Men sedan kolapsar jag bara...

 

Och idag är jag SUPERTRÖTT. Energin är slut. Ångesten och alla funderingar...

Ja, alla FUNDERINGAR ger mig ÅNGEST, eftersom att jag inte ORKAR fundera. Och all osäkerhet gör att jag vill ge upp.. Eftersom att jag är så TRÖTT.. och nu inte längre orkar LEVA i osäkerhet inför precis ALLT jag GÖR, HELA TIDEN...

 

... Men dagen idag.

... Om jag nu orkar beskriva den...

Lite sådär någorlunda kanske, iallafall...

 

Jag klev upp till klockan, vid åtta imorse. Åt frukost. Och klev sedan i säng igen.. Som vanligt.

... Blev väckt av ett mess från 22åringen. Stress och press...

Men jag brydde mig inte OM det just DÅ. Utan somnade bara om...

 

Alltså jag har inget emot mina syskon. Men jag känner samtidigt, nu när jag försöker så gott jag KAN att få min vardag att gå IHOP, att det är EXTRA jobbigt att planera in ett besök med 22åringen... Eller NÅGON annan, för den delen.

... Jag blir stressad... ALLRA helst när jag samtidigt tänker på att jag har tackat ja till att följa med 14åringen och pappa till IKEA på måndag! ... Och så har jag ju lovat 26åringen för länge SEDAN att hon ska få komma hem till mig på fika och middag!.. Och även 23ÅRINGEN har jag en innestående fika med!..

 

STRESS...

 

Klev iallafall upp vid strax efter tio... tror jag. Då jag kom på att jag hade glömt ta fram falukorven ur FRYSEN, som jag skulle göra korvstroganoff av idag. Så DET var jag tvungen att göra...

 

... Satte mig vid tv:n och väntade in tid för lunch.

Åt lunch...

... Och sedan blev det dags att skritta iväg till bussen. Det regnade ute. Så jag hade länge, medans jag satt där framför tv:n, funderat på om jag bara skulle handla det viktigaste och gå till affären här i byn.

Men jag kunde inte få det att gå ihop i mitt huvud. Det RÄCKTE ju inte med det viktigaste, om jag skulle slippa åka hemifrån.. eller kunna laga mat för flera dagar på en gång sedan... Nej, jag behövde ha hem ALLT från listan, om jag skulle få kommande dagar att gå ihop...

 

Så jag gav mig iväg...

Men det fick bli att gå till min favoritbutik. Där jag känner mig som tryggast och mest "hemma".. Även om den antagligen är lite dyrare. Men jag tänkte inte ens ÖVERVÄGA(fast det gjorde jag såklart. Flera gånger) att tvinga mig själv att ta mig til en större butik nu när det regnade..

Men eftersom att jag flyger mellan olika butiker, hej vilt. Så blir väl mitt snittpris på varor, helt enkelt snittpriset för alla butiker häromkring. Så, okej ändå.

 

... När jag kom in till stan, hade det iallafall slutat regna. OCH jag hade kommit på hur jag skulle på enklaste sätt, få min tid att gå ihop.. Så att jag varken behövde VÄNTA OLIDLIGT länge på BUSSEN.. ELLER få det helt omöjligt att hinna TA mig till OCH handla på större butiker...

... Jag kliver helt enkelt av bussen på halva biten. Jag menar. Jag åker FÖRBI köpcentret med bussen VARJE DAG. Jag KAN kliva av EN hållplats därifrån. Vilket gör att jag får ALLDELES för lång tid att VÄNTA... Eller så kan jag kliva av vid busstationen.. och få svårt att hinna ta mig dit OCH handla..

.. Trodde jag. Men idag kom jag på att jag ju kan kliva av mittemellan busstationen och köpcentret.

Klappat och klart.

 

Jag gick till affären. Röjde bland varorna. Och jämförde priser.

... Och sedan gick jag tillbaka till busstationen och satte mig och väntade. Funderade middagar och matlagning. Hur jag skulle tillaga och HANTERA det som jag hade köpt.. Hur MYCKET jag skulle göra iordning... Och vad som skulle vara trist att tillaga och sedan frysa in i matlådor...

Ältande. Diskussion fram och tillbaka...

Tycker inte ALLS om att jag inte har någon erfarenhet.. och inte heller orkar kolla upp fakta.. och andras erfarenheter..

 

Hem. Och så direkt börja gråta lite grann över skuren gullök.

 

... Korvstroganoffen blev god.. Men receptet som jag använde, innehöll inte så mycket vätska. Och jag är ju mycket för såsig korvstroganoff.. Så nästa gång tillsätter jag nog mer av just det. Men annars. Jättegod. Och jag ÄLSKADE riset! Det PERFEKTA tuggmotståndet som jag hade fått till. Ja, förra gången som jag åt ris. Jag tog nämligen riset ur frysen idag. Då jag ändå hade det låg.

 

.. Sedan blev det lite stressigt. Jag hade redan gått över tiden med tjugo eller trettio minuter. Så jag lät bara resten av stroganoffen stå kvar framme.. och diskbänken fick se ut som ett bombnedslag medans jag åt. Vilket störde lite grann..

Men den fick jag sedan ordning på.. Stroganoffen in i frysen. Och likaså köttfärsen som jag köpte idag. Uppdelat på två... Och ett beslut om vad jag skulle göra med kycklingen, blev taget. Den får ligga i kylskåpet till imorgon...

 

... Fredagen blir jag hemma, as well.. För att då ska jag laga mat för just fredagen. Så då vill jag inte stressa...

 

Ja, jag måste ju fortsätta. Iallafall tills allt jag har i skåpen, är slut. Rutinerna måste hållas på, STENHÅRT. Annars så är det givet. Ristat i STEN, att jag kommer att börja VRÄKA i mig och må SKIT. För att... Då ger jag upp... Och vill bara bli AV med allt...

... Och ja-a... Det är ALLDELES för mycket mat för att klara av DET just nu!

 

... Men jag vill inte ge upp... Det känns som om hela min VÄRLD rasar samman då... Och ska jag ha en chans i...

Nej, jag vet inte. Jag ser min familj framför mig, när jag tänker "ge upp..". Så kan jag inte göra...

Och min ålder... Att tänka på DEN, gör att jag redan NU börjar känna att det är försent... Jag vill UPPNÅ saker..

Men hur då, när jag knappt orkar hantera den lilla vardag som jag har NU?

 

Annars har det blivit tv och äta..

 

.. Ja, det var väl det.

God natt med er <3

 

 

ANNONS

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se