Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 21 september 2014

Helt otrolig!

Av D - 21 september 2014 20:49

Dagen idag, känns enkel att sammanfatta. Så vi tar det på en gång =)

 

... Hmm. Okej, jag TRODDE att det skulle vara enkelt. Men att minnas hur dagen började, var tydligen inte det enklaste!

.. Jag minns jag hade svårt att somna igår natt. Låg och kände mig missnöjd, och lite smått sådär bubblande frustrerad. Vred och vände på mig. Funderade. Grubblade.. Mycket över livet och mig själv. Skrev lite dagbok... Och tycks sedan ha somnat till slut.

 

Vaknade, trött som självaste f*n, vid nio imorse. Klev upp och åt frukost. Tillsammans med mamma och pappa. Helgfrukost denna gången. Vaniljyoghurt med banan och kakao i.

... Tog hand om allas disk. Och gick sedan upp och la mig igen. Japp, det har kommit att bli svårt att undvika. Trots att jag VET att det är vad mina sömnproblem om nätterna, beror på! Men det är bara det att det har blivit en sådan VANA att lägga mig och sova eller vila en gång till. Att när jag inte gör det på morgonen, känner jag ett STORT behov av att göra det på eftermiddagen. På grund av tröttheten!

.. När jag bodde med Xsambon, brukade jag ju dock justera det där allteftersom det hände. 35 timmar vaken tid, för att ställa dygnet tillrätta igen. Och så svårt att sova. Och dygnet blir felvänt. Är lika med - 35timmar vaken igen.

 

.. Men det orkar jag inte med nu.

Låg iallafall och halvsov. Vilade. Fram tills klockan elva. Då 17åringen kom och knackade på min dörr. Då var det lunch.

På med kläderna. Och en helgmacka till lunch. Det vill säga. En macka som INTE är Rågkuse =D

 

Jag hade ju räknat med att få vara ensam hemma idag. Då det bara var mamma, pappa och jag hemma. Och mamma och pappa, skulle köra en timme bort och köpa några flyttkartonger... Om jag inte minns fel..

Men så kom 17åringen hem från sin kille... och jag fylldes av en känsla som jag helst skulle slippa. En känsla av social press. En "rädsla" att behöva umgås. Att hon ska vilja prata eller ha hjälp med någonting..

 

... Och under lunchen kom det. Hon ville ha hjälp med läxorna. I hennes fall, handlar det nog i och för sig, mest om att hon vill ha sällskap. Hon är en person med uppmärksamhetbehov, min syster. Och visst. I vissa fall, kan jag umgås med något syskon eller så, även när jag inte orkar. Bara för att inte tappa deras tillit och kärlek.. Men just idag, var inte en sådan dag. Jag tror att hela livet är för åt h*vete för det just nu.

 

Flyktkänslan kom. Och jag kände mig redan pressad och missförstådd. Förvirrad av allt prat. Kluven över vem jag är...

Ja. Så jag satt en stund vid datorn. Kollade det vanliga. Och bloggade lite grann. Gjorde iordning inlägget och la över till denna bloggen... Och kom på att mobilen måste laddas innan jag kan ta med den ut på promenad..

 

Instänga upprörda. Tunga och gråa känslor.. Gick ner en stund på nedervåningen, och satte mig i min ensamhet i vardagsrumssoffan. Skrev lite dagbok. Och gick sedan otåligt, upp hit och kollade mobilen. Var den färdigladdad?

.. Nej. Inte ens hälften. Så. Jag rev fram alla vinterkläder ur kartongen med "Värme" på. Kollade igenom dem, och tog fram de kläder som jag behöver och snart kommer att behöva. Sedan klädde jag på mig lurvfleece-jackan och en mössa. Mest för att jag var orolig att mitt hår skulle se skitigt ut..

Och så gick jag ut utan mobilen. Det vill säga. Utan musik i öronen. "Jaja. Det får gå bra ändå", tänkte jag.

 

Där gick jag på vägkanten. Sjöng sång efter sång. Och försökte komma fram till en låt som jag både KUNDE OCH trivdes med.

Sjöng faktisk på de flesta låtar som jag brukar sjunga med till på youtube.

Men fastnade sedan på en låt som vi sjöng när vi gick på barnkören. Jag och mina syskon. Det var på ett läger som vi fick lära oss den. "Jag är en sommarens trollslända, jag". Höga toner som man håller ut på. Iallafall som jag minns det.

 

Jag gick långsamt, långsamt. Och med nästan ingen energi. Blev trött och hungrig. Och när jag slutade sjunga, satte funderingarna igång, som utskjutna ut en kanon.

.. Men väl hemma, var mamma och pappa hemma igen, och jag satte mig återigen vid datorn. Pustade ut.

 

Lite middag. Diska efter middagen. Datorn en stund till. Mest sitta och stirra på min egen blogg. Läste igenom mina gamla "från min andra blogg"-inlägg.

Spelade lite BubbleShooter och så vidare.

 

Sedan blev det tv för min del. Och efter det, fika och film, tillsammans med mamma och pappa.

Filmen började krångla efter kanske tio minuter. Ljudet försvann. Och vi blev alla, väldigt missnöjda. Började prata frågandes med varandra. Pappa började trixa med... Ja, vad det nu var för någonting som filmen spelades upp på... Och då börjar filmen spola framåt istället! Det gick inte att playa filmen :O

... Han försökte och försökte och försökte. Men så fort som man startade den från samma ställe som den började krångla, så spolade den i ultraspeed framåt igen(!)..

.. Så. Vi fick se den ifrån början. Vilket gjorde 14åringen nöjd. För att då kunde även han, hoppa in och se den med oss ;)

 

Filmen hette(heter) "Dangerous minds"... Och detta, ÄNNU en superduperbra film! Jag ÄLSKAR den! Den är såå känslosam. Lär... Ja, den har någonting att ge :) Och HELT OTROLIG! Jag ÄLSKAR det faktum att med rätt tillvägagångssätt och en hel del kärlek och respekt, kan man nå fram till PRECIS vilka slags människor som helst! UNDERBART!

 

Med det, säger jag god natt.

God natt med er <3

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< September 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards