Jag har ingen energi till att skriva SCHEMAN längre, har jag märkt..

Jag vill gärna skriva matscheman. Dagsscheman... Jag vill gärna skriva planer.. Och YTTERLIGARE planer!

... Men samtidigt ORKAR jag inte.. Jag sätter mig, med mobilen framför mig, och vill bara börja skriva punkter.. Jag funderar på att hämta anteckningsblocket... Skriva ner några riktlinjer eller förnuftiga stolpar att luta mig emot... Sätter mig vid datorn... Bara för att skriva en lång TEXT om vad jag tänker och känner om allt, och vad som ska till...

... Men jag har ingen energi till NÅGOT av det! Det är typ DÖTT i hjärnan, och jag orkar inte anstränga mig för att "fatta vad jag tänker"... Orkar inte tänka efter. Försöka fånga tankarna för att se vad det är som får mig att känna denna ångest.. Denna ängslan och DEPP jag känner idag. Nuför tiden.

... Jag vet bara att jag känner ett STORT behov till att skriva några trygga stolpar att hålla mig fast i, så att jag inte flyger iväg... Det är denna stolpe som jag saknar i en människa.. En kärlek.. En bästa vän. Just nu.. Nu när jag har tröttnat. Inte orkar.. Har gett upp lite grann om mina egna, förut så välanvända stolpar av text...

Men. Dagen idag.

Vet inte hur mycket känslor och tankar som kommer MED i det här inlägget(antagligen ganska mycket). Eftersom att jag känner att jag även SJÄLV, när jag ensam funderar, har svårt för att "SE" mina tankar och känslor, just nu.. Trögt att veta vad jag tänker... och att komma IHÅG vad som utlöste vilken känsla..

... Men jag VET att idag har varit ÄNNU en dag med ÅNGEST för dessa SOPTUNNOR utanför mitt hus, som inte finns!

... Ja. När man ser mögel i matsoporna när man tittar ner. Ska slänga någonting... Och man inte "kan" gå ut med soporna för att man inte vet vart denna tydligt "osynliga" soptunna befinner sig... Ja, då uppdagas problemen igen, innanför ens pannben.. Klämmer ner ens hjärta... Och visar sig ÄN mer påttagligt än förra gången!

Ja, jag blir TRÖTT på skiten! Jag sitter bara med ens och funderar över hur jag kan ändra mina matvanor för att slippa matsopor.. Eller några sopor alls! .. Och desperat, fattar jag att det inte kommer att gå! Sålänge som jag inte tillåter mig själv ta skada ÄNNU mer... ÄNNU en gång... Av HELT fel anledning!

... Men jag skickade iväg ÄNNU ett mail till hyresvärdarna. Och förklarade att jag VERKLIGEN måste veta. Även om det kan anses som en dum, liten eller onödig fråga. Men att jag DRAR mig för att slänga soporna annars. Och att det inte FUNGERAR längre..

... Så får vi se.. JAG tänker inte skämmas... Då det är för MIG en viktig fråga.

Men. Nu har jag ju inte rabblat dagen idag. Så det gör vi nu.

Ja-a.. Igår efter inlägget, började jag läsa igenom en av de bloggar jag läser, HELT ifrån början! Med början "december 2012" eller något. Tror jag att det var. Behöver inte ha varit. Men någon gång där i slutet iallafall. Om jag inte missminner mig.

Så har jag ALDRIG gjort förut! Börjat läsa igenom en sådan lång blogg ifrån BÖRJAN. Men dessa människor går ända in i hjärtat. Och har mig nu i ett sylvasst grepp. Älskar humorn. Älskar att både man och hustru skriver i bloggen VARJE dag! Älskar. Älskar. Älskar.

Jag läser många fler bloggar också. Då andras liv.. Allra helst de som skriver med glädje och humor, ger mig en härlig känsla inombords. Den känsan som JAG hoppas få in i min egen vardag en dag OCKSÅ.

... Men tillbaka.

Läste iallafall. Och läste. Och läste. Den bloggen. Fram tills klockan var runt TVÅ på morgonen.. Då jag kände att jag inte orkade vara vaken längre.. Och istället kröp i säng.. Men LITE svårt hade jag ändå att sluta tänka på denna familjen... Ville läsa MER, MER, MER!

Vaknade imorse. Rätt så tidigt, tror jag.. Men jag orkade inte/ville inte/ hade inte lust att kliva upp. Då idag var duschdag. Det var diskningsdag... Och jag hade fått mail om möte, från min jobbcoach. Om en vecka på tisdag ska jag dit.. Och hon har FLYTTAT! Så ska plugga kartan, så att jag hittar dit... Och så ska vi väl hoppas på större framgång vad gäller praktik, den HÄR gången!

Låg väl och drog mig fram tills klockan två någon gång... Och klev sedan upp för en dusch. Rotade i kartongerna(japp har inte fått ordning ännu) efter rena kläder... Och hittade trots länge sedan tvätt, lite rena kläder.. TUR DET! ORKA duscha ANNARS!

... Och så blev det ett bad.

Denna gången, satte jag mig i badkaret INNAN jag fyllde på vattnet! Så att jag skulle KÄNNA om det blev för varmt! Då jag har så dumma "vred" eller vad det nu heter, på detta badkaret. Och inga där man bara kan ställa in en grad och sedan hålla sig till det vid VARJE dusch.. Som jag och Xsambon hade.

Låg i badet en stund. Bara slappnade av. Tänkte. Funderade..

Drog nog ut på det lite extra. Då disken inte var något som jag tjoade av glädje och entusiasm inför precis..

Duschade.. Och.. Ja, sedan var jag trött. Orkade inte diska. Så jag sköt på det ett tag till. I vetskapen om att det med största sannolikhet inte skulle bli av idag..

Satte mig vid datorn och började läsa bloggar. Kolla blocket hundar. Eller husdjur, rättare sagt.

Och så lyssnade jag på de två sista avsnitten av tvillingpodden... Och gick sedan ut i köket för att laga dagens första mat..

Ja, jag lagar ju aldrig mat. Men jag har varken bröd, smör eller pålägg hemma just nu... Och inte heller onyttigheter. Eller någon form av juice...

Så det enda alternativet var att i det skitiga köket, bland skräp och disk, slänga ihop någoning. Jag kokade pasta och stekte fläsket som snart skulle krypa ut ur kylskåpet själv.. Köpte det till pannkakan som Xsambon och jag skulle ha gjort när HAN var här. Men det blev ju aldrig av...

... Så nu använde JAG den.

Det blev gott. Men portionen såå stor! Men kände att jag fick väl proppa i mig det ändå. Trots mättnad. Då DET var dagens första och antagligen enda mat! ... Klockan var fem. Ungefär.

... Det gick ner. Men jag är fortfarande mätt... Och såå törstig HELA TIDEN.

Sedan blev det att läsa lite vidare på bloggen som jag försöker att läsa ikapp... Och så en paus framför korsord. Efter att ha skrivit ett litet känslokort.. Sådana som jag brukar lägga ut på bloggen. Dock inte denna gången...

Men korsordet gick segt... Och jag tycker inte om känslan i mitt bröst. Tyngden och stelheten i mitt huvud...

Så. Nu ska jag försöka få tiden att gå. HÄVA i mig vatten! Och se hur jag ska göra min dag bra imorgon.. Diskning ska det iallafall bli.

God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...