Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg under maj 2015

Av D - 17 maj 2015 03:50

Jag känner att jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan... För att nu ska jag orka BLOGGA vid fyra på morgonen...

 

... Fortfarande lika oduschad som de senaste dagarna... Veckorna? Jag minns inte ens när det var sist... Dåligt. Dåligt...

 

Disken hopar(är det ett ord?) sig fortfarande i diskhoarna, och har nu även sträckt sig utöver hela diskbänken... Tillsammans med allt skräp... Inte ens så att jag orkar mig FÖR att skölja UR disken innan jag låter den stå...

 

Fönstret är fortfarande kalt och tomt. Och kommer att ge vatten på golvet, vid nästa regnfall...

 

... Och jag har idag tackat nej till att gå på 20åringens 21årsfirande imorgon... Fastän jag egentligen inte ens är upptagen... Har bara ingen ork.. Ingen lust... Tillåts inte? .. Till att gå på något socialt sammanhang just nu...

 

... Igår hade jag som sagt... en HEMSK dag..

Den var inte hemsk... Eller egentligen VET jag inte...

Jag känner mig bara så KONSTIG just nu... Jag vet inte hur jag MÅR. Men jag vet att saker har vänt såå FORT nu det senaste.. Vilket har gjort mig förvirrad...

 

Allt har gått åt helvete. Spruckit... Och dödslängtan... Ja, den har kommit tillbaka...

 

... Jag kan börja gråta närsom.. Och när jag föreställer mig att jag utan vidare kunde välja mellan livet och döden... Ja, det gör mig ledsen... För att valet hade varit döden... Och döden är inget alternativ... Inte här.. I verkligheten...

 

... Jag minns inte gårnatten så väl... Men jag vaknade iallafall...

Minns inte DET HELLER så väl...

 

... Så jag går vidare...

Idag har jag... Ja, mest suttit vid tv:n... Det är där mina dagar spenderas just nu...

Men minnet om dagen idag, har också halvt suddats ut...

Jag har ätit en hel del... Jag har... Ja-a...

 

Jag vet inte. Skrivit lite grann...

Mer tv...

Och så till kvällen... Ja, strax efter tolv. Så natten var det väl...

Då gick jag ut på en promenad...

 

... Frisk luft... Fukt. Mörker, och härliga gatulyktor... Tystnad. Naturens sus...

Glittrig, blöt asfalt, som långsamt förflyttade sig under mina fötter...

Ja, det var fridfullt... Fridfullt... Men jag befann mig inte riktigt "där"...

 

... Känslan förde mig tillbaka till... Ja, det ÄR någonting med just den atmosfären. Helheten... Som påminner mig om kärlek. Påminner mig om familjen. Om Xsambon... Och om okända killar...

Det påminde mig även idag, om...

... Ja, tiden då jag var på flykt. På flykt från den otrygga tryggheten... Eller trygga otryggheten...

 

... En härlig känsla... Men samtidigt... Ja, jag vet inte...

 

... Inte heller IDAG, ville jag gå hem igen när jag hade lämnat lägenheten. Jag var inte beredd att gå hem till min okontrollerbara vardag. Den vardag där jag inte kunde hantera varken mig själv, mina tankar eller handlingar... Den vardag där jag tvingas vara rädd.. Känna mig svag... Där jag ständigt gör "fel"...

 

... Jag satte mig till slut i bussbåset. Klockan var halv ett... och jag skulle INTE åka buss...

Jag skulle sitta. Sitta på en torr plats... och bara vara. Inte gå hem. Inte promenera på mörka och läskiga gator i natten... Nej, jag skulle sitta. Upplyst av gatulamporna.. tills jag ville gå hem igen...

 

Jag gick hem när jag började känna mig otrygg. Det är läskigt om natten... Liten stad. Men vem VET vem som åker förbi...

 

Väl hemma, la jag mig vid tv:n igen... Kunde inte FÖRMÅ mig att sova!

... Och nu... Ja, jag borde krypa i säng.. Men börjar tröttna på att varva mina dygn med endast soffa och säng. Med någon promenad emellan...

 

... God natt med er iallafall <3

 

 

ANNONS
Av D - 16 maj 2015 18:52

Ja-a... Jag är förvirrad.. Men...

 

... Just nu. I skrivandets stund.. Är utmaningarna att ta en dusch. Att diska all disk. Att få fönstret fixat och gardinerna upphängda... Och att lösa problemet med hur jag ska ÄTA... .. För att när maten i frysen är slut... Ja..


... Ja. Jag vill bara lägga mig i soffan. Gömma mig för fönstrets tillfälliga insyn... Och stirra in i den stora rörliga skärmen. Skita i allt. Bara skjuta på det för en stund...

Och det är vad jag tänker göra...


... Men jag tror jag låser upp bloggen igen :)


... Vi hörs förhoppningsvis ikväll <3

ANNONS
Av D - 15 maj 2015 22:53

... Jag har låst bloggen nu...

Jag känner mig praktiskt taget redan död. Och jag FÖRSTÅR inte hur allt har kunnat gå så SNABBT. Från att kämpa på het glöd.. Till att inte orka mer. Praktiskt taget ge upp...

 

Ja. Jag sa upp kontakten med Xsambon idag. Grät. Forsar. För allt. För livet...

Fick dock aldrig något svar ifrån honom... Börjar fundera på om han lever eller är död... Detta var det TREDJE messet på några dagar... Och jag har inte fått svar!

 

... Annars...

Ja, jag vet inte hur mycket mer jag vill säga... Jag är död.. Längtar. Vill bort...

... Ja. Hoppet... Det FINNS typ inte...

 

... Jag har suttit vid tv:n. Gråtit på hallgolvet...

Jag har skrivit i textsamlingen...

... Och jag har köpt "dagens mat" för första gången på länge... Dock så åt jag ju EFTER det, ur frysen... Men lugnade mig själv med att det blir bättre sedan när "frysmaten" är slut.

 

... Jag hade en VÄLDIGT orolig natt... Och jag LIDER av hur smutsig jag är... och av att praktiskt taget kunna KÄNNA stanken...

 

Jag orkar egentligen inte en DAG till... Men jag ska lägga mig vid tv:n igen...

Får se hur länge jag lever...

Av D - 15 maj 2015 22:25

Jag sitter på vägräcket. Funderar på mitt nästa drag...

Jag mår skit. Funderar på attt kontakta Spanjoren. Men vi känner inte varandra. Har barra träffats på sjukhuset... Vem ÄR han?


Nej, det är bara en desperat tanke...

Jag trodde inte att det var möjligt. Men här är jag nu igen. Skillnaden är... att nu är jag helt ensam...


Jag vill inte gå hem... Vill inte...


Jag behöver någon att prata med... Men idag raderade jag Xsambons nummer. Orkar inte jaga längre..


Ja.. Tänkte egentligen bara säga att bloggen med största sannolikhet kommer att dö nu... Orkar inte dokumentera mer...


... Måste hem och hantera nu... HÄR kan jag ju inte sitta.

God natt med er <3

Av D - 15 maj 2015 11:54

... I början av allt det här, kunde jag till och med FÖRSTÅ den sista meningens koppling till de övriga... Och det verkade LOGISKT...

Men inte nu längre...

 

... Kanske är anledningen att jag inte orkar tänka efter...

Men nu är allt bara så förvirrande...

 

... Jag skulle behöva duscha. Tvätta, så att jag får rena sängkläder...

Jag skulle behöva diska disken som gräver ner sig djupt och sträcker sig högt i diskhoarna...

 

Jag skulle behöva kontakta hyresnissarna, så att de kan fixa mitt läckande fönster...

Och jag skulle behöva börja få ordning i sovrummet... Men DET är ett senare projekt...

 

Just NU, har jag bara lust att ligga i soffan.. De irriterade såren i ansiktet... Det faktum att jag inte har duschat på så länga att jag känner mig stinkande... Och att mitt hår gör mig obekväm...

... Jag vill inte lämna lägenheten...

 

.. Inte heller vill jag börja äta "dagens mat" igen... Jag vill ha ORDNING.

