... Att äta, känns som ett heltidsjobb... Och jag längtar efter semestern...

Jag trivs inte när jag är mätt... Jag trivs inte när jag är hungrig.. Och hela grejen, betyder ALLDELES för stor tankemöda...

... Jag vill ha en paus... En paus ifrån känslor och tunga tankar... Jag vill bara för en dags skull, kunna koppla bort ALLT, helt och hållet...

Eller "för en dag" ... Jag vill koppla bort det, och sedan aldrig koppla in det IGEN...

... Men jag vill inte prata om det mer. Inte idag. Vill inte prata om vad som är jobbigt. Om hur tankarna har rört sig i mitt huvud. Och om vad jag har för drömmar och förhoppningar. För behov och visioner...

... Vill inte prata om vad jag VET att skulle hjälpa mig med det, det eller det... Då dessa saker bara tycks glida längre och längre ifrån mig...

Så jag hoppar det...

Och när jag hoppar det, finns det inte längre så mycket att säga om DAGEN...

Det har varit en hel del tv. Tänkte åka till stan en snabbis. Men kändes inte värt det. När det öste ner utanför mitt fönster. De svarta molnen gav mig ont i huvudet... Eller dovhet...

.. När jag inte hade någon annan anledning, än att jag ville åka buss...

Nej. Jag stannade inne och tittade på "Hela Australien Bakar" istället..

Jag har ätit. Diskat. Ätit... Diskat... Ätit, ätit, ätit.

Och trots att jag inte har...

... Nej, jag skulle inte prata om det... Vi hoppar det idag.

... Men... Ja-a...

Det var nog det..

God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...