Måste bara..

Även mindre sociala personer, uppskattar kärlek och positiv feedback =)

Det är bra trots allt, att bo hemma. Jobbigt, men bra. Innan jag kom hit, hade jag i princip ingen kontakt alls med NÅGON bland släkt och vänner. Nu har jag iallafall dessa fyra ;D Utöver Xsambons och min knappa kontakt.

.. Ska inte berätta mer nu. Hoppas att jag kommer ihåg det ikväll istället ;)

Vi hörs ikväll <3 

Det här var iallafall som jag kände när jag kom hem.. Står dock inte så mycket om varför det skulle vara bra att sluta tänka. MEn kanske om jag söker i dagboken eller punktlisteboken.. Vill ju gärna förstå vad jag tidigare förstod. Om det låter rimligt...

... Japp. Jag som tänker för mycket igen :P

Men iallafall:

Ja-a.. Jag stapplar lite grann. Men lite upp och ner, går det ju alltid. Borde bara gå fortare uppåt. Ska ju ändå till 54, är ju tanken.

Jag har skrivit. Och skrivit... Och skrivit.

Punkt efter punkt. Text efter text.

Jag har tänkt, tänkt och tänkt. Funderat. Och bestämt mig för att inte fundera mer.. För att jag tänker för mycket. Det är där problemet ligger. Jag tänker alldeles för mycket. Känner efter. Och reflekterar. Letar inom mig, och undrar.

Jag behöver egentligen bara slappna av. Go with the flow. Och låta livet visa mig vägen. Istället för att förjäves försöka visa det min väg. För att det enda jag gör genom att försöka styra livet såhär, utan att lyckas, är att trycka ner mig själv. Och allt jag skriver, blir negativt...

Jaawww... Dagen idag..

Vet inte hur jag ska lyckas beskriva den, utan negativitet. Så ärligheten går först. Men kanske imorgon, blir ett inlägg HELT utan negativitet ;D

Tung natt. Med svårt att sova. Mer minns jag inte.

Vaknade iallafall vid halv sex tiden första gången. Tror jag. Men klev inte upp. Utan vaknade istället en gång i timmen, fram tills jag klev upp vid kvart över åtta.

Tassade ner på nedervåningen och hämtade min frukost. Åt den på sängen. Då jag inte ville ha någon social interaktion med mamma. Ifall hon skulle vakna.

Satte igång datorn... Minns dock inte varför. För att sedan packa mina saker och gå iväg till bussen.

... Mötte Personligt Ombud utanför Omsorgsenheten eller vad det nu kan ha hetat. Och satt sedan på möte... Ja, såklart.

Kände mig stel och osäker... Men annars vet jag inte om jag har så mycket att dela med mig av därifrån heller. Vi träffade en trevlig socionom. Och personligt ombud svarade så gott hon kunde, på de frågor som kvinnan hade om mig. Då jag själv var stel som en pinne, vad gällde att svara på frågor. HELT tomt.

... Men hon drog sedan ut den förra utredningen som gjordes för ett år sedan. Sist som jag var i kontakt med kommunen av samma anledning. Och där hade hon ju en hel del information. Läkarutlåtanden och sådant också.

Efter mötet, kände jag mig under jord. Jag pressades neråt... Och kände egentligen inte för NÅGONTING. Ville ingenting. Hade inte lust med någonting. Och kände inte heller större hopp än vad jag gjorde innan...

Och i alla dessa tankar. Känslor... Så bestämde jag mig för att jag måste SLUTA göra såhär mot mig själv. Jag måste SLUTA tänka så mycket. För att jag KOMMER ju inte fortare framåt för att jag grubblar och tänker. Gör mig själv rädd och orolig. Missnöjd och känslomässigt tyngd, i onödan...

Jag vet ju inte om min hjärna är kapabel till att sluta tänka. Eller ens sakta ner! Men man kan väl hoppas.

Äsch. Nu blev det en paus i bloggandet. Jag kan helt enkelt inte fortsätta på detta sättet. Då jag inte ens minns VARFÖR jag skulle sluta tänka. Vad jag hade för mening med den uppgörelsen inombords...

Nu är jag HELT lost. Kan inte finna hur jag tänkte och kände vid det ögonblicket(???)..

Men jag går vidare.

