Hmm. Känner mig nervös när jag ska skriva detta. Undrar varför :P

Idag har iallafall varit en bättre och lugnare dag, än vad de senaste dagarna har varit. Jag låg som vanligt och drog mig i sängen imorse. Hade inte lust att kliva upp...

Hmm. Vilket minne jag har. Har för mig att det var något jag behövde fixa eller kolla, för att... Ja, just det ja! Jag behövde se till att skriva ut kvittot på att jag köpt min mobil och att jag köpte till extra garanti och så vidare. Låg och rabblade det i mitt huvud halva natten, för att jag var orolig att glömma det. Känns ju viktigt med tanke på att IFALL den går sönder eller så, vill jag ju inte behöva betala igen, bara för att jag inte har något garantibevis.

Kollade mailen. Men slutade med att jag skrev till kundtjänst och bad dem skicka mig ett kvitto. Fixat. Och så skrev jag ut det och la det i mobilens originalförpackning. Tycker ju att det egentligen borde följa med när de skickar mobilen. Men men. Det var ju inte värre än sådär. Så. Lugna puckar :)

Jag har även testat min mobil idag. Ja, och igår innan jag la mig. Den verkar helt okej. Men enligt mig, är det alltid läskigt med nya prylar. Och man mår sämre, känner sig spänd och orolig. Kritisk som få, innan man har lärt in den och vant sig ordentligt.

Så det enda som faktiskt har fått mig att må dåligt idag, är min mobil. Jag har känt mig spänd och stressad. Orolig. Känt att jag måste vara såpass försiktig, att jag knappt vågar leva. Och jag har verkligen känt mig stött av att inte ha något riktigt SKYDD till den.

Hade lust att ta en promenad. Men mobilen störde mig. Visste inte hur jag skulle hantera den. Vart jag skulle ha den. Hur jag skulle göra ifall jag behövde plocka upp mobilen under promenaden. Skulle jag tappa den(?)... Ja, det var en MASSA sådana onödigt oroliga tankar. För en mobils skull! Kan ni tänka er :P

Men jag tog mig ut ändå, till slut. Tog mig i kragen, och ignorerade min rädsla och "dumhet" för en stund. Jag kände ju att jag VERKLIGEN behövde och ville ut och promenera. Känna friskheten i luften... Ja-a... Så det gjorde jag. Och det var såå härligt. Jag kände mig så FRI och lätt. Jag gick i mina egna tankar. Drog in den svala luften, och lyssnade till naturen. Blåsten var knapp och inte särskilt kall. Fåglarna hoade några hundra meter bortom åkern... Och jag kände ett sådant där LUGN, en harmoni som ger en den där "aha-upplevelsen". Då man helt plötsligt kommer på sig själv med att prata för sig själv, förklara för sig själv att "nu är det dags. Nu ska jag ta tag i detta. Det är dags nu". När man känner sig sådär klar i huvudet. Peppad.

Ja, det var underbart. Ville inte sluta gå. Kunde promenera föralltid, kändes det som...

Annars. Idag har jag letat som en galning, efter väska eller liknande till min nya mobil. Men än sålänge, utan framgång. Ska fortsätta imorgon. Och jag har vattnat min växt. Kollat vovvar och lägenheter på blocket. Kollat mailen, och läst bloggar. Ja, och så har jag bloggat själv också. Jag har även testat min mobils kamera och gjort en lite enkel första recension. Ja-a. Och så har jag sett på tv och film. Mia på Grötö, innan jag la mig :)

Jag tror att det var min dag. Åtminstone är det vad min blogg skvallrar om idag :P

God natt med er <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...