 

Nyss skrivet i textsamlingen..

 

Av D - 13 maj 2015 23:02

.. Jag skulle behöva gråta i Xsambons armar just nu... Han har aldrig varit bra för mig. Men han har alltid legat mig allra närmast.. Och jag behöver VERKLIGEN gråta i hans famn...

 

Men det är skit samma med DET just nu.

Allt känns bara så konstigt... Jag känner mig tom...

De senaste dagarna. Veckorna. Har varit så intensiva. En stor KAMP som jag nog inte ens har fattat att jag utkämpat... Jag har varit så himla fast besluten...

Och att nu känna att jag inte orkar längre... På något sätt känner jag mig bara så mycket lugnare... Tårarna pressar på, flera gånger om dagen. Och både igår.. ALLRA helst igår, och idag, har jag fällt tårar...

 

Men det känns inte som om det räcker...

Jag känner mig vilsen. Deprimerad, men ändå glad. Fången i ett slags mörker, där ändå ljuset sipprar in... Jag känner mig så stark. Framåtgående... Samtidigt som min själ gärna skulle ge upp och låta min kropp ta över ett oskyldigt barns cancer...

Jag vill inte ta livet av mig... KOMMER inte ta livet av mig...

... Och när det gäller livet eller döden... Jag vet inte...

 

Jag skrev ett mail igår... Medans jag grät som värst i panik...

Jag har inte bett om hjälp. Inte uttryckt några känslor till någon annan på länge. Ja, sedan sist jag ansökte.. Sa upp boendestödet. Eftersom att jag visste att jag inte skulle ta EMOT den och därför inte ville riskera att oroa någon. Men nu, trots tvivel, har jag oroat någon igen...

 

Jag kan inte ta emot någon hjälp. Jag kan inte riskera någonting när jag inte ens VET hur jag mår. Jag kan inte riskera att bygga på ett farligt beteende på de tankar jag redan har eller önskar jag hade... För att ett faktum ÄR, att finns det en LITEN risk att mina tankar lägger sig åt svält eller någon annan självskada, så blir det beteendet så mycket farligare om jag försöker mig på hjälp...

 

Men det är inte därför jag inte vill ta emot den... Jag KAN helt enkelt inte. Jag är inte säker på att jag BEHÖVER den. Att jag mår dåligt... Och jag vill inte starta upp någonting i onödan... Någonting som(återigen) tar månader att ta sig ur sedan. Inte i den här staden också...

 

.. Jag är inte farlig mot mig själv nu. Inte än. Men om jag skulle bli...

 

... Idag hamnade resten av maten i frysen... Jag kände mig frustrerad. Hjälplös. Och endast tanken på att bli av med maten och få börja med "dagens mat", kunde få mig att känna mig lite lugnare...

Jag vet inte vad jag håller på med. Vart jag är påväg... Vet inte vem jag är... Men det är nog bara en kris. En kris, orsakad av en för intensiv kamp...

 

Vet inte om jag heller IDAG, har lust att beskriva min dag närmare...

Jag har mailat fram och tillbaka med min kontakt på kommunen. Jag har fällt några tårar. Legat framför tv:n... Ätit...

Jag har låtit disken lägga sig som staplar i diskhon. På varandra bara..

Undvikit att titta mot det fönster som nu inte längre har några gardiner i sig... Jag har inte orkat kontakta hyresvärden ännu... Och jag... Ja, det får vänta. Sålänge får jag förflytta dessa gardiner mellan säng och soffa.

Sova. Se på tv...

 

Jag har varit ute på en promenad... Och jag har messat Xsambon... Som aldrig svarade...

Är det som han säger... Att han var nära döden för ett tag sedan...

Ja, jag behöver stöd. Han behöver stöd...

.. Men kanske inte av varandra...

 

... Men nu ska jag gå och lägga mig. God natt med er <3

 

 

Av D - 12 maj 2015 22:35

... Nu regnar det in IGEN! Och det är bara DROPPEN alltså.

Jag skiter FULLSTÄNDIGT i ifall deras jävla GOLV blir förstörda. Men jag orkar inte MED att behöva oroa mig för mina svindyra GARDINER också!