Väl hemma, satte jag mig vid datorn en stund. Och stressade sedan ner till nedervåningen, för att hinna ta en dusch innan pappa kom hem och kunde behöva toaletten... Snabb dusch. Lite halvstressad.

Och sedan dator igen. Fram tills middagen var klar..

Ångest och tunga känslor under middagen... Vilket gjorde att jag struntade i disken och bara lämnade bordet när jag ätit klart.

Upp hit för mer dator. Allt det vanliga. BubbleShooter. Bloggar. Kolla lägenheter... Och skulle sedan beställa nytt bankkort. Osäkert. Nytt... Lite smått obehagligt. Och så när jag väl känner mig säker på hur man gör, så hakar jag fast på att jag inte vet min månadsinkomst innan skatt. Vilket man tydligen behövde.

Så. Skriva till försäkringskassan som inte svarar förrän TIDIGAST på måndag. Och fråga.

... Och. Bankkortet får vänta till nästa vecka.

Fika tillsammans med mamma och pappa. Sedan åker de iväg till en kompis. Och 14åringen passar på att komma ner och sätta sig med mig i vardagsrummet.

Jag sträcker på mig, och han frågar direkt om jag tänker gå nu. Varpå jag svarar. "Vadå, ville du sitta här i så fall". "Nej, jag ville sitta här MED dig", svarar han då =)

Ja, förutom DET lilla snälla, kallade han mig även "trög" idag. Men vi hade kul.

Efter det, bäddade vi rent hans säng. Och jag har dragit ur lakanen ur min.

En HEL del punkter i punktlisteboken idag. Då jag kände att det var mycket av både tankar. Att tänka om. Strategier... Och så alla intryck som jag fick från gud alla ställen. Var ju tvungen att skriva ner ALLT som passerade genom mina öron och ögon!

Jo. Jag kanske ska berätta. Vi gjorde iallafall en ansökan om aktivitet genom kommunen, idag. Så. Det blir som förra gången. Men förhoppningsvis får jag en annan kontakt än vad jag hade sist ;D

Med det, säger jag nog god natt. Vet inte hur mycket som stämmer i det här inlägget, nu.. Men men. Jag kommer nog på någonting som kan lätta bördan på både psyke och hjärta, tids nog ;) Just nu är trots allt flytten viktigast.

God natt med er <3

Är egentligen inte på något vidare blogghumör. Då jag känner mig både kluven och "svävande"... Om man nu kan säga så..

Men. Ja..

Natten igår, var inte den bästa. Kände mig orolig och rädd. Paranoid. Och tankar slog mig, en efter en. Jag funderade. Ältade.. Och lät tankarna snurra. Försökte sova, ett tag. Men bestämde mig sedan för att lyssna på en ljudbok eller något. Men då jag inte hittade någon, fick det istället bli film på youtube.

Så. Där låg jag i några timmar, och tittade på en ungdomsserie som jag hade hittat. Bara sådär random.

Klockan strax efter tre, var serien slut. Jag stängde av, och tankarna var inte alls i samma takt eller intensitet som tidigare. Men somnade dock inte direkt...

Låg och stirrade en BRA stund. Tills jag till slut somnade. Och vaknade upp vid halv åtta...

Klev upp och åt frukost direkt. Och klev sedan i säng. För att sova en stund till.

Mer minns jag inte. Utan att jag klev upp igen för lite datorhäng innan lunch, vid elva-halvtolv-tiden.

Hmmm.. Vet inte. Orkar inte tänka efter. Men det blev iallafall lite datorhäng efter lunchen också. Kolla bloggar. Blocket. Spela lite BubbleShooter... Och så dammsugning hall, trapp och nedervåning.

Jaooww.. Minnet är ju inte det bästa.. Och jag orkar inte försöka leta fram det. Men jag började iallafall kolla på en ny serie på youtube, efter mycket om och men. Då mitt ljud på datorn, inte fungerade på NÅGOT sätt. Trixade och felsökte. Försökte komma på varför krysset över ljudikonen inte ville försvinna... Och tog mig sedan för att göra en återställning på datorn. Tillbaka till för ett par dagar sedan.. Vilket(tackar jag vet inte vem) löste detta =)

Sedan blev det middag tllsammans med pappa, mamma, 17åringen, och 20åringen som även idag, var på besök en stund.

Mer serie på datorn.. Och sedan bli nerkallad för en fika.. Och tv resten av kvällen.

