Är egentligen inte på något vidare blogghumör. Då jag känner mig både kluven och "svävande"... Om man nu kan säga så..

Men. Ja..

Natten igår, var inte den bästa. Kände mig orolig och rädd. Paranoid. Och tankar slog mig, en efter en. Jag funderade. Ältade.. Och lät tankarna snurra. Försökte sova, ett tag. Men bestämde mig sedan för att lyssna på en ljudbok eller något. Men då jag inte hittade någon, fick det istället bli film på youtube.

Så. Där låg jag i några timmar, och tittade på en ungdomsserie som jag hade hittat. Bara sådär random.

Klockan strax efter tre, var serien slut. Jag stängde av, och tankarna var inte alls i samma takt eller intensitet som tidigare. Men somnade dock inte direkt...

Låg och stirrade en BRA stund. Tills jag till slut somnade. Och vaknade upp vid halv åtta...

Klev upp och åt frukost direkt. Och klev sedan i säng. För att sova en stund till.

Mer minns jag inte. Utan att jag klev upp igen för lite datorhäng innan lunch, vid elva-halvtolv-tiden.

Hmmm.. Vet inte. Orkar inte tänka efter. Men det blev iallafall lite datorhäng efter lunchen också. Kolla bloggar. Blocket. Spela lite BubbleShooter... Och så dammsugning hall, trapp och nedervåning.

Jaooww.. Minnet är ju inte det bästa.. Och jag orkar inte försöka leta fram det. Men jag började iallafall kolla på en ny serie på youtube, efter mycket om och men. Då mitt ljud på datorn, inte fungerade på NÅGOT sätt. Trixade och felsökte. Försökte komma på varför krysset över ljudikonen inte ville försvinna... Och tog mig sedan för att göra en återställning på datorn. Tillbaka till för ett par dagar sedan.. Vilket(tackar jag vet inte vem) löste detta =)

Sedan blev det middag tllsammans med pappa, mamma, 17åringen, och 20åringen som även idag, var på besök en stund.

Mer serie på datorn.. Och sedan bli nerkallad för en fika.. Och tv resten av kvällen.

När mamma och pappa, övningskörde med 20åringen in till stan, passade 17åringen på att ta en pratstund med mig. Där fick jag lugnt lyssna en stund och svara så gott jag kunde. Påminnas lite lätt om hur väl jag behöver vara ifred för att inte känna ångesten och osäkerheten komma smygandes bakom ryggen på mig...

Ja, jag älskar mina syskon, för all del. Men jag känner mig otrygg. Vet inte vad jag ska svara. Och vill inte behöva känna mig pressad till att titta åt ett spciellt håll. Reagera på ett speciellt vis... Eller att bry mig, om så inte skulle vara fallet.

... Nej, jag tycker inte om att vara social, om det inte är på mitt kommando.

Men kärleken och stödet till sina syskon är viktigt. Så jag gör så gott jag kan, för att visa att jag bryr mig... Och det krävs faktiskt inte så mycket AV mig, för att de ska bli nöjda. Bara ett litet socialt engagemang =)

Sedan kom 14åringen hem från sin aktivitet. Bågskytte. Då blev det mer socialt. Han ville ju prata och berätta. Ja, det är ju klart han vill =)

Och när mamma hade kommit hem igen och satt med oss. Då vi skulle se på "Hela sverige bakar" tillsammans, så var ju inte 14åringen på samma noter :P Nej, då skulle han och jag spela något dataspel tillsammans. Dålig grafik och väldigt enkelt upplagt. Men vad gör man inte för hans skull :) Spelade några omgångar och skrattade lite grann. Gjorde varandra(honom) till åtlöje :P .. och hade lite kul. Halvhjärtat. Då mamma diskuterade Hela Sverige Bakar, med mig samtidigt. Vart lägger man intresset? Hos 14åringens halvtråkiga dataspel, eller mammas mer intressanta program?

Gjorde iordning frukost till morgondagen. Då jag inte vet om jag kommer att orka kliva upp tillräckligt tidigt för att hinna äta frukost imorgon. Ska ju på möte på kommunen..

Annars. Jag har skrivit av mig i min dagbok. Ett rätt så uppgivet inlägg. Frustrerad på mig själv... Ja, och min värdighet i livet... "Vill bara slå mig själv hårt i huvudet", minns jag att jag skrev...

Men inte mer om det nu :)

Nu säger jag god natt.

God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...