 

Inte nu när jag har sådana problem med ANDRA saker i livet, att jag knappt orkar leva...

Jag ORKAR inte. Och jag vill bara ge upp nu. Orkar inte kontakta hyresvärden. Orkar inte ha kvar maten i skåpen... Och jag ORKAR inte fundera över hur FAN jag ska lösa hela detta jävla LIVET! ... J A G  O R K A R   I N T E ! ! !

 

... Hela dagen idag, har jag gått runt och inte vetat varför jag ska orka leva mer. Då jag inte har velat gå hem igen, när jag har lämnat lägenheten. Hemmet är giftigt för mig. Och fastän jag mår rätt så dåligt ute, så slipper jag rädslan och oron.. Svagheten, för en liten stund...

 

Jag ville inte hem. Vill inte vara hemma. Men det är ju där jag hamnar... Det får jag bara försöka hantera så gott det går...

... Men så går FÖNSTRET sönder... IGEN! Eller börjar läcka, iallafall... Och jag vill inte HA besök. Jag vill inte behöva krångla med gardinerna som kommer att hänga ivägen...

 

... Och nu vill jag inte behöva bråka med min egen hälsa mer...

Jag har ständigt ont i magen. Och den är uppblåst som en gravid balong...

Det hjälper inte att promenera. Jag har ont. Och så fort som jag kommer hem, utsätter jag mig själv för mer smärta. Fastän den första inte har försvunnit...

 

Men nu gråter jag. ÄNTLIGEN. Ja, det har länge varit påväg... Tårarna tar inte bort smärtan... Men det brukar lätta på trycket lite...

 

... Jag vet inte vad jag ska göra... Jag vill springa härifrån...

Var ju bara tur att jag var HEMMA när det började regna in. Så att jag kunde rädda mina gardiner! Gaaah!!

 

... Jag vill svälta för att slippa smärtan... Men då sätter en annan smärta in...

Jag försöker trots det, vänja mig vid tanken på en naken skalp...

Men sedan då?..

 

... Borde be om hjälp nu...

Men.. "Vad behöver du hjälp med?" ... "Vet inte. Ingenting tror jag..."

 

... Jag har försökt mig på så många vägar nu. Lyckats ett tag... Och sedan har det spruckit... Jag har slut på ideér. Och just nu är behovet att bli av med all mat och återgå till trygghetens "dagens mat", störst... Ångrar till TUSEN, att jag slutade med den! Detta slutade i ett HELVETE!!

 

... Jag struntar i att beskriva dagen idag... Ska väl motvilligt maila hyresvärden nu... Oroa mig över hur jag ska lösa att gardinerna hänger ivägen imorgon, hela natten... Och sedan hantera det... Undvika mat så länge som möjligt. Åtminstone tills magen har blivit normal och inte smärtar... Och sedan bara försöka... Äsch. Klarar av vardagen gör jag alltid... Men ska väl försöka... Nej jag vet inte...

 

God natt med er iallafall <3

 

Sådär. Gardinerna är nedtagna... Min lampa flyttad... Och handduken som skulle stoppa läckaget, genomblöt... Men jag STRUNTAR i golvet!! Det är inte mitt ändå...

Jag får sova i soffan inatt... Om jag nu ens  kan somna... Tårarna bara rinner... Men nu är mina gardiner utom fara iallafall.. Även om tillbakahängningen av dessa sedan, ger mig ångest..

 

 

Av D - 12 maj 2015 14:26

Ögonen känns varma. Ansträngda. Och vill gärna gråta.

Magen är proppad och ytterst utspänd... Jag har ont...


Jag orkar inte njuta av naturens kärlek. Inte idag..

För att just nu befinner jag mig någonstans där allt är slut... Det lilla hopp jag ändå känner, räcker inte för att tända en gnista...


Jag vågar inte åka hem... VILL inte åka hem... Inte till detta livet... Livet där jag inte får grepp... Livet där plågan fysiskt, hinner ikapp plågan psykiskt...


… Jag önskar. Jag önskar jag kunde... hjälpa mig själv...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15 16 17
18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se