När mamma och pappa, övningskörde med 20åringen in till stan, passade 17åringen på att ta en pratstund med mig. Där fick jag lugnt lyssna en stund och svara så gott jag kunde. Påminnas lite lätt om hur väl jag behöver vara ifred för att inte känna ångesten och osäkerheten komma smygandes bakom ryggen på mig...

Ja, jag älskar mina syskon, för all del. Men jag känner mig otrygg. Vet inte vad jag ska svara. Och vill inte behöva känna mig pressad till att titta åt ett spciellt håll. Reagera på ett speciellt vis... Eller att bry mig, om så inte skulle vara fallet.

... Nej, jag tycker inte om att vara social, om det inte är på mitt kommando.

Men kärleken och stödet till sina syskon är viktigt. Så jag gör så gott jag kan, för att visa att jag bryr mig... Och det krävs faktiskt inte så mycket AV mig, för att de ska bli nöjda. Bara ett litet socialt engagemang =)

Sedan kom 14åringen hem från sin aktivitet. Bågskytte. Då blev det mer socialt. Han ville ju prata och berätta. Ja, det är ju klart han vill =)

Och när mamma hade kommit hem igen och satt med oss. Då vi skulle se på "Hela sverige bakar" tillsammans, så var ju inte 14åringen på samma noter :P Nej, då skulle han och jag spela något dataspel tillsammans. Dålig grafik och väldigt enkelt upplagt. Men vad gör man inte för hans skull :) Spelade några omgångar och skrattade lite grann. Gjorde varandra(honom) till åtlöje :P .. och hade lite kul. Halvhjärtat. Då mamma diskuterade Hela Sverige Bakar, med mig samtidigt. Vart lägger man intresset? Hos 14åringens halvtråkiga dataspel, eller mammas mer intressanta program?

Gjorde iordning frukost till morgondagen. Då jag inte vet om jag kommer att orka kliva upp tillräckligt tidigt för att hinna äta frukost imorgon. Ska ju på möte på kommunen..

Annars. Jag har skrivit av mig i min dagbok. Ett rätt så uppgivet inlägg. Frustrerad på mig själv... Ja, och min värdighet i livet... "Vill bara slå mig själv hårt i huvudet", minns jag att jag skrev...

Men inte mer om det nu :)

Nu säger jag god natt.

God natt med er <3

Det blir så rörigt inombords, när jag börjar med nya saker på bloggen.. Syftar på inlägget nedan...

Jag börjar med natten igår.. Ja. Och så som vanligt.

Som tidigare skrivet, var dagen igår, himmelriket, jämfört med tidigare dagar. Lugna känslor. Glad och framåt. Och så vidare..

Men efter skrivet inlägg... Ja, eller kanske började det INNAN(?)... Ja, då kände jag mig iallafall lite smått(mycket) uppgiven.

... Jag har inte något särskilt starkt minne av hur jag tänkte. Vad det var som gjorde mig så liten och hjälplös igår kväll.. Men jag minns jag skrev på min tredje blogg. Sådana saker som är för privata för att dela med NÅGON annan. Saker som gjorde att stöd och hjälp, helt plötsligt, var en ren omöjlighet...

Men förutom dessa "hemliga" saker, var det även det faktum att jag... Ja, jag vet inte. Jag kände bara att jag inte kunde ta emot hjälp för att allt bara blir värre då. Alla dessa relativt små och betydelselösa bekymmer och problem, blir med ens större...

Jag klev iallafall i säng. Skrev lite dagbok... Låg och stirrade en stund, med lampan tänd.. Och tittade sedan åt min whiteboardtavla.

Bestämde mig med ett RYCK, för att KÄMPA! Ja, jag vet jag säger det ofta. Men för varje gång som jag har sagt det, har jag känt mig ännu lite mer självsäker och stark. Det har känts ytterligare lite mer verkligt och nära.. Så kanske denna gången, klarar jag det =)

Jag ställde mig iallafall och med en fuktig tygbit, nötte bort all gammal text som efter månader, torkat fast på tavlan.. Och skrev sedan dit allt nytt.

Struktur, var ordet. Var sak fick sin plats. Schema med veckodagarna. Sådant som skulle göras varje vecka, i sin färg. Saker som bara händer "denna vecka", i sin färg... Och så en ruta för punkter. "Kom-ihåg-saker". Frågetecken. Och "att göra" som inte har någon speciell dag..

Och så en liten, liten ruta, för "ätar-strukturen". En liten påminnelse för hur många mål jag ska äta om dagen. Ungefär hur långt emellan... Och en uppmaning till att ALLTID äta mig mätt ;D

Och så sist men inte minst. En ruta för pengar-strukturen. Vad som ska betalas varje månad. Vad jag vill spara till. Och hur jag ska spara.

Jag var HELT klar i huvudet. Visste PRECIS vad jag ville. Vad som var rätt. Och jag var MER än bestämd på att denna gången ska jag föra detta enda fram. Jag ska KLARA det här! Ta emot den hjälp som jag behöver. Och inte för dens skull backa! Ej tvivla på rätt och fel. Ej vika för rädslan eller ångesten. Inte denna gången! ... Denna gången ska jag göra vad som krävs, för att ta mig dit jag vill!

Ja. Och med det sagt, måste jag rabbla dagen nu. Annars ryker hela inlägget, på gårnatten.

Jag vaknade iallafall imorse. Rätt så tidigt. Halv sju, tror jag att den var. Men klev inte upp. Utan jag låg kvar. Somnade om direkt. Och klev sedan upp vid... Ja, strax efter niotiden.

Åt frukost. Och klev sedan i säng...

Somnade då om, och drömde såå hemskt. Alltså dessa sjukhusdrömmar. Jag HATAR dem! Samtidigt som det finns en slags tjusning i dem.

Imorse var det iallafall min mamma och min senaste kontaktperson som var med i den. Vi befann oss på sjukhus. En psykavdelning då såklart... Och jag var(tyvärr) på det sättet som jag oftast var på sjukhuset. Bara det att i drömmarna, är allt mycket mer ingående och intensivt... Om man nu kan säga så.

... Jag var dum. Och... Ja, jag kan väl säga som så, att jag INTE hade min mammas förståelse och stöd. Där jag låg och ignorerade verkligheten, och stötte bort alla omkring mig..

Men min kontaktperson gjorde fel. Som höll fast mig för att jag inte hade lust att prata(eller vad som nu hände)... Jag vet inte.. Skitkonstigt var det iallafall.

Klev iallafall upp... Ja, någon gång runt lunch. Och satte mig vid datorn.

Där blev jag sedan sittandes PRECIS HELA DAGEN. Vet faktiskt inte hur jag fick tiden att gå. Tråkade som f*n. Och försökte sådär lite då och då, komma på någonting att skriva till kommunhandläggaren som jag och personligt ombud ska träffa på fredag. Men det är tomt. Jag har faktiskt ingen ANING om mina egna tankar och funderingar. Vad jag förväntar mig av mötet. Vad jag vill ha och behöver för hjälp...

Så det fick vänta.

Annars. Jag har läst bloggar. Spelat BubbleShooter. Jag har slumpat nya bloggar... Ja, vad kan jag mer ha gjort för att få en hel dag att gå framför datorn?

Jag målade iallafall den där bilden. Bara för att tiden idag, inte kunde GÅ mycket långsammare. Tog väl högst fem minuter att göra. Och då jag är otålig när jag målar, blev det suddförbud. Annars hade jag bara gett upp med den.

Annars har jag suttit en del på sängen. Bara suttit av tiden. Inte haft ro till att lämna rummet. Samtidigt som jag hade STORT behov av lite miljöombyte. Och dåligt samvete för att jag bara SITTER bort dagen! Meningslöst.

Middag och sådär. Första gången jag lämnade rummet. Förutom för frukost och lunch...

Mer dator. Bara för att få tiden att gå...

Och sedan fika och film, tillsammans med pappa, mamma och 14åringen. Vet inte vad den hette. Men en WesternFilm av samma skapare som TED och FamilyGuy. Fööör mycket för min smak! Men den blev bättre till slutet.

Så. Nu säger jag god natt. Imorgon blir det städning. För en dag INTE som denna ;)

God natt med er <3

Haha. Har man tråkigt, så har man.

Gjord på paint med suddförbud :P

Önskar att jag också kunde flyga... Och att jag var sådär söt ;D =P

Vi örs ikväll <3

Var uppe halva natten igår, och nötte på whiteboardtavlan. Efter ett mindre h*vete av känslor ;)

Vi hörs ikväll <3